Trygg idrott – grunden för en välfungerande verksamhet

20:29 by David Faxå

Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Årets första tema för Centrum för idrottsutveckling är ett omfångsrik sådant, vi diskuterar det som kan benämnas som trygg idrott. Trygg idrott kan ses som en positiv och grundläggande utgångspunkt för en välfungerade idrottsverksamhet. En verksamhet som präglas av att alla är välkomna och ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man blir accepterad som den man är och får ingå i en stimulerande social miljö. Och givetvis en idrott där det inte förekommer några former av mobbning, trakasserier eller övergrepp.

Men området trygg idrott kan också ge sken på motsatta förhållanden. Vi har exempelvis under senare tid hört talas om så kallade inkilningar i både förenings- och idrottsgymnasiemiljöer, men även om ungdomar som far illa genom att man pressas, trakasseras och kränks. Det har i olika studier under det senaste årtiondet uppmärksammats missförhållanden inom idrotterna gymnastik (Stier, 2012) och konståkning (Edlund & Winter, 2020). Men samtidigt är det viktigt att poängtera att det är något som tyvärr kan förekomma i alla idrotter och på såväl barn- och ungdomsnivå som bredd- och elitnivå. En viktig orsak är ledarna och deras sätt att fungera samt kommunicera – precis som de är avgörande för en god idrottslig miljö kan de förorsaka en osund idrottsverksamhet.

Jonas Stier (2020), professor i socialt arbete, som har studerat området väl pekar på vad som gör vissa idrottsmiljöer särskilt sårbara. Risker kan vara slutna och täta grupperingar där det finns brist på insyn och i miljöer där det råder ett uttalat ojämlikt förhållande, det vill säga ett ledarskap som har tolkningsföreträde, gärna utövar kontroll och har stark makt över vad som sägs och görs. Det kan i vissa fall handla om en form av personkult där man som aktiv, förälder och förening har mycket att förlora på att framföra kritik. Det kan även vara miljöer som präglas av osunda ideal om exempelvis kropp, mat, träning och hälsa. Stier påpekar dessutom att kritik som riktas mot barn- och ungdomsidrotten ofta har svårt att få gehör. Det bottnar i att mer enskilda händelser ses som kritik mot den samlade idrotten och då kan i stället de som vittnar om missförhållande bli bemötta med skepsis och tystnad. På något sätt går det som berättas emot idrottens och samhällets bild av att idrotten alltid är bra och rättvis. Men det gäller att inte blunda för dessa händelser som trots allt förekommer frekvent även om i övrigt mycket är välfungerande.

Vad bör då såväl föreningar och förbund som aktiva, föräldrar och andra ledare göra? Vi skissar här några angelägna tankegångar som framför allt är hämtade från Riksidrottsförbundets initiativ kring trygg idrott och resultat från Centrum för idrottsforsknings rapport Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott.

En viktig grund för idrottsföreningar är att ha uppdaterade samt förankrade styrdokument och riktlinjer för verksamheten. Det handlar på en nivå om att anamma den värdegrund som idrottsrörelsen gemensamt kommit fram till och som har fyra fundament:

  • Glädje och gemenskap
  • Demokrati och delaktighet
  • Allas rätt att vara med
  • Rent spel

Men det gäller också att bearbeta och eventuellt omformulera dessa frågor så att det blir en värdegrund som är väl införlivad med den aktuella föreningen eller förbundet – alltså vad står vi för i vår förening respektive förbund. Värdegrunden blir en etisk kompass som visar vägen och utgör ett stöd för att ta beslut och aktivt ingripa på ett bra och konsekvent sätt. I sammanhanget behöver föreningen eller förbundet då dels ha en tydlighet hur värdegrunden kommuniceras, levandegörs och successivt utvecklas, dels vad man gör när värdegrunden bryts och var ansvaret finns för att agera. Det handlar om att ”gå från ord till handling”.

En trygg och utvecklande idrottsmiljö förutsätter även att verksamheten går i linje med barnkonventionen, som är lag sedan ett par år tillbaka. Konventionen utgår från fyra grundläggande principer som alltid bör beaktas, så även inom idrotten:

  • alla barn har samma rättigheter och lika värde
  • barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
  • alla barn har rätt till liv och utveckling
  • alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad

Även här är det av vikt att det som finns fastställt blir ”verkstad”, dvs. hur ser vi till att barnkonventionen realiseras i vår verksamhet, vad gör vi när den inte följs och var ligger ansvaret.

Andra delar som särskilt lyfts fram i Centrum för idrottsforsknings rapport är att föreningar mera tydligt bör ta den som upplever sig som utsatt på allvar och inte negligera det som framkommer. Kritik och information om oegentligheter ska bemötas öppet, sakligt och respektfullt. I förlängningen innebär det också en skyldighet att vidta åtgärder mot en osund idrottsmiljö eller om ensklida ledare uppträder opassande. Vidare betonas att föräldrar ska försöka ha mer insyn i sina barns och ungdomars idrottande och inte alltid förutsätta att de berättar om något är fel. Det gäller att vara observant på det som sägs om exempelvis mat, skador och sjukdom och överhuvudtaget om enskilda och starka ledare.

Vi kan varmt rekommendera dig som är intresserad av frågorna att ta del av material som:

Källor

Edlund, K. & Winter, M. (2020). Idrottsmiljö och hälsa inom svensk konståkning. Utredning. https://www.svenskkonstakning.se/globalassets/svenskakonstakningsforbundet/dokument/om- oss2/vardegrund/slutrapport_idrottsmiljo_halsa_skf_2020.pdf

Norberg, J. (2021). Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott. Statens stöd til idrotten – uppföljning 2020, Stockholm, Centrum för idrottsforskning 2021:1

Stier, J. (2020). Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten i Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott. Statens stöd til idrotten – uppföljning 2020, Stockholm, Centrum för idrottsforskning 2021:1

Stier, J. (2012). Blod, svett och tårar: Ledarkulturen inom svensk landlagsgymnastik – belyst och problematiserad. Rapport. Västerås: Mälardalens högskola.

David Faxå
Idrottskonsulent
David Faxå arbetar som idrottskonsulent på RF-SISU Småland och i nära samverkan med Linnéuniversitetet i Centrum för Idrottsutveckling

Leave a Reply