Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

SLUTSNACKAT! – en satsning för att förbättra språkbruket i ungdomsishockeyn

2021-10-15

I denna månads nyhetsbrev belyser vi en av idrottens baksidor och framför allt vad man kan göra för att förbättra situationen. Det handlar om ett ökat problem med matchstraff och avstängningar som beror på ett olämpligt språkbruk – i detta sammanhang inom ungdomsishockeyn. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen presenterad rapport som har gjorts på uppdrag av Smålands Ishockeyförbund. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som har utfört studierna och några av dem intervjuas i nyhetsbrevet.

Bakgrund till rapporten

Smålands Ishockeyförbund har uppmärksammat en accelererande problematik när det gäller disciplinärenden i ungdomsishockeyn. Det handlar om att cirka hälften av alla ärenden/avstängningar utgörs av ett språkbruk som inte är lämpligt. Även om själva straffen berör spelare inkluderar området andra intressenter som förbund, föreningar, ledare, domare, föräldrar och publik. Förbundet bestämde sig därför att långsiktigt ta itu med problematiken och sätta igång ett angeläget förebyggande och främjande arbete.

I planeringsarbetet involverades, förutom givna representanter från Smålands Ishockeyförbund, ishockeyns Disciplinnämnden i Region Syd, RF-SISU Småland och Linnéuniversitetet. I de inledande samtalen blev det tydligt att problemområdet inte bör hanteras med någon form av begränsad ”quick fix”, utan en hållbar förändring kräver ett brett och gediget angreppssätt. Området inrymmer allt från historiska, kulturella och samhälleliga aspekter till konkret hantering i idrottsföreningarna och i domarkollektivet.

Infallsvinklar på området språkbruk i ungdomsishockey

Den aktuella problematiken är inte unik för ishockeyn i Småland. På senare år har en tydlig ökning noterats vad gäller disciplinstraff rörande kränkande språkbruk – inte minst rasistiska, sexistiska och homofobiska uttryck – inom såväl nordamerikansk ungdomsishockey som svensk ishockey i stort på nivåerna närmast under seniorelit (J18, J20, division 1 m.m.).

Det är dock oklart om denna ökning beror på att regelverket ser hårdare på saken än tidigare, alltså om fler straff delas ut av den anledningen, eller om det rör sig om att kränkande språkbruk helt enkelt har blivit vanligare. Det ena behöver inte heller utesluta det andra. En sak är emellertid ställd utom alla tvivel: denna utveckling gäller främst pojk- och herrishockeyn, och i störst utsträckning på ungdomsnivå, det vill säga inte flick- och damverksamheten i nämnvärd omfattning. Det innebär att en genomlysning av problematiken måste se till ishockeyn som manlig kultur och praktik.

Om man ser problemområdet i ett historiskt och kulturellt perspektiv framkommer att våld och övergrepp i olika former har varit en del av ishockeyn från första början, men att inställningen till detta har varierat över tid och rum. Forskningen har kunnat peka på att inställningen är kopplad till faktorer såsom social klass, ekonomi, utbildningsnivå, sexualitet, kön, ålder, etnicitet, ledarskap, professionalisering/amatörism m.m. Rent generellt kan man säga att det finns en tydlig koppling mellan hur man ser på frågor kring språkbruk och våld och samhällsutvecklingen i stort.

Det innebär att en grundlig utredning av situationen bör ta hänsyn till ett antal olika frågor och nivåer, rörande alltifrån den övergripande samhällsutvecklingen och debatten inom ishockeyn i stort till ledarutbildningen och klubbarnas värdegrundsarbete jämte spelarnas individuella synsätt och agerande. Vad mer: ett förebyggande och främjande arbete måste bedrivas löpande över tid, eftersom det tar tid och kraft att genomföra ett gediget förändringsarbete, liksom det tar tid att förändra etablerade attityder och normstrukturer.

Problematiken med ett olämpligt språkbruk sätter också ljuset på ishockeyn som miljö för barn och ungdomar. Intervjuer med föräldrar visar att de sätter stort värde på hur föreningsmiljön är där deras barn ”vistas”. Är det en god miljö? Kan man känna sig trygg? Står den för en värdegrund som är sund och utvecklande? Kort sagt, ”vill jag att mina barn ska vara där?” 

Forskning, både internationellt och vid Linnéuniversitetet, har visat att en god föreningsmiljö präglas av såväl långsiktig idrottslig utveckling som en holistisk människosyn, man utbildar inte unga hockeyspelare, man utvecklar unga människor som spelar ishockey. Det innebär att man prioriterar människan. Ofta hörs uttryck som ”först människan, sedan atleten, sedan hockeyspelaren”. Med detta menas att man i första hand ser sin roll som ”utvecklare av människor i ett livsperspektiv”.

Detta vet man också ger en god grund för dem som vill göra en framtida idrottssatsning.

Det är därför viktigt att inte enbart se på unga hockeyspelares beteenden och språkbruk. Man måste förstå den miljö där de finns och att sammanhanget (klubben/hockeyn) har avgörande betydelse för deras uppträdanden, och att därigenom även miljön måste påverkas om vi vill medverka till långsiktig förändring. Ett holistiskt synsätt innebär även att tränare och ledare har en betydligt större roll än att enbart lära ut idrottsliga färdigheter. De har en pedagogisk roll, vilket i ”klassisk” mening betyder att de överför kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Deras roll som tränare, men också som ”fostrare”, är av avgörande betydelse. Ett förebyggande och främjande långsiktigt arbete bör med anledning av detta uppmärksamma och involvera tränare och ledare. Det handlar om deras roll, attityder, kompetens, utbildning m.m.

Syfte och tillvägagångssätt

Syftet med projektet Slutsnackat! är alltså att förändra språkbruket i ungdomsishockeyn så att det dels bidrar till en god idrottslig utvecklingsmiljö, dels inte utgör ett problem när det gäller bestraffningsåtgärder.

För att kunna iscensätta ett långsiktigt åtgärds-/utvecklingsprogram fastslogs att det skulle göras en relativt omfattande förstudie. Detta för att få en helhetsbild av ishockeyns kultur med fokus på språkbruket, men också för att involvera berörda målgrupper med avsikten att få såväl deras bild av den rådande situationen och orsakerna som lämpliga insatser.

I nyhetsbrevet får vi träffa några av de forskare som varit involverade i studien. Tobias Stark ger historiska, sociala och kulturella perspektiv på språkbruk och straff inom ishockeyn. PG Fahlström och Camilla Strömberg delger vad som har framkommit i intervjuer med ledare, domare och  styrelserepresentanter, men också vad som har framkommit i de workshops som genomförts med dels killar och tjejer som spelar ishockey, dels med hockeydomare.. De kommer också att berätta om några av de förebyggande och främjande insatser som föreslås att startas upp.

Vi önskar en intressant tittning och lyssning!

Historikern om ishockey, våld och medias roll

Foto: Tobias Sterner/Bildbyrån

Universitetslektorn Tobias Stark i ett spännande samtal om den historiska och kulturella aspekten på ishockey, skitsnack och våld. Tobias bläddrar bakåt i historieböckerna, men skickar också en passningar till sportjournalisterna som bevakar elitishockeyn i svensk TV.

Se det spännande samtalet med Tobias Stark här nedan.

Intervju: Säkerhetschefen tipsar om föreningens roll i krisen

2021-09-15

En kris kommer när vi minst önskar det. Det kan vara allt från en ekonomisk smäll till ett sjukdomstillstånd hos någon i föreningen. Genom att förbereda sig och tänka till innan den potentiella krisen kommer kan skadan bli mycket mindre än vad den behöver bli. I detta samtal pratar vi med Riksidrottsförbundets säkerhetschef Lena Sahlin, som tipsar om nyckelkontakter och krisplaner.

Foto: Britt Matsson/BildbyrånLena nämner POSOM-grupper. Det är något som varje kommun ska ha en. Kontakta din kommun för att veta hur krishantering fungerar och vilken hjälp du kan få.

Livsviktig kunskap i en akut situation

Foto: Josefine Loftenius/Bildbyrån

Tyvärr kan det i olika idrottssammanhang uppkomma situationer där man skyndsamt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Oftast finns det inte medicinskt kunnig personal på plats och man måste, trots att avsaknad av specifik kunskap, aktivt ingripa. Så frågan är vad man kan och ska göra?

