2023-12-15
Foto: Jennifer Backman/RF-SISU Småland
Brahe Basket har i cirka fyra år genomfört ett projekt de kallar Basket för tjejer. För cirka ett år sedan gjorde RF-SISU Småland ett reportage om den satsningen, som ni både kan läsa och titta på HÄR. Vi tyckte det lät så spännande att vi kontaktade två av nyckelpersonerna för att fråga hur de tacklat de fyra trösklarna som forskning visar att man behöver ta sig över.
2023-11-15
Vad kan egentligen skolan göra för att främja idrott och rörelse? Och vad kan idrottsrörelsen för att främja skolans arbete. Skolidrottsförbundet finns för att sammankoppla skola och föreningsliv. Hör Jonas Leth, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet, gästa podcasten Här pågår föreningsidrott. Perfekt för joggingturen, promenaden eller kvällspasset vid diskhon!
Vi tänkte avsluta detta nyhetsbrev med att dela med oss av två videoklipp. Det första beskriver vilken roll vuxna – ofta verksamma på skola – kan ha i en skolidrottsförening. För dig som vuxen läsare av detta nyhetsbrev hoppas vi den kan inspirera och motivera dig eller någon i din närhet att närma sig en skolidrottsförening. Alternativt att din befintliga idrottsförening kan samverka med en skol-IF.
Den andra filmen vi vill dela med oss av beskriver egentligen en skol-IF. Klågerupskolans IF besöks och deltagare och ledare får berätta om sin syn på föreningen. Perfekt för att inspireras av hur barn och unga kan själva vara med å påverka verksamheten.
2023-10-13
I detta samtal för Centrum för idrottsutvecklings nyhetsbrev oktober 2023 så pratar Cecilia Wilhelmsson om Rörelsesatsning i skolan, en satsning som initierades 2017 efter att regeringen skjutit till extra medel. ”Cilla” berättar om bakgrunden till det och hur både skolor och föreningar kan göra för att skapa verksamhet ute i skolmiljön. Vi kommer även kort in på Smålandsmodellen, där Linnéuniversitetet är involverat via en 7,5 HP-kurs.
RF-SISU Småland besökte Norrgårdsskolan i Vetlanda. I detta exempel får vi ett exempel på hur anställd personal på skolan har extra fokus på rörelse för barnen.
Riktar vi istället blicken mot de olika specialidrottsförbunden så har nästan alla gjort anpassningar av sina mer ordinarie tränings- och tävlingsverksamheter för att bättre fungera i en skolmiljö. På RF:s hemsida för satsningen finns alla idrotter summerade, men här nedan kommer ett axplock!
2023-09-13
Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN
September månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser äldres medverkan och möjligheter i framför allt föreningsidrotten. Det är en verksamhet som vuxit mycket på senare tid och ett bidrag till detta är den stöttning som gjorts från regeringshåll. I nyhetsbrevet ges en översiktlig bakgrunds- och nulägesbeskrivning och i synnerhet presenteras erfarenheter av idrottsverksamhet för äldre som kan tillvaratas vid intresse att utveckla mer idrott för äldre.
För att ge god översiktlig bild av området kring äldre och idrott har vi framför allt utgått från några rapporter som Riksidrottsförbundet nyligen har gett ut – De äldre och föreningsidrotten och Gåfotboll och föreningsidrott hela livet, samt en så kallad Seniorbarometer som studerat äldres livsstil, hälsa och motion. Men även en del andra artiklar med mera finns med i bakgrundsmaterialet.
Det finns flera anledningar till att det finns ett ökat intresse, och vikt av, att erbjuda idrott för den äldre målgruppen. För det första är gruppen äldre personer en snabbt växande grupp med tanke på att medellivslängden ökar i många länder. År 2030 förutses att ungefär 30 procent av befolkningen i Europa kommer att vara över 65 år. Det är förstås angeläget att gruppen äldre håller sig frisk så länge som möjligt – både sett till livskvalitet för individen och till kostnader för samhället. När det gäller det sistnämnda är exempelvis (för) tidiga livsstilssjukdomar, oönskad ensamhet, fallolyckor med mera förenade med stora kostnader.
En annan orsak är att det numera finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalitet och välbefinnande. Vidare stöds idrottsverksamhet för äldre både av samhället i stort och av önskad utveckling inom idrottsrörelsen. Från regeringshåll gjordes 2020-2021 en särskild satsning på äldre och idrott som omfattade 20 miljoner per år. Den nuvarande regeringen har mer än fördubblat den summan och öronmärkt 45 miljoner per år till idrott för äldre. Tanken är att det ska ge förutsättningar för idrottsföreningar och förbund att utveckla verksamheten så att fler äldre (65+) kan leva ett aktivt och socialt liv. Internt inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet) tydliggörs vikten av att arbeta med idrott för äldre genom bland annat att ett övergripande mål inom Strategi 2025 är livslångt idrottande.
Det finns som nämnts bra vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet i sig, och dessutom fysisk aktivitet i förening (tillsammans med andra), har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Flera studier visar att en hög aktivitetsnivå hos äldre minskar för tidig dödlighet, sjukdom och funktionsnedsättning. Sett till den fysiska hälsan minskar muskelmassan redan från 30 års åldern och försvagningen accelereras från 50 års ålder. Vidare sker försämringar när det gäller balansen och cirkulationen. Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet har positiv påverkan genom att:
Andra positiva effekter är mer kopplade till sociala och mentala delar. Träning i allmänhet kan minska stress men utövas aktiviteterna tillsammans med andra, exempelvis i en idrottsförening, ger det mervärden i form av social gemenskap, meningsfullhet och glädje. Inte minst är det ett viktigt bidrag mot ensamhet, som är ett samhällsproblem i synnerhet i den äldre målgruppen, och annan psykisk ohälsa. Detta visade sig särskilt tydligt under pandemin.
Ett ökat föreningsdeltagande bland äldre kan i den bästa av världar också bli ett värdefullt tillskott för föreningen i sig. Detta genom att äldre engagerar sig i andra verksamhetsdelar i föreningen och då kanske som funktionär, ledare etc.
Studier bland 60-80-åringar visar att motion och träning är förhållandevis vanligt förekommande i den äldre målgruppen. Cirka 85 % tränar i någon utsträckning och drygt hälften gör det flera gånger i veckan. Knappt 15 % rör på sig sällan eller aldrig. Majoriteten tränar oftast på egen hand och den vanligaste formen är promenader följt av ”hemmagympa”. Cirka en femtedel tränar med sin partner och en sjundedel tillsammans med vänner.
I många kommuner finns det goda förutsättningar att träna på egen hand, men förstås även tillsammans med andra, genom exempelvis löp- och strövspår, särskilda cykelslingor, simhallar och utegym. Dessutom finns det kommersiella gym och padelhallar som attraherar målgruppen.
Nästan var tredje äldre är medlem i en idrottsförening och då mestadels som motionär, men flera har också olika förtroendeuppdrag. Jämför man de som är medlem i en idrottsförening med de som inte är det så är träning vanligare i den föreningsanslutna gruppen. De uttalar också ofta att det är viktigt att kunna träffa vänner i samband med träningen. Vanliga idrotter bland de äldre är golf, dans, skytte, bordtennis och tennis, men den idrott som enligt Riksidrottsförbundet ökar mest är gåfotboll.
När äldre lyfter vad det bästa är med att träna i en förening nämns följande:
För att få fler att träna och motionera framför allt i föreningsidrotten bör man agera på olika nivåer. Precis som medverkan i idrott rent generellt finns det sociala och ekonomiska hinder. Man har kanske låg inkomst, bristande kunskap och annan kulturell bakgrund som begränsar. Det blir då en utmaning för såväl regering, regioner och kommuner som föreningar att finna stöd och lösningar för att minska på de svårigheter som finns i de rådande förutsättningarna.
Ser man mer konkret till om en förening vill uppmärksamma eller starta aktiviteter för en äldre målgrupp framkommer bland annat följande råd:
I detta nyhetsbrev har vi samlat goda exempel från diverse olika idrotter. Kanske kan du eller din förening inspireras av dessa? Du finner exemplena HÄR. Vi har också intervjuat Aila Ibanez Mengüc på Riksidrottsförbundet som berättar om bakgrunden och utvecklingen kring ”äldre och idrott”.
Foto: Meli Petersson Ellafi / BILDBYRÅN
Aila Ibanez Mengüc är verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet, med extra fokus på idrott för äldre och motionsidrott. I denna intervju berättar Aila om hur hon ser på framtiden för denna växande målgrupp. Varför är det värt för idrottsföreningar att lyfta blicken från enbart barn och ungdomar?
Foto: Staffan Claesson / BIlDBYRÅN
Nu har vi i nyhetsbrevet konstaterat att äldre vill, kan och bör idrotta. Men hur gör man då? Är det rätt in i ordinarie träning som gäller? Ska P12 blandas med P79? Kanske inte. Många av de RF-anslutna specialidrottsförbunden har tagit fram varianter av sina idrotter. Varianter med lägre trösklar som lockar till rörelse för våra äldre (såväl som för unga nybörjare).
Nedan listar vi ett gäng olika exempel presenterade i först podcastform och sedan videoform från olika idrotter. Observera att detta inte är alla exempel, de flesta idrotter har sin egen variant. Vill du läsa mer om respektive satsning kan du trycka på länken över podcasten/videon. Saknar du din idrott? Sök på nätet eller fråga en idrottskonsulent på RF-SISU distriktet.
2023-07-13
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Ett helt nyhetsbrev har handlat om Riksidrottsmötet. Men är det ens relevant för dig som har en ledarroll i en idrottsförening, vare sig du är tränare eller organisationsledare? Svaren är väl både ja och nej. Det kommer inte bli några direkta konsekvenser för dig, din förening eller ditt ledarskap efter detta Riksidrottsmötet. Mycket kommer se likadant ut. Men Riksidrottsmötet sätter tonen för svensk idrotts framtid, så i det långa loppet kommer det definitivt att påverka dig.
Ta exempelvis diskussionerna om ”Trygg idrott”, som gick heta under RIM. Trygghetsfrågan är en av de absolut hetaste ämnena i svensk idrott och där blir du och din förening direkt involverad. Hur jobbar ni med att skapa trygga idrottsmiljöer för era barn, ungdomar och ledare? Vilka bestämmelser finns i förening? Vad behöver ses över? Vad händer om något faktiskt sker? Dessa frågor bör du som ledare ha koll på. Ifall du inte har det, men vill få det så finns RF-SISU distriktens idrottskonsulenter där för att guida er i rätt riktning.
Hör Marie Hedberg kommentera denna fråga och summera Riksidrottsmötet här (2:11 långt klipp):
Foto: Tobias Sterner / BILDBYRÅN
Björn Eriksson har gjort sitt i Riksidrottsstyrelsen. Efter tolv år i styrelsen, varav åtta som ordförande, annonserade Björn inför Riksidrottsmötet att han inte ställde upp på omval. En ny ordförande behövde alltså väljas fram och efter valberedningens arbete, lobbande inför mötet och rejält med tankeverksamhet hos de potentiella ersättarna fanns det bara ett alternativ kvar. Så till Riksidrottsmötets start fanns bara Karl-Erik Nilsson, tidigare ordförande i Svenska fotbollförbundet, kvar som ett valbart alternativ. Ingen annan valde heller att kandidera under mötet och beslutet blev således simpelt för alla delegater.
Men vad innebär skiftet i praktiken? Marie Hedberg har suttit i Riksidrottsstyrelsen med Björn Eriksson och kommer nu göra det med Karl-Erik Nilsson. Hör hennes ord om skiftet (3:03 långt klipp):
Självfallet har huvudpersonen själv kommenterat sitt nya och ärofyllda uppdrag. Se den videon här (2:22 långt klipp):
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…