Hur har padel vuxit så snabbt och vad kan vi lära?

12 november, 2021

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Denna månads tema i CIU handlar om utveckling av nya idrotter och förändring inom etablerade idrotter, och vad det kan bero på. Ett tydligt exempel på en idrott som på kort tid har expanderat kraftigt är padel. Idrotten är också ny och har först under 2021 blivit invald i Riksidrottsförbundet. Vi gör här, framför allt utifrån idrottshistorikern Johnny Wijks artikel på idrottsforskning.se, en kort beskrivning av läget.

Enligt Svenska Padelförbundet själva finns det i dagsläget ett 100-tal föreningar med närmare 25 000 medlemmar. På några år har det byggts runt 2000 padelbanor och som är spridda över hela landet. Förbundet säger själva att padel idag är den idrott som växer snabbast i Sverige och troligen i Europa. Men det stora flertalet spelar padel utan att vara medlemmar i en idrottsförening, det talas om att närmare en halv miljon personer har provat sporten. Det finns alltså en omfattande kommersiell marknad som, förutom många spelmöjligheter, innefattar utrustning, kläder etc.

Man kan alltså fråga sig hur det kan komma sig att en idrott kan växa så snabbt? Wijk pekar på tre olika förklaringar, och frågan är om dessa orsaker kan ge intressanta tankegångar för en generell idrottsutveckling. Finns det något som kan stimulera andra och mer etablerade idrotter i sin fortsatta utveckling?

För det första är spelet enkelt och det är kul att spela. I jämförelse med flera av de andra racketsporterna går det att komma i gång med spelet direkt. Både boll och racket är utformade så att spelet är relativt långsamt, vilket gör att de flesta som testar hinner med och klarar av att hålla bollen i spel. Det innebär att många som testar padel blir positivt överraskade och upplever både spel och träning direkt. Med andra ord är tröskeln in till sporten mycket låg.

För det andra påtalar Wijk att en förklaring till expansionen är att padel ofta spelas med killar och tjejer tillsammans. En vanligt förekommande spelform är alltså s.k. mixedspel, det kan vara mixade par som spelar mot varandra, men det kan också vara två tjejer mot två killar. Enligt Wijk ligger det i tiden och påtalar att framtidens idrottsaktiviteter mer och mer kommer att avlägsna sig från en lika tydlig könsuppdelning som är fallet i de flesta sporter idag. Den sociala samvaron mellan könen har således betydelse för padelspelets framgång. Även tävlingsverksamheten i mixade lag har en framtid. Vi har sett liknande utveckling de senaste åren i exempelvis orientering, skidskytte och slalom.

Den tredje förklaringsgrunden har en social och kulturell koppling. Det bygger på att personer väljer idrotts- och fritidsaktiviteter delvis utifrån vilken samhällsklass man tillhör, alternativt vilken klass eller vilket socialt umgänge man vill tillhöra. Enligt en välkänd teori (Pierre Bourdieu) består vårt samhälle av olika fält/sektorer där fritid och idrott är en. Idrottens fält påverkas av den övriga samhällsutvecklingen, och en del är då vilka idrotter som människor intresserar sig för och väljer att ägna sig åt. Alltså – vad är typiska idrotter för olika samhällsklasser och för den aktuella tiden.

Om man tittar i backspegeln var det en tydlig förändring kring idrotters attraktivitet under mitten av 1900-talet och framåt (50-, 60- och 70-talet). Medelklassen växte kraftigt och typiska arbetarsporter som brottning, boxning, bandy med flera minskade i dragningskraft till förmån för idrotter som exempelvis tennis, golf, ridsport och utförsåkning. Enligt Bourdieus teori ville den växande medelklassen tydliggöra sin nya position även på fritiden och genom sitt idrottsutövande. Wijk menar nu att padel erbjuder något nytt och fräscht som passar väl in i tiden och i synnerhet för den nya unga medelklassgenerationen. Här kan en förhållandevis bred målgrupp tydliggöra sin sociala status och ges möjlighet att vara tillsammans med det sociala umgänge man önskar.

Men Wijk menar vidare att efter den första vågen så lockar nu padel allt fler grupper i samhället och det är inte lika ”exklusivt” som i början. Expansionen fortsätter och det byggs fortfarande nya anläggningar, och det går att göra historiska jämförelser med utvecklingen av exempelvis golf och utförsåkning. Idrotter som hade en kraftig utveckling när de gick från mer överklassporter till folksporter. Men frågan är hur länge padelsporten kommer att växa och när vi ser en stabilisering eller eventuellt en tillbakagång?

Flera aspekter förväntas ha betydelse. En har att göra med kostnaden för padelspel. För att nå ännu bredare lager i befolkningen, och inte minst stora ungdomskullar, behöver säkert prisnivån sänkas. En väg till detta kan vara att det även byggs kommunala hallar som kan subventionera kostnaden. Nu när padel har kommit in i Riksidrottsförbundet (RF) kommer sporten att få del av det betydande statliga bidraget till den svenska organiserade idrotten. Förutom att det ger ett ekonomiskt stöd kommer det att understödja uppbyggandet av klubbar och då säkerligen även satsningar på ungdomsträning eller liknande. En annan aspekt som lär ha betydelse för sportens utveckling är om padeln kan växa som tävlingssport och bli intressant både medialt och för publik. Erfarenheter från andra idrotter visar att det förstås är stor vikt.

Så vi får se vad framtiden har att visa när det gäller en ny och kraftigt växande sports fortsatta utveckling. Det kan i alla fall vara av intresse för andra idrotter att ta del av vad som ligger bakom framgångsvågen och ställa sig frågan:

”What´s in it for us?”

 

Wijks artikel om padelns utveckling: https://www.idrottsforskning.se/darfor-har-padel-blivit-den-sport-som-vaxer-mest/

Utveckling av och inom idrotter

12 november, 2021

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

November månads nyhetsbrev belyser den ständigt pågående förändringen av och inom idrotter. Det är en utveckling som präglas av samhällsutvecklingen i stort – såväl i vårt eget land som i ett internationellt sammanhang. Ett tydligt exempel i närtid är förstås hur pandemin förändrat idrottsutövandet i så mån att hallidrotter och kampsporter har minskat mest i antal aktiviteter, medan utomhusidrotter har dragit nytta av att träning förordats utomhus. Exempel på idrotter som ökat är cykel (+19 % sett till alla åldersgrupper), segling (+11 %) och golf (+9 %) (Rapport om LOK-stödet, 2021). Vi får se vad framtiden har att utvisa när vi nu förhoppningsvis mer och mer går tillbaka till det ”normala”.

På en internationell nivå ser vi exempelvis hur nya idrotter anammas i den olympiska familjen. På sikt har det säkert effekter på delar av verksamheten hos oss. I Tokyo-OS var det sex nya sporter på programmet: softboll, baseboll, karate, sportklättring, surfing och skateboard. Dessutom skedde förändringar av grenar inom befintliga idrotter – ett exempel är tillskottet av basketens 3×3 basket. I Sverige tar vi beslut vartannat år om vilka idrotter som ska inrymmas i Riksidrottsförbundet. I år var det åtta idrotter som ansökte om medlemskap och två antogs – Svenska Islandshästförbundet och Svenska Padelförbundet. Padel är ett exempel på idrott som vuxit starkt på kort tid och som ägnas en särskild del i detta nyhetsbrev. Att nya aktiviteter och idrotter dyker upp och röner ett stort intresse sker regelbundet och är inte unikt. Frisbee, skateboard, snowboard och mountainbike är exempel på mer spontana aktiviteter som växt underifrån och brett ut sig mer och mer, för att sedan bli organiserade sporter med regelsystem och tävlingsformer.

Samhälls- och idrottsutvecklingen ligger också som grund för det angelägna utvecklingsarbete som bedrivs inom idrotten – Strategi 2025. Grundtanken är att fler ska vilja och kunna idrotta i förening – hela livet. Den trend som setts under en längre tid är att den huvudsakliga verksamheten utgörs av barn- och ungdomsverksamhet, och att såväl äldre ungdomar som vuxna mer väljer att idrotta på egen hand eller i privat regi.

En utveckling i riktning som ligger i linje med Strategi 2025 ställer då krav på förändring inom de olika idrotterna, bland annat hur vi tränar och tävlar, dessutom om det går att bedriva idrotterna i ett längre tidsperspektiv. Det sistnämnda kan innebära att befintliga idrotter måste vrida och vända på vedertagna sätt som idrotten utövas på. Ett exempel som lyfts i nyhetsbrevet är den s.k. ”Gå-fotbollen”.

En utmaning är även den sedvanliga synen på att träning ska intensifieras alltmer med stigande ålder, detta för att succesivt förbättra själva prestationen och tävlingsresultaten. I den senaste Ungdomsbarometern Unga och Idrott (2021), där ungdomar i åldern 15–24 år bland annat får beskriva intressen, tränings- och motionsvanor samt drivkrafter och hinder till idrottande, framkommer intressanta resultat. Även om det fortfarande finns en stor grupp som vill träna mycket samt tävla är det en tydlig trend att färre och färre tycker det är viktigt att få tävla. Dessutom är det uppenbart att det finns ett påtagligt ökat intresse bland äldre ungdomar för ett aktivt, hälsosamt liv, och många nämner att idrottandet är viktigt ett sätt att koppla av.

Frågan är vad dessa resultat kan innebära för en utveckling inom den idrottsverksamhet som man verkar inom? Det kan säkert för många som har varit inne i ”sin” idrott under en längre tid svårt att se att verksamheten, åtminstone till vissa delar, mer bör fokusera på hälsomässiga och sociala aspekter för att behålla allt fler i idrotten. Vad kan det få för konsekvenser för hur vi tränar och tävlar? På något sätt kan det vara utvecklande att i stället för att anpassa de aktiva till den befintliga verksamheten se om vi kan förändra det vi gör för att mer passa till de vi vill nå samt behålla i vår verksamhet.

Vi hoppas på en givande ”lyssning och tittning” när det ges exempel på både en ny idrott som växt fram på kort tid och en förändring inom en idrott för att kunna fortsätta långt upp i åren.

SLUTSNACKAT! – en satsning för att förbättra språkbruket i ungdomsishockeyn

15 oktober, 2021

I denna månads nyhetsbrev belyser vi en av idrottens baksidor och framför allt vad man kan göra för att förbättra situationen. Det handlar om ett ökat problem med matchstraff och avstängningar som beror på ett olämpligt språkbruk – i detta sammanhang inom ungdomsishockeyn. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen presenterad rapport som har gjorts på uppdrag av Smålands Ishockeyförbund. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som har utfört studierna och några av dem intervjuas i nyhetsbrevet.

Bakgrund till rapporten

Smålands Ishockeyförbund har uppmärksammat en accelererande problematik när det gäller disciplinärenden i ungdomsishockeyn. Det handlar om att cirka hälften av alla ärenden/avstängningar utgörs av ett språkbruk som inte är lämpligt. Även om själva straffen berör spelare inkluderar området andra intressenter som förbund, föreningar, ledare, domare, föräldrar och publik. Förbundet bestämde sig därför att långsiktigt ta itu med problematiken och sätta igång ett angeläget förebyggande och främjande arbete.

I planeringsarbetet involverades, förutom givna representanter från Smålands Ishockeyförbund, ishockeyns Disciplinnämnden i Region Syd, RF-SISU Småland och Linnéuniversitetet. I de inledande samtalen blev det tydligt att problemområdet inte bör hanteras med någon form av begränsad ”quick fix”, utan en hållbar förändring kräver ett brett och gediget angreppssätt. Området inrymmer allt från historiska, kulturella och samhälleliga aspekter till konkret hantering i idrottsföreningarna och i domarkollektivet.

Infallsvinklar på området språkbruk i ungdomsishockey

Den aktuella problematiken är inte unik för ishockeyn i Småland. På senare år har en tydlig ökning noterats vad gäller disciplinstraff rörande kränkande språkbruk – inte minst rasistiska, sexistiska och homofobiska uttryck – inom såväl nordamerikansk ungdomsishockey som svensk ishockey i stort på nivåerna närmast under seniorelit (J18, J20, division 1 m.m.).

Det är dock oklart om denna ökning beror på att regelverket ser hårdare på saken än tidigare, alltså om fler straff delas ut av den anledningen, eller om det rör sig om att kränkande språkbruk helt enkelt har blivit vanligare. Det ena behöver inte heller utesluta det andra. En sak är emellertid ställd utom alla tvivel: denna utveckling gäller främst pojk- och herrishockeyn, och i störst utsträckning på ungdomsnivå, det vill säga inte flick- och damverksamheten i nämnvärd omfattning. Det innebär att en genomlysning av problematiken måste se till ishockeyn som manlig kultur och praktik.

Om man ser problemområdet i ett historiskt och kulturellt perspektiv framkommer att våld och övergrepp i olika former har varit en del av ishockeyn från första början, men att inställningen till detta har varierat över tid och rum. Forskningen har kunnat peka på att inställningen är kopplad till faktorer såsom social klass, ekonomi, utbildningsnivå, sexualitet, kön, ålder, etnicitet, ledarskap, professionalisering/amatörism m.m. Rent generellt kan man säga att det finns en tydlig koppling mellan hur man ser på frågor kring språkbruk och våld och samhällsutvecklingen i stort.

Det innebär att en grundlig utredning av situationen bör ta hänsyn till ett antal olika frågor och nivåer, rörande alltifrån den övergripande samhällsutvecklingen och debatten inom ishockeyn i stort till ledarutbildningen och klubbarnas värdegrundsarbete jämte spelarnas individuella synsätt och agerande. Vad mer: ett förebyggande och främjande arbete måste bedrivas löpande över tid, eftersom det tar tid och kraft att genomföra ett gediget förändringsarbete, liksom det tar tid att förändra etablerade attityder och normstrukturer.

Problematiken med ett olämpligt språkbruk sätter också ljuset på ishockeyn som miljö för barn och ungdomar. Intervjuer med föräldrar visar att de sätter stort värde på hur föreningsmiljön är där deras barn ”vistas”. Är det en god miljö? Kan man känna sig trygg? Står den för en värdegrund som är sund och utvecklande? Kort sagt, ”vill jag att mina barn ska vara där?” 

Forskning, både internationellt och vid Linnéuniversitetet, har visat att en god föreningsmiljö präglas av såväl långsiktig idrottslig utveckling som en holistisk människosyn, man utbildar inte unga hockeyspelare, man utvecklar unga människor som spelar ishockey. Det innebär att man prioriterar människan. Ofta hörs uttryck som ”först människan, sedan atleten, sedan hockeyspelaren”. Med detta menas att man i första hand ser sin roll som ”utvecklare av människor i ett livsperspektiv”.

Detta vet man också ger en god grund för dem som vill göra en framtida idrottssatsning.

Det är därför viktigt att inte enbart se på unga hockeyspelares beteenden och språkbruk. Man måste förstå den miljö där de finns och att sammanhanget (klubben/hockeyn) har avgörande betydelse för deras uppträdanden, och att därigenom även miljön måste påverkas om vi vill medverka till långsiktig förändring. Ett holistiskt synsätt innebär även att tränare och ledare har en betydligt större roll än att enbart lära ut idrottsliga färdigheter. De har en pedagogisk roll, vilket i ”klassisk” mening betyder att de överför kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Deras roll som tränare, men också som ”fostrare”, är av avgörande betydelse. Ett förebyggande och främjande långsiktigt arbete bör med anledning av detta uppmärksamma och involvera tränare och ledare. Det handlar om deras roll, attityder, kompetens, utbildning m.m.

Syfte och tillvägagångssätt

Syftet med projektet Slutsnackat! är alltså att förändra språkbruket i ungdomsishockeyn så att det dels bidrar till en god idrottslig utvecklingsmiljö, dels inte utgör ett problem när det gäller bestraffningsåtgärder.

För att kunna iscensätta ett långsiktigt åtgärds-/utvecklingsprogram fastslogs att det skulle göras en relativt omfattande förstudie. Detta för att få en helhetsbild av ishockeyns kultur med fokus på språkbruket, men också för att involvera berörda målgrupper med avsikten att få såväl deras bild av den rådande situationen och orsakerna som lämpliga insatser.

I nyhetsbrevet får vi träffa några av de forskare som varit involverade i studien. Tobias Stark ger historiska, sociala och kulturella perspektiv på språkbruk och straff inom ishockeyn. PG Fahlström och Camilla Strömberg delger vad som har framkommit i intervjuer med ledare, domare och  styrelserepresentanter, men också vad som har framkommit i de workshops som genomförts med dels killar och tjejer som spelar ishockey, dels med hockeydomare.. De kommer också att berätta om några av de förebyggande och främjande insatser som föreslås att startas upp.

Vi önskar en intressant tittning och lyssning!

Historikern om ishockey, våld och medias roll

15 oktober, 2021

Foto: Tobias Sterner/Bildbyrån

Universitetslektorn Tobias Stark i ett spännande samtal om den historiska och kulturella aspekten på ishockey, skitsnack och våld. Tobias bläddrar bakåt i historieböckerna, men skickar också en passningar till sportjournalisterna som bevakar elitishockeyn i svensk TV.

Se det spännande samtalet med Tobias Stark här nedan.

”Skulle vi döma för allt skulle avbytar- och utvisningsbås byta sida”

15 oktober, 2021

Foto: Lennart Månsson/Bildbyrån

Camilla Strömberg och PG Fahlström på Linnéuniversitetet diskuterar om hur studien gått till och vilka potentiella lösningar som finns. Ledares agerande, eller icke-agerande, blir direkt avgörande och värdegrundsarbete i föreningarna krävs.

Ta del av hela det spännande samtalet här nedanför.

 

Intervju: Säkerhetschefen tipsar om föreningens roll i krisen

15 september, 2021

En kris kommer när vi minst önskar det. Det kan vara allt från en ekonomisk smäll till ett sjukdomstillstånd hos någon i föreningen. Genom att förbereda sig och tänka till innan den potentiella krisen kommer kan skadan bli mycket mindre än vad den behöver bli. I detta samtal pratar vi med Riksidrottsförbundets säkerhetschef Lena Sahlin, som tipsar om nyckelkontakter och krisplaner.

Foto: Britt Matsson/BildbyrånLena nämner POSOM-grupper. Det är något som varje kommun ska ha en. Kontakta din kommun för att veta hur krishantering fungerar och vilken hjälp du kan få.

Livsviktig kunskap i en akut situation

15 september, 2021

Foto: Josefine Loftenius/Bildbyrån

Tyvärr kan det i olika idrottssammanhang uppkomma situationer där man skyndsamt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Oftast finns det inte medicinskt kunnig personal på plats och man måste, trots att avsaknad av specifik kunskap, aktivt ingripa. Så frågan är vad man kan och ska göra?

I ett första skede gäller det att utgå från det som naturligt benämns som Första hjälpen. Det handlar om åtgärder som sätts in snabbt för att förhindra att en skada eller sjukdom som uppkommer akut inte förvärras. Som stöd för insatserna i Första hjälpen är det lämpligt att arbeta efter minnesregeln L-ABC, som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt. L-ABC står också för vilken ordning man ska prioritera de åtgärder som bör göras. Det är av stor vikt att vi alla kan ge Första hjälpen (L-ABC) efter bästa förmåga.

För att du ska få en god inblick i vad akut skade- och sjukdomsbehandling handlar om, och i synnerhet vad du bör göra när olyckan är framme, har idrottsrörelsen (SISU Idrottsutbildarna) tagit fram ett grundläggande och viktigt utbildningsmaterial. Det är ett webbaserat material med text och korta filmer som finns på en plattform som heter ”Tränarpasset”. Här får du kunskap om:

  • Första hjälpen (L-ABC)
  • Hjärt- och lungräddning
  • Huvudskada
  • Rygg- och nackskada

Ta dig gärna tid att kika på detta utbildningsmaterial som du när genom att klicka här. Det är livsviktig kunskap att ha med sig om olyckan är framme.

När krisen är ett faktum

15 september, 2021

Foto: Friedmann Vogel/Bildbyrån

Idrotten, och i synnerhet fotbollsvärlden, fick mer eller mindre en chock i inledningen av sommarens fotbolls-EM när den danska stjärnan Christian Eriksen plötsligt föll ihop i mötet med Finland. Det var obehagliga bilder som kablades ut, men tack och lov gick det bra till slut. Eriksen fick akut, under flera minuter, hjärt- och lungräddning på planen innan han fördes av planen på bår. Därefter blev det operation och sjukhusvistelse följt av rehabilitering som fortfarande pågår.

Avgörande för den lyckosamma utgången var med all säkerhet den akuta insats som gjordes. Det handlade såväl om spelares och ledares som medicinsk personals betydelsefulla och snabba ingripanden.

Även om Eriksens otäcka olycka skedde i ett välbevakat elitidrottssammanhang kan man som tränare, ledare och idrottare i skilda idrotter på olika nivåer hamna i situationer där man snabbt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Detta i lägen då det vanligtvis inte finns tillgång till medicinskt kunnig personal. Med anledning av detta uppmärksammar Centrum för idrottsutveckling i september månad grunderna i första hjälpen och vad som kan vara angeläget att känna till när det sker en kris. Det finns bland annat gediget webbaserat material som presenteras och så pratar vi med Riksidrottsförbundets krisexpert. Helt klart är, precis som i Eriksens fall, att en korrekt akut insats kan vara livsavgörande, men även förkorta tiden för rehabilitering.

I efterdyningarna av en allvarlig skade- eller sjukdomshändelse finns även vikten av en god krishantering – att agera på bästa tänkbara sätt i en utsatt situation. Även här uppmärksammas hur man kan ”tänka efter före”.

Vad kostar det egentligen att idrotta?

14 augusti, 2021

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

I augusti månads nyhetsbrev lyfter vi frågan vad det kostar som medlem att vara med i en idrottsförening. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen genomförd vetenskaplig studie i de åtta kommunerna i Kronobergs län. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som utfört undersökningen på uppdrag av fritidsenheterna i kommunerna. Forskarna intervjuas också i nyhetsbrevet.

Intresset för medlemskostnaderna från kommunernas sida är baserad på en form av oro vad Coronapandemin innebär/kommer att innebära för föreningarnas ekonomi och i förlängningen för vad det kostar/kommer att kosta att vara medlem. Vi har i tidigare nyhetsbrev belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och kunnat konstatera en hel del föreningar drabbats ekonomiskt av inställda inkomstbringande evenemang som matcher, tävlingar, turneringar och läger. Dessutom har den vardagliga verksamheten i form av träningstillfällen förändrats. En del idrotter har ställt in helt medan andra i princip har pågått som vanligt, men med hänsynstagande till rådande restriktioner. Begränsningarna har även slagit olika för skiftande åldersgrupper, i synnerhet i åldersgruppen 16–25 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Det finns därför en ”indirekt” ekonomisk fråga som handlar om pandemins konsekvenser för att behålla, och även få tillbaka, medlemmar i idrottsföreningarna. En oro för att det kan bli ett förhållandevis stort bortfall och svårigheter att få tillbaka medlemmarna. I förlängningen skulle det förstås få ekonomiska följder för föreningarna som kan ha påverkan på vad det kostar att delta. Till detta ska läggas att det har varit vikande medlemssiffror under en längre tid – inledningsvis bland äldre ungdomar, företrädesvis bland flickor, men under de senaste åren utgörs minskningen av framför allt barn i gruppen 7–12 år, och då i huvudsak bland pojkar.

I den aktuella studien i nyhetsbrevet har medverkande föreningar fått ange olika medlemskostnader för olika åldersgrupper. Det handlar om medlems- och träningsavgifter, men också om andra kostnader som avgifter för läger, tävlingar etc. Däremot belyser undersökningen inte kostnader i form av utrustning, resor m.m. Vår förhoppning är att det ska bli intressant att ta del studien och bland annat se vilka skillnader och likheter som finns mellan idrotter, åldrar och typ av kommuner. Föreningsrepresentanter har dessutom fått svara på ett par öppna frågor som handlar om Goda exempel på att hålla nere kostnaden för den enskilde medlemmen (1) och aktuella Utmaningar som finns föreningen (2).

Planen är att studien ska genomföras igen, eventuellt återkommande framöver, för att se hur kostnadsutvecklingen för medlemmar fortskrider. Det är också en viktig utgångspunkt för att kunna bedöma vilka prioriteringar och satsningar som är relevanta ur ett kommunalt perspektiv. I en undersökning som Riksidrottsförbundet relativt nyligen gjort (”Ett år med corona – maj 2021”) framkommer att två av tre kommuner ser att de under 2021 kommer att behöva stödja föreningarna med särskilda satsningar för att hantera den rådande situationen.

Ta del av studien i sin helhet här: Projekt Kronoberg Rapport

Se intervjun med författarna Filip Andersson och PG Fahlström HÄR

Se intervjun med fritidschefen i Växjö, Jessica Råhlin, HÄR

Forskarna om vad det egentligen kostar att idrotta

14 augusti, 2021

Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Linnéuniversitetet fick uppdraget och nu är studien klar. Hör författarna Filip Andersson och PG Fahlström berätta om studien.

Fritidscheferna i kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult har ett nätverk som träffas med jämna mellanrum. En diskussion som förts, och som än mer aktualiserades på grund av coronan, är hur mycket det egentligen kostar att idrotta idag. Hur ser utvecklingen på medlems- och träningsavgifter ut och hur kan kommunernas bidrag påverkas av detta? En studie beställdes och Linnéuniversitetet fick möjligheten att genomföra den.

I denna video hör du Filip Andersson, doktorand och PG Fahlström, lektor från Linnéuniversitetet genomförde studien och i videon nedan kan du höra deras syn på resultatet.

Intervjun genomförs av Mats Glemne, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur kommunerna ser på studien? Se intervjun med Växjös fritidschef: