Fallby och Fahlström: “Föreningarna behöver hjälp – forskning och strategier upplevs övermäktiga”

26 november, 2019

Foto: Marcus Ericsson/Lennart Månsson. BILDBYRÅN

För ett tag sedan var den idrottspsykologiska rådgivaren Johan Fallby i Småland på en föreläsarturné. I samband med det arrangerade Smålandsidrotten och idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet en seminarielunch tillsammans med Johan. Efter seminariet dröjde Johan kvar tillsammans med PG Fahlström, forskare och författare kring bland annat talangutveckling och goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. Det behövde inte sägas speciellt mycket innan en spännande diskussion om framtidens idrott var igång mellan Johan och PG.

Lyssna på det samtalet via ljudspelaren nedan!

 

Läs mer om forskning bland annat PG Fahlström har varit med och tagit fram här: Goda Idrottsliga Utvecklingsmiljöer (Fahlström, Glemne, Linnér)

Läs mer om Johan Fallbys på hans egen hemsida. Lyssna också in hans podcast Wag the dog!

Viktiga beslut tagna inom idrottsrörelsen

20 september, 2019

Riksidrottsmötet har passerat och flera viktiga beslut har fattats. Flera har pratat om att det var ett historiskt möte med tanke på framförallt två viktiga punkter på dagordningen, idrottens ekonomiska stödformer samt den så kallade anslutningsutredningen vilken reglerar vilka som får vara med i Riksidrottsförbundet och vilka som inte får.

Med vissa mindre korrigeringar antog stämman det förslag som Riksidrottsstyrelsen föreslog. Vilka konsekvenser förslaget explicit kommer att ge för föreningar och förbund är svårt att överblicka. Beslutet som togs går ut på att Riksidrottsmötet beslutar om principer och ramar för det ekonomiska stödet men att Riksidrottsstyrelsen sedan får mandat att utforma och fastställa regelverket utifrån de principer och ramar som är beslutade. Det som skiljer sig från tidigare är, förutom att stämman tidigare även beslutat om utformningen av stödet, att stödet ska vara mer långsiktigt samt att det ställer större krav på de organisationer som ska få stöd. Explicit hur underlaget till beslut såg ut går att läsa på https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/2019/moteshandlingar/10.9-riksidrottsforbundets-stodformer.pdf?w=900&h=900

Värt att notera i beslutet är att man avser i den nya ordningen att ha en tät dialog med SF samt att det nu är upp till bevis för varje organisation att ha en jämlik styrelse med avseende på kön. Det som också är värt att notera är att stödet ska bidra till en större måluppfyllelse av Strategi 2025 där ett av målen är att fler ska få möjlighet att idrotta.

VIDEO: HV71 berättar om satsningen att slopa selektering

2 juli, 2019

HV71 valde under 2017 att slopa selektering i alla sina ungdomslag upp till U16. Nu har det gått en period och redan nu kan man börja ana resultat. HV71:s ungdomsansvariga Christoffer Davidsson berättar här i en intervju om vad samarbetet innebär och reflekterar över resultaten hittills.

 

 

Ledarskap inom barn- och ungdomsidrott

10 maj, 2019

Foto: Bildbyrån/Daniel Eriksson

En viktig förutsättning för att nå de mål man sätter upp i en idrottsverksamhet är att ledarskapet är anpassat till målen. Att det utövade ledarskapet hjälper enskilda individer, grupper men också verksamheten i stort, närmare de mål man vill uppnå samtidigt som det genomsyras av de värderingar som är överenskomna.

Ett naturligt mål inom idrotten är att de barn och ungdomar som är med ska vilja fortsätta med sin idrott så länge som möjligt. En förutsättning för det är att det sker en utveckling hos individerna såväl idrottsligt som personligt. Genom att använda det så kallade transformativa ledarskapet finns det goda möjligheter att uppnå just detta menar Jean Côté. Côté är en välmeriterad forskare inom coaching samt barn- och ungdomsidrott.

En viktig grundpelare i det transformativa ledarskapet är att vara emotionellt involverad i de man leder. De aktiva behöver känna att ledaren ser den aktive och att hen bryr sig om dem. “Coaching handlar om så mycket mer än bara ett utbyte av information mellan tränaren och utövaren”, säger Jean Côté.

Enligt Côté kan man dela in det transformativa ledarskapet i fyra områden.

  1. Det första områden handlar om att man som ledare bör bry sig om hela människan. Att inte enbart fokusera på det som har med den aktuella idrotten att göra utan att även prata om saker som rör den aktive utanför idrotten.
  2. Det andra området handlar om att ge de aktiva intellektuell stimulans. Detta kan uppnås genom att ställa frågor till de aktiva och låta dem vara med och diskutera och reflektera över saker som rör träning och match. Att involvera de aktiva i planeringen eller att låta dem själva hålla i ett träningspass.
  3. Det tredje området handlar om att vara en bra förebild och att leva som man lär. Att som ledare agera i linje med det som är överenskommet.
  4. Det fjärde området handlar om att visa att man som ledare innerligt tror på gruppen. Att vara specifik och tydlig i sin feedback. Att vara noga med att berömma var och en för det de verkligen är bra på.

Detta var en kort introduktion till vad transformativt ledarskap är och hur det kan bidra till att få barn och unga att fortsätta längre med sin idrott. Vill du fördjupa dig mer rekommenderar vi att ni lyssnar på podden nedan där Johan Fallby och Magnus Lindvall diskuterar just transformativt ledarskap med Côté under ett besök i Stockholm.

Växjö Lakers satsar på föräldrarna

26 april, 2019

Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

”Vi ska bli bäst på att utbilda ledarna, så att de i sin tur kan utbilda spelarna”. Det skulle kunna vara en mening som vilken organisationsledare från någon större svensk idrottsförening som helst hade kunnat säga, och det är såklart klokt på alla sätt och vis. I ishockeyklubben Växjö Lakers säger man samma sak. Men parallellt med ”Lakers coaching program” så planerar den småländska föreningen något annat som är mer unikt. Lakers vill möta alla föräldrar och därigenom öka deras insikt av hur föreningen vill jobba, samt tillsammans på bästa sätt stötta de aktiva. Till sin hjälp tar man forskare från Linnéuniversitetet. 

– Vi måste ha samma upplägg rakt igenom. Tre träffar per år, en höst, en vinter och en vår. Vi kan inte ändra antalet träffar utifrån spelarnas åldrar. Föräldrarna måste förstå den röda tråden och lära sig kontinuiteten.

Det är Växjö Lakers ungdomsansvariga Calle Steen som inleder ett planeringsmöte med en tydlig åsikt. Steen tillsammans med sin kollega Stefan Bild har under en period jobbat för att hitta en modell för att kunna möta varenda förälder till varje spelare i Växjö Lakers. På planeringsmötet sitter utöver Lakersduon även undertecknad tillsammans med min Smålandsidrottenkollega Janina Forslund samt Susanne Linnér och Mats Glemne från idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet. Forskarna har tagit fram ett förslag på arbetsmodell, som nu alltså Steen vill göra ännu tydligare.  Alla på mötet nickar instämmande, kontinuitet och räta linjer är bra i ett sådant här upplägg.

Alla idrottsföreningar har föräldramöten, jag själv har varit på flertalet. Om jag generaliserar så äger de ofta rum inför säsongen och handlar ofta om vilka cuper respektive lag ska åka på och vilka lotter eller charkuterier som ska säljas under året. Ibland kan föräldramötena likna en polsk riksdag, medan andra föräldrar mest är där för att bocka av närvaro. Jag har sett alla typer. Dessa typer av möten önskar man inte i Växjö Lakers, utan mötet ska ge ett mervärde för föräldern. I korta drag handlar deras förslag på upplägg på tre föräldraträffar per år. Utöver kort information från föreningen ska det också ingå ett folkbildande segment uppdelat på tre kategorier, en kategori per träff.

  • Höstträffen: Ishockeyutbildning i Växjö Lakers – Hur jobbar egentligen Växjö Lakers med spelarna? Vilka principer har man, hur jobbar man med nivåanpassning och hur ser man på långsiktig utveckling kontra kortsiktiga resultat?
  • Vinterträffen: Att vara idrottsförälder – Vad är en förening? Vad innebär det med ideellt arbete? Hur ska du som föräldrar bete dig mot ledarna?
  • Vårträffen: Att stötta sitt barn – Hur stöttar man barnet på bästa sätt? Hur ska man ställa sig till att barnet vill hålla på med flera idrotter? Hur hjälper man med goda levnadsvanor?

Varför vill då Växjö Lakers lägga så stora resurser på detta? Det finns flera anledningar. Först och främst så har föräldrarna en otroligt viktig roll för att kunna behålla så många spelare som möjligt så länge som möjligt, det visar studier som bland annat Susanne Linnér och Mats Glemne varit med och tagit fram. Utan stöttande föräldrar tappar ungdomarna generellt intresse fram till att man istället väljer att sluta idrotta. Sekundärt vill man bygga en god idrottskultur i hela föreningen. Växjö Lakers vill möta föräldrarna för att kunna utveckla föreningen tillsammans. Vad innebär det egentligen att vara förälder i en idrottsförening, och skiljer det sig att vara idrottsförälder i stora Växjö Lakers jämfört med den lilla landsbygdsföreningen?  

I nuläget sitter Växjö Lakers, Smålandsidrotten och Linnéuniversitetet och förbereder för att man till hösten ska kunna hålla de första mötena. Sen är tanken att det ska rulla på, träff efter träff, år efter år. Även om Calle Steen eller Stefan Bild inte finns med i framtiden ska föräldrautvecklingen vara en stående del i Växjös Lakers årshjul, för utan förstående, stöttande och positiva föräldrar kommer vi tappa våra ungdomar i framtiden.


Detta får undertecknad att fundera en del kring de hundratals föräldramöten som äger rum i den småländska idrotten år efter år. Hur arbetar ni i din förening med föräldraträffar? Finns det någon röd tråd eller långsiktigt tänk kring dessa? Ger föräldramötena något mervärde eller är det möten som man lämnar med mer frågor och nya säljuppdrag enbart? Ta gärna del av lästipsen nedan och tänk till ett extra varv kring din förenings föräldramöten. 

LÄSTIPS:

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer – En studie av miljö er som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare (Fahlström, Glemne, Linnér)

Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott (Augustsson, Patriksson)

Världens bästa idrottsförälder – lärgruppsplan