Ny idrottskunskap från nybakade studenter!

14 juni, 2021

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads fokus har lite annan karaktär än vanligt och inget separat tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som barnkonventionens betydelse för idrottslig verksamhet, fotbollstränares sociala bakgrund och orsaker till avhopp från idrottsgymnasium. Studenterna presenterar själv sina undersökningar via filminslag och det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna. Vi hoppas att det ska bli intressant lyssnande och läsande.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som heter Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram och att detta ses som en styrka. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, hälsoarbete, marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information KLICKA HÄR.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning.

”Simbubblan spricker” – En studie av avslutsprocessen och varför elitsatsande simmare slutar simma

13 juni, 2021

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Syftet med undersökningen som är gjord av Dylan Saleh var att ta reda på tidigare elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå hur det går till när de avslutar sin elitsatsning. För att besvara detta genomfördes tolv intervjuer med elitsatsande simmare som gått på idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen.

Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik, dvs. den är inte samstämmig. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjats av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till själva avhoppet utgörs ofta av flera olika delar hos respektive simmare, upp till sju faktorer, som sammantaget utgör beslutet. Faktorerna som framkommit är:

  • missnöje med tränare
  • utebliven utveckling
  • prestationsångest
  • tidskrävande
  • sociala anledningar inom idrotten
  • ohälsa
  • ekonomisk brist i idrotten
  • minskad motivation
  • sociala anledningar utanför idrotten
  • andra prioriteringar

Efter avhoppet upplever simmarna en form av identitetskris som det var lättare att hantera om det fanns annat fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Undersökningen betonar vikten av en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen.

Hör uppsatsförfattaren Dylan Saleh själv berätta om sin studie i videon nedan!

Värt att notera är också att Dylan fick ta emot RF-SISU Smålands stipendium för bästa uppsats på programmet 2021, grattis Dylan!

Saleh, Dylan. 2021. Simbubblan spricker. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1562583/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2021-06-15)

Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränares sociala bakgrunder

11 juni, 2021

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Studien som är gjord av Daniel Bergfors och Emil Sjöberg undersöker hur vägen sett ut för fotbollstränare till att de blir anställda på elitnivå, och då antingen i Allsvenskan, OBOS Damallsvenskan eller Superettan. För tränare på dessa nivåer är det liknande behörighetskrav. Det som framför allt fokuseras i undersökningen är tränares sociala samt idrottsliga bakgrund, och hur det blev ett yrkesval att bli tränare. Alltså frågor som rör hemförhållande, uppväxt, idrottsbakgrund, utbildning och karriärval.

Totalt intervjuades sju tränare. De kommer alla ifrån ”idrottsfamiljer”, där många i familjen själva är aktiva inom idrott och/eller har ett stort intresse för idrott. Majoriteten är uppväxta i det som kan betraktas som arbetar- eller medelklassfamiljer. Samtliga har spelat fotboll under sin uppväxt och flertalet kan betraktas som framgångsrika spelare, även om det för alla inte inneburit en elitkarriär.

Undersökningen visar på tre olika ”resor” – från hur tränarkarriären börjar till att de får ett tränarjobb i svensk elitfotboll. (1) Någon har tidigt tagit tränarrollen, även om man fortsatt att parallellt själv spela fotboll. Men man har hela tiden medvetet samlat på sig tränarkunskaper genom de tränare man själv mött. (2) En annan har spelat fotboll på elitnivå och egentligen inte funderat på tränarrollen förrän sent i sin egen karriär som spelare. Men en särskild utbildningssatsning för elitspelare som ville bli tränare öppnade upp möjligheterna. Till detta kom ett rikt kontaktnät som varit ett stöd. (3) En tredje ”resa” är mer ett mellanting som inneburit att man under sin gymnasietid började träna yngre adepter och sedan succesivt ”avancerat” i tränaruppdragen via utbildning och kontakter. Rent generellt betonas av samtliga tränare att det är av vikt med ett brett nätverk som kan ”öppna dörrar”.

I studien diskuteras också utbildningsbakgrund och hur man ser på tränarutbildning kontra egna spelarerfarenheter samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte. Det finns ingen samsyn kring denna fråga även om de intervjuade tränarna generellt uttalar att utbildning i sig är positivt. Några menar att utbildningarna inte ger så mycket, förutom den viktiga behörigheten, medan andra värderar kunskapen som man får som klart betydelsefull.

Hör uppsatsförfattarna Daniel Bergfors och Emil Sjöberg själva berätta om sin studie i videon nedan!

Bergfors, Daniel & Sjöberg, Emil. 2021. Vägarna till eliten. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

11 juni, 2021

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomförde författarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns

16 maj, 2021

Maj månads med Centrum för idrottsutveckling handlar om idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar vilka inte syns rent fysiskt och som benämns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (förkortas NPF). Vi fokuserar på hur du som idrottsledare på ett bra sätt kan leda och bemöta denna målgrupp.

Inledningsvis ges en beskrivning om vilka diagnoser som NPF inkluderar och vilka uttryck som de tar. Därefter ges möjligheter att få ta del av en förälders, och tillika tränares, erfarenheter av hur idrotten möter barn och ungdomar med NPF, och vad som är angeläget att känna till.

Värt att veta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Här delges information om olika delar som kopplas till NPF. Genom att klicka på cirklarna nedan får du svar på frågorna!

 

Referenser

Att möta barn och ungdomar med NPF som idrottsledare

16 maj, 2021

Att delta i idrott kan för många barn och ungdomar med NPF vara en viktig och utvecklande verksamhet. Här ges tips och trix kring hur du som ledare bör agera vid olika tillfällen, detta i form av små korta utbildningsfilmer. 

Inom idrotten ges möjlighet till fysisk och social utveckling som är värdefull. För att den idrottsliga verksamheten ska bli denna fruktbara del för barn och ungdomar är idrottsledaren central – detta för att skapa en inkluderande idrottsmiljö där det ges möjlighet att möta det enskilda barnet/ungdomen utifrån de rådande förutsättningarna och drivkrafterna. Det handlar exempelvis om hur man förstår, bemöter, lär ut och stödjer barnet/ungdomen.

För att stödja idrottsledare i detta viktiga arbete finns tre korta, aktuella och tydliga filmer (7-8 minuter) som har tagits fram av Riksförbundet Attention i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. I filmerna möter man barn, ungdomar, föräldrar och idrottsledare kring olika viktiga delar för att kunna erbjuda en gynnsam idrottsmiljö.

Nedan följer de tre filmerna och kopplat till varje film finns en sammanställning av viktiga saker att tänka på. Denna sammanställning finner du under alla filmer.  Ta gärna del av filmerna och de goda råden.

För dig som är extra intresserad kan du också ta del av en inspirationsskrift som heter ”En fungerande idrott för alla” som riktar sig till aktivitetsledare inom idrotten med fokus på ADHD, Autism och andra NPF-diagnoser. Du kan ta del av skriften här.

Här kan du ta del av de goda och summerande tipsen från de tre filmerna: Summering av filmer – goda tips

Eric om att vara förälder till en idrottande son med ADHD

16 maj, 2021

Eric Wickell är pappa till en son som har ADHD. I vardagen uttrycker sig diagnosen på olika sätt, bland annat kan sonen bli utåtagerande och skrika olämpliga saker. I denna intervju berättar Eric hur det är att vara förälder till en väldigt idrottsintresserad grabb och hur han stöttar ledarna i den vardagliga träningen.

Forskarna om vikten att jobba med Knäkontroll

14 april, 2021

Allvarliga knäskador, antingen genom trauman eller genom förslitningar, är vanliga inom svensk idrott. Utifrån den vetskapen pratade Centrum för idrottsutvecklings Mats Glemne med de två forskarna Anna Hafsteinsson Östenberg och Sofia Ryman Augustsson om just detta. Anna och Sofia trycker på hur viktigt det är att jobba förebyggande med att stärka och stabilisera knän. De pratar också om att det är viktigt att lyssna på om de aktiva är slitna, våga vila och att det aldrig är för sent att börja med knäkontroll.

I intervjun pratar Anna och Sofia om webbportalen Knäkontroll samt en förenklad variant de själva tagit fram:

Jesper elitidrottade utan korsband

14 april, 2021

Foto: Lasse Jansson

David Faxå från Centrum för idrottsutveckling intervjuar Jesper Cimen från Nässjö IF. Jesper har haft dubbla allvarliga knäskador men är nu tillbaka i elitidrotten. Hör om Jespers skadeproblem i denna intervju.

Innebandystjärnan om de hemska skadeproblemen

14 april, 2021

Foto: Per Wiklund/Bildbyrån

På Växjö Fria gymnasium finns det idag ett UF-företag som heter Keep Going UF. De har skrivit en bok som heter Sanningen bakom framgången som handlar om framgångsrika elitidrottare, men inte om deras glada och framgångsrika vardag. Istället handlar boken om motgångarna som också är en del av idrotten och livet. Vi har fått ta del av ett kapitel som handlar om Växjö Vipers-spelaren Victor Hansson. Victor har haft flertalet allvarliga knäskador i sin karriär. Läs hans berättelse här nedan.


Jag har dragit mitt korsband två gånger men jag spelar ändå i en av världens bästa innebandyliga. Det här är min historia om hur jag tog mig igenom två korsbandsskador.

Jag var 14 år och spelade fotboll med min bror i trädgården hemma i Hyllinge. På något sätt landade han på mitt knä och då töjdes mitt ledband ut vilket resulterade i mina 6 första veckor med rehab. Just vid detta tillfälle tänkte jag inte så mycket på det utan de var bara att ta sig igenom de 6 veckorna för att sedan komma tillbaka ut på planen igen. Mina 6 veckor med rehab var över och äntligen skulle jag på min väldigt efterlängtade fotbollsträning. Det jag inte visste var att det skulle bli min sista. Under fotbollsträningen vred jag mitt knä och då rök även korsbandet. Jag blev väldigt rädd och nervös eftersom jag inte visste vad detta skulle betyda. Jag var bara 14 år och hade inte jättemycket erfarenheter om skador. Jag hade hört att det var skitjobbigt med en jobbig operation och en lång rehabperiod. Men fortfarande så var jag ganska liten och visste inte vad jag hade framför mig.

Efter operationen och den långa rehabperioden kom jag äntligen tillbaka och var redo att börja träna igen. Jag slutade med fotboll och körde nu fullt med innebandyn istället. Det var så skönt att äntligen vara tillbaka på plan igen. Efter 3 månader av innebandy så hände det som absolut inte fick hända, jag drog mitt korsband för andra gången i samma knä. Jag slet av 75% av mitt korsband. Nu var jag 16 år gammal och jag hade dragit mitt korsband igen. Jag blev väldigt ledsen när detta hände men jag visste också att det går att fixa. Jag valde sedan att fortsätta spela utan ett korsband då jag hade bestämt mig för att jag ville spela med de bästa. Det var också i den här åldern som det var en massa uttagningar till bland annat skånelaget och även landslaget som jag väldigt gärna ville komma med i såklart. En hel säsong utan korsband blev det. Det är en stor risk att ta såklart eftersom att spela med 15% av sitt korsband är väldigt riskabelt. Det hade kunnat gå illa men är man noga med sin rehab och hur man tränar så är de möjligt.

Att dra ett korsband är väldigt påfrestande både mentalt och fysiskt, det är en lång process som kräver mycket av personen som drabbas. Jag har alltid varit väldigt positiv inställd till det mesta och jag tänker alltid att det löser sig oavsett vad det handlar om. Även min familj har hjälp mig och pushat mig för att hålla huvudet högt och alltid tänka framåt. De har fått mig att förstå att det finns värre saker än ett knä så det är värt att kämpa för. De fick mig att våga fortsätta drömma och fokusera på rätt saker. Det är okej att må dåligt över saker ibland men för att man ska komma vidare gäller det att fortsätta kämpa och inte vika ner sig. Den omgivning jag hade var bland de viktigaste jag hade då jag under stora delen av min juniortid fick stå vid sidan av. Det är inte bara sporten som är viktigt för att man ska bli bäst utan ens omgivning är minst lika viktig, speciellt i de lite tuffare perioderna.

Det fanns perioder där det var extra jobbigt och då var laget och familjen viktiga för mig. Exempel på extra tuffa perioder var när mitt lag spelade viktiga matcher, till exempel ett slutspel i juniorallsvenskan där de kom trea. Det var jobbigt att se hur roligt ens vänner hade det på planen, medan jag själv stod vid sidan och inte kunde påverka eller hjälpa till mer än att försöka pusha de andra. Detta har gjort att jag har lärt mig att uppskatta mycket av laget och allt de man är med om. Att få spela varje match är som en stor dröm då man ett tag trodde att de inte skulle gå att spela mer. Det är viktigt att ta vara på allt man gör och är med om då allting är en erfarenhet som man kan ta lärdom av.

Tankarna kom att jag ville ge upp min karriär under förra säsongen i oktober, säsongen 19/20, då min menisk sprack. Jag började tänka på min framtid när/om jag skaffar barn att man vill kunna leka med de obehindrat och inte behöva ha Atros som vissa läkare sa att jag kanske skulle kunna få. Men jag tog beslutet om att fortsätta då jag älskar innebandyn så mycket. Jag har redan kämpat riktigt mycket så jag vill att allt de jag kämpat för ska vara värt det. Jag kämpar än idag med mitt knä för att undvika att bli skadad igen och jag gör mina övningar precis som jag ska vilket är väldigt viktigt om man vill kunna fortsätta efter en skada. Det är många som kanske gör sin rehab precis efter och fram tills att man får börja spela igen och sen tänker man att nu är jag hel igen, men så är det inte. För att man inte ska bli skadad igen så gäller det att man fortsätter hjälpa sin kropp och bli starkare för att minimera skador ännu mer. Detta gäller inte bara dem som varit eller är skadade utan alla. Kom ihåg att göra dem där extra övningarna innan eller efter träning. Börja förebygg innan något händer och var rädd om din kropp.

Till er ledare som läser detta vill jag också påminna er om att lägga in några grundläggande styrkeövningar men framförallt knäövningar i era träningspass. Börja i tid för att ge ungdomarna så bra förutsättningar som möjligt.


Detta är alltså ett utdrag från boken Sanningen bakom framgången. Ifall du är intresserad av boken eller UF-företaget, spana in deras HEMSIDA eller deras INSTAGRAM