I ett första skede gäller det att utgå från det som naturligt benämns som Första hjälpen. Det handlar om åtgärder som sätts in snabbt för att förhindra att en skada eller sjukdom som uppkommer akut inte förvärras. Som stöd för insatserna i Första hjälpen är det lämpligt att arbeta efter minnesregeln L-ABC, som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt. L-ABC står också för vilken ordning man ska prioritera de åtgärder som bör göras. Det är av stor vikt att vi alla kan ge Första hjälpen (L-ABC) efter bästa förmåga.

För att du ska få en god inblick i vad akut skade- och sjukdomsbehandling handlar om, och i synnerhet vad du bör göra när olyckan är framme, har idrottsrörelsen (SISU Idrottsutbildarna) tagit fram ett grundläggande och viktigt utbildningsmaterial. Det är ett webbaserat material med text och korta filmer som finns på en plattform som heter ”Tränarpasset”. Här får du kunskap om:

  • Första hjälpen (L-ABC)
  • Hjärt- och lungräddning
  • Huvudskada
  • Rygg- och nackskada

Ta dig gärna tid att kika på detta utbildningsmaterial som du när genom att klicka här. Det är livsviktig kunskap att ha med sig om olyckan är framme.

När krisen är ett faktum

Foto: Friedmann Vogel/Bildbyrån

Idrotten, och i synnerhet fotbollsvärlden, fick mer eller mindre en chock i inledningen av sommarens fotbolls-EM när den danska stjärnan Christian Eriksen plötsligt föll ihop i mötet med Finland. Det var obehagliga bilder som kablades ut, men tack och lov gick det bra till slut. Eriksen fick akut, under flera minuter, hjärt- och lungräddning på planen innan han fördes av planen på bår. Därefter blev det operation och sjukhusvistelse följt av rehabilitering som fortfarande pågår.

Avgörande för den lyckosamma utgången var med all säkerhet den akuta insats som gjordes. Det handlade såväl om spelares och ledares som medicinsk personals betydelsefulla och snabba ingripanden.

Även om Eriksens otäcka olycka skedde i ett välbevakat elitidrottssammanhang kan man som tränare, ledare och idrottare i skilda idrotter på olika nivåer hamna i situationer där man snabbt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Detta i lägen då det vanligtvis inte finns tillgång till medicinskt kunnig personal. Med anledning av detta uppmärksammar Centrum för idrottsutveckling i september månad grunderna i första hjälpen och vad som kan vara angeläget att känna till när det sker en kris. Det finns bland annat gediget webbaserat material som presenteras och så pratar vi med Riksidrottsförbundets krisexpert. Helt klart är, precis som i Eriksens fall, att en korrekt akut insats kan vara livsavgörande, men även förkorta tiden för rehabilitering.

I efterdyningarna av en allvarlig skade- eller sjukdomshändelse finns även vikten av en god krishantering – att agera på bästa tänkbara sätt i en utsatt situation. Även här uppmärksammas hur man kan ”tänka efter före”.

Vad kostar det egentligen att idrotta?

2021-08-14

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

I augusti månads nyhetsbrev lyfter vi frågan vad det kostar som medlem att vara med i en idrottsförening. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen genomförd vetenskaplig studie i de åtta kommunerna i Kronobergs län. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som utfört undersökningen på uppdrag av fritidsenheterna i kommunerna. Forskarna intervjuas också i nyhetsbrevet.

Intresset för medlemskostnaderna från kommunernas sida är baserad på en form av oro vad Coronapandemin innebär/kommer att innebära för föreningarnas ekonomi och i förlängningen för vad det kostar/kommer att kosta att vara medlem. Vi har i tidigare nyhetsbrev belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och kunnat konstatera en hel del föreningar drabbats ekonomiskt av inställda inkomstbringande evenemang som matcher, tävlingar, turneringar och läger. Dessutom har den vardagliga verksamheten i form av träningstillfällen förändrats. En del idrotter har ställt in helt medan andra i princip har pågått som vanligt, men med hänsynstagande till rådande restriktioner. Begränsningarna har även slagit olika för skiftande åldersgrupper, i synnerhet i åldersgruppen 16–25 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Det finns därför en ”indirekt” ekonomisk fråga som handlar om pandemins konsekvenser för att behålla, och även få tillbaka, medlemmar i idrottsföreningarna. En oro för att det kan bli ett förhållandevis stort bortfall och svårigheter att få tillbaka medlemmarna. I förlängningen skulle det förstås få ekonomiska följder för föreningarna som kan ha påverkan på vad det kostar att delta. Till detta ska läggas att det har varit vikande medlemssiffror under en längre tid – inledningsvis bland äldre ungdomar, företrädesvis bland flickor, men under de senaste åren utgörs minskningen av framför allt barn i gruppen 7–12 år, och då i huvudsak bland pojkar.

I den aktuella studien i nyhetsbrevet har medverkande föreningar fått ange olika medlemskostnader för olika åldersgrupper. Det handlar om medlems- och träningsavgifter, men också om andra kostnader som avgifter för läger, tävlingar etc. Däremot belyser undersökningen inte kostnader i form av utrustning, resor m.m. Vår förhoppning är att det ska bli intressant att ta del studien och bland annat se vilka skillnader och likheter som finns mellan idrotter, åldrar och typ av kommuner. Föreningsrepresentanter har dessutom fått svara på ett par öppna frågor som handlar om Goda exempel på att hålla nere kostnaden för den enskilde medlemmen (1) och aktuella Utmaningar som finns föreningen (2).

Planen är att studien ska genomföras igen, eventuellt återkommande framöver, för att se hur kostnadsutvecklingen för medlemmar fortskrider. Det är också en viktig utgångspunkt för att kunna bedöma vilka prioriteringar och satsningar som är relevanta ur ett kommunalt perspektiv. I en undersökning som Riksidrottsförbundet relativt nyligen gjort (”Ett år med corona – maj 2021”) framkommer att två av tre kommuner ser att de under 2021 kommer att behöva stödja föreningarna med särskilda satsningar för att hantera den rådande situationen.

Ta del av studien i sin helhet här: Projekt Kronoberg Rapport

Se intervjun med författarna Filip Andersson och PG Fahlström HÄR

Se intervjun med fritidschefen i Växjö, Jessica Råhlin, HÄR

Forskarna om vad det egentligen kostar att idrotta

Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Linnéuniversitetet fick uppdraget och nu är studien klar. Hör författarna Filip Andersson och PG Fahlström berätta om studien.

Fritidscheferna i kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult har ett nätverk som träffas med jämna mellanrum. En diskussion som förts, och som än mer aktualiserades på grund av coronan, är hur mycket det egentligen kostar att idrotta idag. Hur ser utvecklingen på medlems- och träningsavgifter ut och hur kan kommunernas bidrag påverkas av detta? En studie beställdes och Linnéuniversitetet fick möjligheten att genomföra den.

I denna video hör du Filip Andersson, doktorand och PG Fahlström, lektor från Linnéuniversitetet genomförde studien och i videon nedan kan du höra deras syn på resultatet.

Intervjun genomförs av Mats Glemne, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur kommunerna ser på studien? Se intervjun med Växjös fritidschef:

 

 

 

Efter kostnadsstudien – fritidschefen trodde kostnaderna skulle vara högre

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Nu är studien klar och Jessica Råhlin, fritidschef i Växjö kommun reagerar och tänker till kring resultatet. 

I intervjun berättar Jessica också om bakgrunden till studiens uppkomst, hur fritidschefsnätverket samverkar och hur coronan påverkade framtagandet av studien.

Intervjun genomförs av David Faxå, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur forskarna ser på studien de genomfört? Se intervjun med Filip Andersson och PG Fahlström här:

Ny idrottskunskap från nybakade studenter!

2021-06-14

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads fokus har lite annan karaktär än vanligt och inget separat tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som barnkonventionens betydelse för idrottslig verksamhet, fotbollstränares sociala bakgrund och orsaker till avhopp från idrottsgymnasium. Studenterna presenterar själv sina undersökningar via filminslag och det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna. Vi hoppas att det ska bli intressant lyssnande och läsande.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som heter Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram och att detta ses som en styrka. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, hälsoarbete, marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information KLICKA HÄR.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning.