CIU:s nyhetsbrev belyser under både april och maj månad idrottens viktiga arbete för att motverka segregation och verka för inkludering. I april månads nummer gjordes ett försök att ge en helhetsbild av den rådande situationen samt vilka utmaningar och lärdomar som finns. Detta nummer riktar sig däremot gentemot ett konkret exempel på arbete för inkludering och för att minska utanförskap – nämligen det som ofta benämns som Nattfotboll eller Midnattsfotboll.

Vad är Nattfotboll?

Nattfotboll är en organiserad form av spontan inomhusfotboll som vanligtvis bedrivs på fredags- eller lördagskvällar. Det behöver inte vara just fotboll även om det förekommer mest, det kan till exempel även vara basket. Tidsspannet är oftast på cirka 2-3 timmar någon gång mellan kl. 19:00-24:00. Nattfotbollen riktar sig till unga mestadels i åldrarna 12 till 25 år, men det finns även yngre och äldre utövare som medverkar. Dessutom är målgruppen ofta ungdomar som bor i områden som har föreningsidrottsliga- och socioekonomiska utmaningar. Syftet är såväl på ett mer övergripande plan att motverka utanförskap och bidra till inkludering som att mera konkret erbjuda en meningsfull sysselsättning och gemenskap på en trygg mötesplats.

Nattfotbollen finns numera på många ställen runt om i landet och kan arrangeras på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Verksamheten leds ofta av en lokal idrottsförening som bidrar med ledare som håller i aktiviteterna. I de flesta fall är det en förutsättning med stöd och samverkan med andra aktörer. Det kan handla om att berörd kommun bistår med subventionerad lokal och ekonomiskt stöd. Men det kan även finnas stöd från lokala sponsorer. Vidare kan Nattfotbollen inkludera en annan form av samverkan och då i form av polisen, socialtjänstens fältgrupper eller andra aktörer som arbetar med trygghetsskapande verksamhet.

Intressant att uppmärksamma är att ”konceptet” Nattfotboll i många fall har stöd av stiftelsen Goodsport. Stiftelsen Goodsport är partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande och stödjer verksamheterna bland annat genom sponsoravtal med företag, utbildningsinslag och hjälp med ansökningar samt uppföljningar. När det gäller utbildningar tillhandahålls ett material, Machofabriken, som kastar ljus på normer kring maskulinitet och dess koppling till våld. Goodsport själva uttalar att deras roll i Nattfotbollen är att sprida, utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Det är värt att notera att det inte finns något som hindrar att exempelvis en kommun eller förening arrangerar Nattfotboll utan samverkan med Goodsport.

Två regionala exempel

För att ytterligare få klarhet i vad Nattfotboll kan handla delges här, bland annat genom filminslag, två av många regionala exempel i Småland – IFK Värnamo och Östers IF.

IFK Värnamo

IFK Värnamo startade år 2021 Nattfotboll i centralorten Värnamo. Verksamheten äger rum på fredagar kl. 22:00-24:00 och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-18 år. Under år 2022 utvecklade föreningen Nattfotbollen och drog i gång en motsvarande verksamhet i Rydaholm. Initiativtagare är den kände fotbollsspelaren Alhassan ”Crespo” Kamara. Vi har träffat Crespo för att prata mer om Värnamos utmaningar och tankar.

 

IFK Värnamo vill finnas i flera orter – se intervjun med Crespo Kamara här!

 

Östers IF

Sedan 2015 har Östers IF arrangerat Nattfotboll i Tipshallen i Växjö under vinterhalvåret. Satsningen ligger under föreningens arbete med olika samhällsinsatser – ”Öster i samhället”. Föreningen uttalar att syftet är att presentera idrott och rörelse och bidra till att få upp ett intresse för att röra på sig. En annan viktig sida är att främja gemenskap, inkludering och trygghet för unga med olika etniska bakgrunder. Under sommarhalvåret fortsätter verksamhet i form av så kallad Kvartersfotboll på en fotbollsarena i en stadsdel.

Östers arbete med nattfotboll blir bara större och större – läs mer här!

Några reflektioner

En välfungerande verksamhet med Nattfotboll fyller förstås viktiga behov – det kan bidra till en meningsfull fritidsaktivitet, verka brottsförebyggande och erbjuda idrottslig verksamhet för en målgrupp som ofta har begränsad tillgång till idrott. Eventuellt kan det också utgöra en brygga till de lokala föreningarnas övriga verksamhet.

Men forskare som har studerat verksamheten uttalar att det gäller att ha rimliga förväntningar – det är inte lösningen på ett samhällsproblem. Segregation och ojämlikhet har ökat i vårt samhälle och visar sig på olika sätt som bostadssegregation, ekonomisk fattigdom och arbetslöshet. I förlängningen påverkar det också möjligheterna till deltagande i idrott. Det påpekas att ett socialt arbete som fokuserar på områdes- eller individnivå inte att i grunden klarar av att förändra de villkor som skapar segregation. Man skulle till och med kunna se en verksamhet som Nattfotboll som ett tecken på ojämlikhet – alltså att det på ett sätt är beklagligt att aktiviteten behövs.

Men det går som sagt inte att bortse från den potential som Nattfotbollen har. Deltagare lyfter i uppföljningar som gjorts betydelsen av alla de möten som görs. Det kan skapas relationer mellan ungdomar från liknande områden och med olika språk och bakgrunder. Även om det oftast inte handlar om möten med ungdomar med svensk bakgrund bidrar Nattfotbollen till viktig integration och gemenskap, och då vanligtvis med andra unga som har liknande livsvillkor. En annan kraft som lyfts fram är de ledarssatsningar som görs genom utbildningar, mentorsprogram med mera. Förutom att det ger möjligheter för ledarna själva kan ledarna utgöra viktiga förebilder för deltagande ungdomar.

Framgångsfaktorer

I april månads nyhetsbrev kastades ljus på några generella framgångsfaktorer för lyckad inkluderingsverksamhet, och dessa har förstås även bäring på Nattfotbollen. Det handlar om lokalkännedom/områdeskapital, dvs. att både ha en insikt för hur levnadsvillkor påverkar arbetet med inkludering och att ha en god bild kring människors villkor och förutsättningar i de stadsdelar/orter som deltagarna kommer ifrån.

Vidare betonades långsiktighet. Det är av vikt att idrottsföreningarna kan arbeta långsiktigt så det inte blir temporära satsningar som är beroende av tillfällig finansiering. Kopplat till långsiktighet finns också betydelsen av att verksamheten är väl förankrad i den arrangerade föreningen och inte enbart ses som en ”sidoverksamhet”. Att ha en inkluderingssatsning som är mer eller mindre bortkopplad från föreningens övriga aktiviteter borgar inte för hållbarhet över tid.

I studier kring mera specifikt Nattfotboll synliggörs vad som är viktigt för att det ska bli en fungerande verksamhet. Det som betonas är vikten av såväl strategisk och organisatorisk kapacitet som förmågan att bygga goda relationer. Det innebär att det inte enbart handlar om att leda och organisera själva fotbollsaktiviteten. Ekholm & Holmlid (2018) talar om tre olika delar i verksamheten:

1. Praktiken – alltså själva fotbollsspelet och hur aktiviteten genomförs.
2. Programmet – detta inkluderar delar som rekrytering av ledare, fördelning av arbetet, ekonomisk hantering, rutiner för samverkan med andra aktörer och vana att söka ekonomiska medel.
3. Förutsättningarna – handlar om de lokala förutsättningar som framför allt präglar uppstarten – exempelvis lämpliga ansvariga föreningar och politiska möjligheterna för att stödja verksamheten.

Det räcker alltså inte att själva praktiken fungerar – för långsiktig och framgångsrik verksamhet är både förutsättningar och det samlade programmet grundläggande. Därför ger författarna följande råd för en framgångsrik etablering av Nattfotboll:

• Använd etablerade föreningar och organisationer.
• Fördela arbetsuppgifterna internt med särskilt ansvariga för ekonomiska och organisatoriska frågor.
• Fördela externa arbetsuppgifter mellan samverkande aktörer, där olika aktörer får bidra med det som de är bra på och engagerade i.
• Etablera former för regelbunden kontakt och dialog med viktiga aktörer, exempelvis den kommunala förvaltningen.

 

Avslutningsvis vill vi signalera att det är en förhoppning att de lärdomar som presenterats i både april och maj månads nyhetsbrev i CIU kan stimulera till nya och angelägna insatser inom idrotten för att ytterligare bidra till att minska på segregation och utanförskap.

Källor

Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.

• FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
• Dahlstedt, Magnus & Ekholm, David. (2019). Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet? i I medlemmarnas eller samhällets intresse? (red. Christine Dartsch, Johan R Norberg och Johan Pihlblad). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
• Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.