Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Växjö Lakers satsar på föräldrarna

2019-04-26

Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

”Vi ska bli bäst på att utbilda ledarna, så att de i sin tur kan utbilda spelarna”. Det skulle kunna vara en mening som vilken organisationsledare från någon större svensk idrottsförening som helst hade kunnat säga, och det är såklart klokt på alla sätt och vis. I ishockeyklubben Växjö Lakers säger man samma sak. Men parallellt med ”Lakers coaching program” så planerar den småländska föreningen något annat som är mer unikt. Lakers vill möta alla föräldrar och därigenom öka deras insikt av hur föreningen vill jobba, samt tillsammans på bästa sätt stötta de aktiva. Till sin hjälp tar man forskare från Linnéuniversitetet. 

– Vi måste ha samma upplägg rakt igenom. Tre träffar per år, en höst, en vinter och en vår. Vi kan inte ändra antalet träffar utifrån spelarnas åldrar. Föräldrarna måste förstå den röda tråden och lära sig kontinuiteten.

Det är Växjö Lakers ungdomsansvariga Calle Steen som inleder ett planeringsmöte med en tydlig åsikt. Steen tillsammans med sin kollega Stefan Bild har under en period jobbat för att hitta en modell för att kunna möta varenda förälder till varje spelare i Växjö Lakers. På planeringsmötet sitter utöver Lakersduon även undertecknad tillsammans med min Smålandsidrottenkollega Janina Forslund samt Susanne Linnér och Mats Glemne från idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet. Forskarna har tagit fram ett förslag på arbetsmodell, som nu alltså Steen vill göra ännu tydligare.  Alla på mötet nickar instämmande, kontinuitet och räta linjer är bra i ett sådant här upplägg.

Alla idrottsföreningar har föräldramöten, jag själv har varit på flertalet. Om jag generaliserar så äger de ofta rum inför säsongen och handlar ofta om vilka cuper respektive lag ska åka på och vilka lotter eller charkuterier som ska säljas under året. Ibland kan föräldramötena likna en polsk riksdag, medan andra föräldrar mest är där för att bocka av närvaro. Jag har sett alla typer. Dessa typer av möten önskar man inte i Växjö Lakers, utan mötet ska ge ett mervärde för föräldern. I korta drag handlar deras förslag på upplägg på tre föräldraträffar per år. Utöver kort information från föreningen ska det också ingå ett folkbildande segment uppdelat på tre kategorier, en kategori per träff.

  • Höstträffen: Ishockeyutbildning i Växjö Lakers – Hur jobbar egentligen Växjö Lakers med spelarna? Vilka principer har man, hur jobbar man med nivåanpassning och hur ser man på långsiktig utveckling kontra kortsiktiga resultat?
  • Vinterträffen: Att vara idrottsförälder – Vad är en förening? Vad innebär det med ideellt arbete? Hur ska du som föräldrar bete dig mot ledarna?
  • Vårträffen: Att stötta sitt barn – Hur stöttar man barnet på bästa sätt? Hur ska man ställa sig till att barnet vill hålla på med flera idrotter? Hur hjälper man med goda levnadsvanor?

Varför vill då Växjö Lakers lägga så stora resurser på detta? Det finns flera anledningar. Först och främst så har föräldrarna en otroligt viktig roll för att kunna behålla så många spelare som möjligt så länge som möjligt, det visar studier som bland annat Susanne Linnér och Mats Glemne varit med och tagit fram. Utan stöttande föräldrar tappar ungdomarna generellt intresse fram till att man istället väljer att sluta idrotta. Sekundärt vill man bygga en god idrottskultur i hela föreningen. Växjö Lakers vill möta föräldrarna för att kunna utveckla föreningen tillsammans. Vad innebär det egentligen att vara förälder i en idrottsförening, och skiljer det sig att vara idrottsförälder i stora Växjö Lakers jämfört med den lilla landsbygdsföreningen?  

I nuläget sitter Växjö Lakers, Smålandsidrotten och Linnéuniversitetet och förbereder för att man till hösten ska kunna hålla de första mötena. Sen är tanken att det ska rulla på, träff efter träff, år efter år. Även om Calle Steen eller Stefan Bild inte finns med i framtiden ska föräldrautvecklingen vara en stående del i Växjös Lakers årshjul, för utan förstående, stöttande och positiva föräldrar kommer vi tappa våra ungdomar i framtiden.


Detta får undertecknad att fundera en del kring de hundratals föräldramöten som äger rum i den småländska idrotten år efter år. Hur arbetar ni i din förening med föräldraträffar? Finns det någon röd tråd eller långsiktigt tänk kring dessa? Ger föräldramötena något mervärde eller är det möten som man lämnar med mer frågor och nya säljuppdrag enbart? Ta gärna del av lästipsen nedan och tänk till ett extra varv kring din förenings föräldramöten. 

LÄSTIPS:

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer – En studie av miljö er som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare (Fahlström, Glemne, Linnér)

Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott (Augustsson, Patriksson)

Världens bästa idrottsförälder – lärgruppsplan

Hur visar sig funktionsnedsättningarna?

2005-05-16

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är beteendediagnoser och det finns olika sätt som dessa tar sig uttryck. Det som diagnoserna har gemensamt är att hjärnan och nervsystemet hanterar information och löser problem på ett annorlunda sätt. Vanliga svårigheter för personer med NPF är:

  • Uppmärksamhet (ex. tappar fokus, dagdrömmer)
  • Impulskontroll och hyperaktivitet (ex. handlar först – tänker sen)
  • Samspelet med andra människor (ex. förstå kroppsspråk och ansiktsuttryck)
  • Inlärning och minne (ex. koncentrationssvårigheter, kort minne kring vad som ska göras, bristande tidsuppfattning)
  • Motoriken

Viktigt att notera är att varje person med NPF är unik och har sina svårigheter, har man träffat en person med NPF-diagnos så kan man inte förutsätta att det ter sig på samma sätt för andra. Det är även angeläget att betona att aktuella beteenden också utgör styrkor i flera sammanhang – exempelvis kan det handla om kreativitet och mod eller om detaljseende och hög koncentrationsförmåga.

Hur vanligt är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Studier visar att cirka 8 % av Sveriges befolkning har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), och det är med andra ord vanligt förekommande. En undersökning bland barn och ungdomar i åldrarna 10-16 år med NPF visade att ungefär 80 % hade ADHD, cirka 50 % Autism/Asperbergers syndrom och övriga diagnoser (ex. Tourette och språkstörning) stod för 10 %. Som framgår blir det mer än 100 %, och det beror på man kan ha en kombination av diagnoserna.

Om man ser till deltagandet i idrottslig verksamhet så är cirka hälften av barn och ungdomar i åldrarna 10-16 år med NPF idrottsaktiva i föreningslivet. I jämförelse med andra barn och ungdomar är det färre. Vidare framkommer att de som har en NPF-diagnos slutar idrotta i yngre åldrar än genomsnittet.

Vad står neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är diagnoser som ställs utifrån personers beteende, inte med utgångspunkt i medicinska orsaker. NPF syns inte utanpå, men påverkar personers beteende. Nedsättningarna kan innebära svårigheter med inlärning, motorik, impulskontroll och aktivitetsnivå. NPF har en biologisk bakgrund och det finns en ärftlig faktor. Uppväxtmiljön kan inte ge en funktionsnedsättning men kan påverka symtomen, dvs. en gynnsam miljö i såväl hem och skola som i idrottslig verksamhet kan mildra de yttringrar som nedsättningarna har.

Det finns alltså olika NPF-diagnoser, och en person kan ha en av dessa eller flera diagnoser samtidigt. Några av de mest förekommande är ADHD, Autism/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörningar.