Idrottslivet under och efter corona

Postat den 14th augusti, 2022, 15:42 av Mats Glemne

Foto: Romain Biard/Bildbyrån

Vi har i ett par nyhetsbrev de senaste åren belyst hur coronapandemin påverkat idrotts- och motionsverksamheten i vårt land. Med tanke på att vi för tillfället är i ett gynnsammare läge när det gäller sjukdomen kommer vi nu att dels försöka summera de erfarenheter som gjorts, dels fokusera på idrottens s.k. återstart. Samtidigt är inte faran över när det gäller coronaviruset framfart och vi får se vad som händer när hösten och vintern är här.

I augusti månads nyhetsbrev inriktar vi oss på att sammanfatta olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. De nationella slutsatserna är baserade på framförallt Centrum för idrottsforsknings analys av coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten och Riksidrottsförbundets rapport ”Två år med corona – mars 2022”. Den regionala studien ”Coronans effekter på idrotten i Småland” utgår från en enkätundersökning som Linnéuniversitetet genomfört med idrottsledare under sommaren 2021.

I kommande nyhetsbrev – september och oktober – inriktar vi oss på frågor kring återstarten för idrotten med inriktning på ledare i september och på barn/ungdomar i oktober. Förhoppningen är att det blir såväl intressant som användbar läsning och lyssning.

Som säkert är välbekant och förståligt har coronapandemin haft stor negativ påverkan på idrotten. Såväl träningar som tävlingar och matcher har tvingats att ställa in och knappt 40 % av Sveriges idrottsföreningar har under delar av pandemitiden stängt ner sin verksamhet. Då ska man ändå vara medveten om att vi i Sverige, till skillnad från i många andra länder, stimulerade när det var möjligt att fortsätta med träningsverksamheten men mer frekvent stänga ner tävlandet och resandet. Av naturliga skäl har pandemin slagit olika hårt beroende på vilken typ av idrott det är. Inomhusidrotter rent generellt samt kampidrotter och paraidrotter är de verksamheter som påverkats mest negativt. Det finns också några få idrotter som upplever att de har ökat sitt medlemsantal, i synnerhet golf, padel och frisbee. Här följer en bild som visar på hur antalet deltagartillfällen i de 10 största barn- och ungdomsidrotterna har förändrats under både 2019-2020 och 2019-2021 (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Förutom att pandemin förstås påverkat många medlemmars möjligheter till fysisk träning och social samvaro har det också framkommit andra konsekvenser. Ledare, tränare, funktionärer och domare har slutat och trots statligt samt kommunalt stöd har ekonomin försämrats för ett stort antal föreningar. En rapport från Centrum för idrottsforskning, Statens stöd till idrotten – uppföljning 2021, tydliggör att den övervägande delen av det stöd som givits har gått till förbund och föreningar som normalt har störst intäkter i form av publika matcharrangemang, cuper/läger och stora motionsevenemang.

Nedanstående bild visar på vilka funktioner i idrottsföreningen som man har haft svårt att behålla på grund av pandemin (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Givetvis hänger de begränsade förutsättningarna att bedriva idrottsverksamhet under pandemin ihop med att aktiva lägger av och i och med det också att ledare och tränare slutar. Det påverkar på något sätt hela föreningens verksamhet. Här följer bild som gör ett försök att summera konsekvenserna av pandemitiden för idrotten och idrottsföreningarna (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Som framgår längst ner på bilden noteras även några positiva delar som kommit fram under pandemitiden. Det har dels att göra med omställningar som föreningar har varit tvungna att göra för att fortsätta tränings- och tävlingsverksamheten och som visat sig ha blivit så uppskattade att de blivit en del i föreningens ordinarie utbud. Dessutom har den ökade digitaliseringen under pandemin lett till en del positiva förändringar som kommit för att stanna – exempelvis om insatser för att lättare mötas och för att bedriva utbildning.

Nu stundar alltså ett betydelsefullt återstartsarbete. Idrotten själva har pekat angelägna delar som behövs för att lyckas som:

Fortsatt långsiktigt ekonomiskt stöd för att kunna bygga upp idrottsrörelsen igen, från barn- och bredd- till elitidrott.
Stöd i att rekrytera nya aktiva, ledare, domare och funktionärer.
Stöd att beta av utbildningsskulden hos ledare/tränare, domare och funktionärer, både genom folkbildning och de mer traditionella tränar- och ledarutbildningar hos idrotterna.
Stöd för att återuppta det utvecklingsarbete som på många ställen har stannat av.
Kostnadseffektiva lösningar för att behålla den digitalisering som har skett, utan att det blir för oflexibelt och fyrkantigt.

Vi kommer som nämnts att inrikta de kommande nyhetsbreven på viktiga frågor i arbetet med återstarten och då med fokus på att rekrytera och behålla såväl ledare som barn och ungdomar.