VIDEO: ”Det fina med styrketräning? Det är en så potent träningsform!”

15 september, 2020

Bör egentligen barn och ungdomar styrketräna? Hade du frågat gemene idrottsledare för 10-15 år sedan hade nog svaret blivit ”nej, det är skadligt”. Idag vet vi mer. I en videointervju med en av Sveriges ledande forskare på området – Jesper Augustsson – diskuterar vi styrketräning för barn och ungdomar.

Hur mycket bör man styrketräna? Är det direkt på skivstången som gäller och hur kan ledare tänka när det kommer till att kombinera ordinarie idrott med styrketräning? Dessa är några av frågorna vi diskuterar i videointervjun med Jesper. Jesper betonar också att styrketräning passar allra bäst som komplement till någon annan aktivitet, detta eftersom det är en så ”potent träningsform”.

Jesper har även en egen YouTube-kanal där han fördjupar sig i dessa frågor. Du når den HÄR.

Jesper Augustsson jobbar som docent på Linnéuniversitetet i Kalmar. Han är också sjukgymnast och har ett stort intresse i styrketräning.

Vill du läsa mer om den studie som Tonkonogi publicerade för RF 2009 finns den här.

 

Styrketräning för barn och unga – vad gäller idag?

11 september, 2020

Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån

Om barn och unga ska träna styrketräning har länge varit en omdiskuterad fråga. Från att nästan ha varit ett tabubelagt område, där risker med skador och till och med problem med normal längdtillväxt har lyfts fram, är tonen en annan idag. Nu visar aktuell forskning mer på det motsatta, det vill säga det är ofarligt och istället positivt för såväl barns och ungas hälsa som deras utveckling.

Det finns olika studier som tydliggör att det kan vara av vikt för både den fysiska och psykiska hälsan att träna styrketräning. Därigenom har det förstås positiva effekter på den idrottsliga prestationen. Olika delar som lyfts fram är bland annat betydelsen för en god motorik och för att minska på skaderisken. Men även kopplingar till en aktiv livsstil rent generellt och positiva psykiska effekter som stärkt självkänsla och självförtroende finns.

Det är dock viktigt att påpeka att styrketräningen ska bedrivas på ett sätt som är anpassat för barn och unga. Det kan innebära allt från att det ska vara rimliga belastningar, som inte handlar om maximala påfrestningar, till att träningen utövas på ett lekfullt och varierat sätt. Hänsyn ska tas till rådande styrkenivå och den motoriska samt tekniska förmågan. Just att lära sig en god teknik i unga år bidrar till att barn och unga kan träna på ett säkert och effektivt sätt.

Mer information om den rådande synen på styrketräning för barn och unga, och vad det kan innebära för bland annat deras idrottsliga utveckling, finns i en artikel som har skrivits av en av landets största experter – Michail Tonkonogi – och som är publicerad på Idrottsforskning.se. I artikeln finns också tips på hur rolig och tillförlitlig styrketräning för barn och unga kan läggas upp och utföras. Du når artikeln genom att klicka här.

Källa

Ovanstående introduktion är baserad på Tonkonogis artikel ”Det viktigaste du behöver veta om styrketräning för barn”. (2020).
Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/det-viktigaste-du-behover-veta-om-styrketraning-for-barn/ (hämtad 2020-09-05)

Freemotion IK är föreningen som jobbar med hälsan

15 augusti, 2020
Jack Lundqvist

Foto: Privat

En förening du kan bli medlem i oavsett tidigare erfarenheter, träna när du vill och där tränarna fokuserar på din fysiska och mentala utveckling. Ja så skulle man kunna beskriva Freemotion IK från Kalmar. 

En sund livsstil blir viktigare för fler och fler ungdomar. Samtidigt minskar antalet föreningsaktiva barn och ungdomar. Hur hänger detta ihop? Orsaken stavas förmodligen att ungdomar tränar antigen på egen hand eller hos kommersiella aktörer, såsom gym, boxar och studios. En aktivitet som däremot blir vanligare i föreningslivet är parkour som gymnastikförbundet tagit till sig. En förening som började som en parkourförening men som utvecklats till något mycket mer är Freemotion IK från Kalmar. Vi har pratat med Jack Lundqvist, ordförande och medgrundare till föreningen. Jack vittnar om en förening med stort medlemsinflytande, hälsofokus och ett minimalt fokus på tävling.

– Vi är idrottsföreningen som satsar på att nå alla de som inte passar i lagidrotterna. Vi försöker vara flexibla och inte binda upp oss mot en specifik rörelse eller idrott, utan vi försöker främja rörelseglädje hela vägen. Om vi märker att det finns intresse bland medlemmarna för något nytt så försöker vi starta det, berättar Jack.

Jack är själv inte sprungen ur idrottsrörelsen. Han berättar att han varit aktiv inom scouterna och 4H och det var just föreningsformen och gemenskapen han saknade när han för cirka tio år sedan ville dra igång en idrottsförening. Tillsammans med ytterligare tre kompisar startade de upp en förening för deras nyvunna intresse parkour. Tack vare medial uppmärksamhet stod det över 30 intresserade ungdomar utanför dörren inför första träningspasset.

– Det blev en snabbstart och vi fyra fick axla en ledarroll vi inte var redo för. Vi insåg att vi behövde utbilda oss och vidareutbilda föreningen och det har varit viktigt för oss sedan dess, säger Jack.

Freemotion har en grundläggande filosofi som säger att alla ska kunna vara med när och hur man vill oavsett tidigare erfarenheter.

– Det är inga fasta grupper utan alla pass är drop in. Det är bara att dyka upp. Passen är upplagda som så att nybörjare och erfarna kan vara med tillsammans. Vi inleder varje pass med att ställa frågan ”Vad vill ni göra idag?”. Utifrån responsen så bygger vi träningspasset. Medlemmarna styr alltså verksamheten, det är upp till oss ledare att passen genomförs säkert och att vi har en naturlig progression i rörelserna vi tränar på. Vi ledare är inga coacher som sätter sexårsplaner för våra aktiva, om vi säger så.

Det är också medlemmarna som styr vilka typer av discipliner vi erbjuder i föreningen.

– Vi började med parkour och det är fortfarande vår huvudaktivitet, men idag har vi också nycirkus, slackline, voltige, tricking samt acroyoga. Vi är bra på att behålla medlemmar så det är ofta befintliga medlemmar som vill testa på nya aktiviteter som kommer med förslagen.

Rörelseförståelse är ett nyckelbegrepp för Freemotion berättar Lundqvist som också utvecklar sin syn på det.

–  För mig är rörelseförståelse självförtroende och självinsikt på hur man ska använda sin kropp på bästa sätt. Söker du på parkour på YouTube så ser du mest klipp där folk hoppar mellan tak och balkonger, vår verksamhet ser inte riktigt ut så. Men vi tränar på saker som potentiellt kan vara farliga ifall man inte har koll på sin kropp. Så rörelseförståelse handlar om att veta sina gränser och förstå vad som krävs för att komma dit man vill.  Med ökad förståelse för sin kropp så ökar självförtroendet och då vågar man prova på nya saker. En effekt av just detta är att vi får fler och fler aktiviteter i föreningen. Vi rekryterar inte så många nya medlemmar, utan vi behåller våra medlemmar som istället tar sig an nya discipliner. Det är alltså medlemmar som vågar testa nya saker.

Att prata om hälsa är naturligt för Jack Lundqvist. Det är väldigt få medlemmar som är där för att tävla regionalt eller nationellt, utan istället för att tävla med sig själv och finna sitt bästa jag, enligt Jack. Det handlar om medlemmarnas fysiska och mentala välbefinnande.

WHO:s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” Undertecknad anser därför helt och fullt att Freemotion IK är en modern förening som uttalat jobbar med hälsa.

Mer om Freemotion IK här: https://www.freemotionik.se/ 

Starkt hälsointresse bland unga – möjligheter och utmaningar för idrotten?!

12 augusti, 2020
Joggare

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Allt fler ungdomar upplever att det är angeläget med en sund livsstil och bra hälsovanor. Jämförelser över tid visar tydligt att det har blivit allt viktigare i unga människors liv. Utifrån denna vetskap, hur kan idrottsföreningar tänka och agera?  

Hälsa och sund livsstil inbegriper förstås olika delar, men en väsentlig del i sammanhanget är att vara fysiskt aktiv, att träna, att hålla sig i form etc.

Sett till idrottens utveckling är detta ökade hälso- och träningsintresse något ologiskt eftersom antalet aktiva inom föreningsidrotten minskat under den senaste tioårsperioden, inte minst bland äldre ungdomar. En trolig förklaring är att fler och fler ungdomar tränar utanför den organiserade föreningsidrotten – både på egen hand och inte minst i kommersiell verksamhet som gym eller liknande. På senare år har det även skett en minskning bland de yngre deltagarna i åldrarna 7-12 år, och den är procentuellt större på pojksidan. Här kan det finnas förklaringar som har att göra med att fler idrottsföreningar ställer krav på mycket träning i ”sin” idrott allt tidigare, vilket inte passar alla unga aktiva eller eventuellt inte ger alla möjligheten att delta. Det finns i många fall, på gott och ont, en tradition att idrott när man blir äldre ska kännetecknas av förhöjd träningsdos, mer intensiv träning och ökad fokusering på resultat.

Utifrån ett folkhälsoperspektiv är minskningen i föreningsidrotten säkerligen inget problem, det viktiga är att allt fler tränar och rör på sig. Men det är onekligen en utmaning för idrottsrörelsen om man vill fortsätta att attrahera många av landets barn och ungdomar. Det ska sägas att det finns en stor grupp barn och ungdomar som drivs av att utvecklas i sin idrott och gillar att tävla. För denna grupp är föreningsidrottens uppbyggnad och tradition på många sätt bra och naturlig. Men vill man nå de unga som mer vill idrotta och träna för hälsans skull kan det behövas nytänkande på flera sätt. Det är en balansgång att fortsätta att tilltala de unga som vill utveckla sin prestation och tävla, samtidigt som man når de ungdomar som mer tränar för att må bra. Insikten om den rådande situationen har ökat på senare år och det visar sig bland annat i ett pågående utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen, Strategi 2025. Inom ramen för detta arbete finns olika så kallade utvecklingsresor och mål – exempelvis kring en ny syn på träning och tävling och en inkluderande idrott för alla.

Mer information om den rådande hälsotrenden bland unga, och vad det kan innebära för idrotten, finns i en artikel som har skrivits av Johan Pihlblad på Idrottsforskning.se. Idrottsforskning.se är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och den görs av Centrum för idrottsforskning. Kopplat till artikeln finns också några tänkvärda länkar för den som vill ”djupdyka” lite mer i ämnet.

Det kan även vara inspirerande att ta del av den utveckling som gjorts i den idrott som har haft mest positiv utveckling när det gäller antalet deltagartillfällen för barn och ungdomar under senare år – gymnastik. Bland annat har gymnastiken visat en god medvetenhet om den växande gruppen som främst vill träna för hälsans skull och har på olika sätt anpassat och utvecklat verksamheten efter det.

Därutöver har gymnastiken även breddat sin verksamhet genom att ta in nya grenar med ursprung i andra idrotter och rörelsekulturer. Även här finns en artikel på Idrottsforskning.se och den är skriven av Johan Lundberg. 

Källor

Centrum för idrottsforskning (2020). Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019. Centrum för idrottsforskning 2020:1.

Hedenborg, S. & Larneby, M. (2016). Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott . FoU­-rapport 2016:1.

Riksidrottsförbundet. (2019). Strategi 2025.
https://www.strategi2025.se (hämtad 20-08-08)

Ungdomsbarometern. (2020). En engagerad ungdomsgeneration. Temarapport.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2020/05/Ungdomsbarometern.pdf (hämtad 20-08-08)

Hur ser barn och ungdomar på idrott – och vad kan det ge för utvecklingsidéer?

13 juni, 2020

Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Hur ser egentligen barn och ungdomar på idrott och vad är orsakerna till att man håller på? Det finns aktuella undersökningar som visar på att det skiljer sig en del från tidigare generationer, och i denna text vill vi ge lite tankar om hur det ser ut idag. Framförallt är förhoppningen att resultaten kan ge upphov till diskussioner om en möjlig utveckling för att svara upp mot den rådande situationen.

Först lite om hur det ser ut med idrottsaktiviteten hos barn och ungdomar

Det är många barn och ungdomar som är idrottsaktiva inom vårt rika föreningsliv. Samtidigt har aktivitetsnivån inom föreningsidrotten gått ned på senare år. Nedgången startade för ett 10-tal år sedan och inledningsvis handlade det om minskat deltagande bland de äldre ungdomarna och i synnerhet på flicksidan. På senare år har vi mer sett en minskning bland de yngre deltagarna i åldrarna 7-12 år, och faktum är att den är procentuellt större på pojksidan. Till detta kommer även att det finns sociala skillnader som visar sig genom att ungdomsidrottens aktiviteter är lägre i socioekonomiskt svaga områden. Men trots dessa ”tunga” konstaterande är fortfarande föreningsidrotten en omfattande och betydelsefull fritidsverksamhet för många barn och ungdomar.

Den nedåtgående trenden är dock motsägelsefull på det sätt att det finns aktuella studier som visar på att intresset för träning växer, liksom att antalet träningstillfällen och träningsintensiteten ökar bland de som föreningsidrottar. Inte minst gäller det i ungdomsåren. Det finns säkerligen många förklaringar till den aktuella utvecklingen. Exempelvis utmanas den traditionella föreningsidrotten alltmer av den mer kommersiella idrotten och att man tränar på egen hand. Åldersmässigt är det stora skillnader på så sätt att det bland barnen är betydligt vanligare med idrott/träning i föreningsregi, medan det från 15-16 års ålder har blivit mer förekommande att träna på exempelvis gym eller på egen hand. Det är också möjligt att de krav som verkar ställas allt oftare och tidigare i idrottsföreningar på mycket träning i en idrott bidrar till att fler hoppar av. På något sätt är det en tradition att idrott när man blir äldre ska präglas av ökad träningsdos, mer intensiv träning, resultatinriktning och rangordning.

Det är onekligen en utmaning som idrottande i föreningsregi står inför, och det finns en god medvetenhet om detta. Det visar sig bland annat i ett utvecklingsarbete, Strategi 2025, som pågår. Inom ramen för denna strategi finns olika s.k. utvecklingsresor och mål – t.ex. kring en ny syn på träning och tävling och en inkluderande idrott för alla. En del i en ändamålsenlig utveckling kan vara att ha förståelse för hur barn och ungdomar ser på idrott, och resten av denna text fokuserar på dessa frågor.

Hur ser barn och ungdomar på idrott?

Många av de studier som belyser frågan kring hur man ser på idrott är gjorda bland ungdomar, ofta lite äldre. Men förhoppningen är att resultaten ändå kan ses som allmängiltiga och ge intressanta reflektioner.

För många verkar bilden av idrott i föreningsregi vara att det handlar om en miljö för de som är intresserade av tävling, åtminstone när man blir lite äldre. Är man inte road av av tävling så är inte en idrottsförening platsen för träning. I unga år kan det finnas andra drivkrafter som exempelvis är kopplade till kompisar och att det är kul att prova på. Som ungdom påverkar alltså själva idrottsintresset tydligt var och hur man tränar/idrottar. Ungdomar med stort idrottsintresse tränar i alla former – i idrottsföreningar, på gym och på egen hand. De som däremot inte är intresserade av idrott och tävling väljer bort idrott i förening. Istället handlar motiven om motion och hälsa och då söker man sig istället till privata träningsalternativ eller sköter träningen på egen hand.

I sammanhanget kan konstateras att ungas intresse för hälsa har ökat tydligt på senare år. Det är då viktigt att träna och idrotta, men långtifrån alla ungdomar gör det som framgår för att bli duktig i en särskild idrottsgren och för att tävla. För många handlar istället träning och idrott mer om aktiviteter som man gör för hälsans skull. Men det är viktigt att notera att det också finns en stor grupp av ungdomar som drivs av att utvecklas i sin idrott och gillar att tävla. För denna grupp är föreningsidrottens uppbyggnad och tradition på många sätt bra och naturlig.

Man kan därför säga att det råder en problematik i skillnaderna som finns kring ungdomars syn och intresse för idrott, men det innebär också möjligheter. Frågan blir om idrotten kan utveckla sin verksamhet för att svara upp mot de olika behov och önskemål som finns hos dagens ungdomar? Det handlar om att fortsätta att attrahera de som vill utveckla sin prestation och tävla, samtidigt som man når de ungdomar som mer tränar för att må bra och mer önskar en flexibiltet kring sin träning.

Varför håller barn och ungdomar på med idrott?

Det finns ett flertal studier som, säkert föga överraskande, visar att en av de viktigaste anledningarna  till att barn och ungdomar väljer att hålla på med idrott är för att det är roligt. Det blir då viktigt att försöka tydliggöra vad som gör att idrott upplevs som kul. Ett flertal nationella och internationella undersökningar visar på att det är en mängd faktorer som sammantaget bidrar till att göra idrott roligt, och att man håller på med idrott. Det är också en subjektiv fråga, alltså det är olika från individ till individ. Man kan även se de saker som redovisas nedan att det inte enbart är kopplade till att det är roligt, utan vi kan se dem som väsentliga delar i en framgångsrik barn- och ungdomsverksamhet.

Ett sätt att få överblick över området är att prata om både saker hos sig själv (inre faktorer) och delar som finns i omgivningen (yttre faktorer). Dessa faktorer kan sedan delas upp kring det som gäller själva prestationen, och det som ligger utanför prestationen. Utifrån detta kan man då få fyra indelningsgrunder – allt för att se att det är olika saker som är viktiga för en rolig, uppskattad och framgångsrik idrottsverksamhet:

  1. Inre faktorer med koppling till prestation
  2. Yttre faktorer med koppling till prestation
  3. Inre faktorer utan koppling till prestation
  4. Yttre faktorer utan koppling till prestation

För det första verkar det tredje området – inre faktorer utan koppling till prestation – vara det som mest betydelsefullt. Här handlar det om att få träna och vara aktiv, att göra sitt bästa och att känna sig stark och säker. Betydelsefullt är också inre faktorer kopplat till prestation, och här märks synpunkter som att få lära sig nya saker/få utvecklas, uppleva att man behärskar något och att få utmana sig själv, sätta mål samt nå dem.

Givetvis innehåller även de två andra områdena viktiga saker att beakta. När det gäller de yttre faktorerna som inte är kopplade till själva prestationen nämns vikten av det sociala klimatet/att vara med kompisar och att ha tränare som man upplever som positiva och förstående. I den fjärde kategorin lyfts framförallt beröm och stöd från såväl tränare som föräldrar.

De delar som skrivits ovan med kursiv stil är alltså mycket viktiga faktorer som leder till en rolig och uppskattad verksamhet och som i sin tur bidrar till att barn och ungdomar håller på med idrott. Här görs nu en lista på faktorerna, utan prioritetsordning:

  • att få träna och vara aktiv
  • att göra sitt bästa
  • att känna sig stark och säker
  • att få lära sig nya saker/få utvecklas både idrottsligt och socialt
  • uppleva att man behärskar något
  • få utmana sig själv, sätta mål samt nå dem
  • ett bra socialt klimat/att vara med kompisar
  • ha tränare som man upplever som positiva och förstående
  • få beröm och stöd från såväl tränare som föräldrar

Till dig som läser det här och är aktiv som föreningsledare och/eller är idrottsförälder – ta gärna en noggrann titt på de nio punkterna och fundera på om det går att utveckla verksamheten på något sätt så att någon eller några av dessa punkter stärks. De är säkert en betydelsefull insats för en god utveckling.

 

Källor

  • Andersson, J. & Ögren, A. (2019). Den roliga idrotten. Examensarbete i pedagogik. Umeå universitet
  • Centrum för idrottsforskning (2020). Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019. Centrum för idrottsforskning 2020:1.
  • Eliasson, I. (2009). I skilda idrottsvärldar: Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll (Doktorsavhandling). Umeå universitet, Umeå.
  • Hedenborg, S. & Larneby, M. (2016). Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott . FoU­-rapport 2016:1.
  • Landehag, A. & Büscher, M. (2016). Kom in i matchen – Dagens ungdomsgeneration och föreningsidrotten. FoU­-rapport 2016:7.
  • Riksidrottsförbundet. (2019). Strategi 2025.
    https://www.strategi2025.se (hämtad 20-06-02)
  • Thedin Jakobsson, B. (2014). What makes teenagers continue? A salutogenic approach to understanding youth participation in Swedish club sports. Physical Education and Sport Pedagogy, 19.
  • Ungdomsbarometern. (2020). En engagerad ungdomsgeneration. Temarapport.
    https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2020/05/Ungdomsbarometern.pdf (hämtad 20-06-02)
  • Visek, A. J., Achrati, S. M., Mannix, H., Mcdonnell, K., Harris, B. S. & Dipietro, L. (2015). The fun integration theory: toward sustaining children and adolescents sport participation. Journal of physical activity & health, 12.

”Vikten av träningsnärvaro måste helt omvärderas”

12 juni, 2020

Ungdomar vill vara delaktiga, ungdomar vill påverka träningstider och ungdomar bryr sig rejält om hälsan. Samtidigt ökar också intresset för idrott och tävlingen, samtidigt som antalet idrottare sjunker. Detta går att läsa i den rapport som Centrum för idrottsforskning tagit fram med hjälp av Ungdomsbarometern.

Utifrån denna rapport ringde vi upp Henrik Persson på Riksidrottsförbundet för att diskutera resultaten och hur vi kan koppla det till utvecklingsresan En ny syn på träning och tävling.

Podcast: Ett samtal om Ny syn på träning och tävling

12 juni, 2020

Foto: Mathilda Ahlberg/Bildbyrån

Enligt den senaste rapporten från Centrum för Idrottsforskning har barn och ungdomars syn på föreningsidrott förändras genom åren. Därför är det också viktigt att idrottsförbund och -föreningar hänger med i samhällsutvecklingen och anpassar sina träningar och tävlingar. Det är också en av de fem prioriterade utvecklingsresorna i idrottsrörelsens strategiska arbete kallat Strategi 2025. Om just denna utvecklingsresa diskuterade man i podcasten Här pågår föreningsidrott.

Avsnittet finns nedan eller i din vanliga podcast-spelare (exempelvis PodcasteriTunes och Spotify). Sök på Här pågår föreningsidrott.

Att fortsätta träna i Corona-tider!

15 maj, 2020

Foto: Mattias Hangst/Bildbyrån

Som alla är mycket medvetna om har Coronapandemin på mycket kort tid i grunden förändrat förutsättningarna för såväl många arbetsplatser och föreningar som för enskilda personer. Den sätter spår i vår vardag och begränsar våra möjligheter att ”leva som vanligt”. En del i detta sammanhang är förändrade förutsättningar när det gäller att röra på oss, att träna.

Den rådande situationen kan å ena sidan innebära att de träningsaktiviteter som man vanligtvis sysslar med begränsas eller stängs ner. Men å andra sidan kan det leda till att man upptäcker och provar andra aktiviteter för att hålla igång. Vi ser också att idrottsföreningar är kreativa och tar initiativ till nya eller förändrade aktiviteter. Vid intresse kan du ta del av vad några föreningar i Småland gör via RF-SISU Smålands nyhetssida. På den klickbara länken här intill finns det exempel på fyra olika föreningar runt om i Småland som alla ställt om på sina unika vis.

När träningsförutsättningarna förändras är det viktigt att kunna hålla motivationen. Motivation är en drivkraft som exempelvis får oss att träna. Men när villkoren blir annorlunda – när kanske träningslokalen stänger, vi blir mer hemma och de sociala kontakterna begränsas – då sätts motivationen på prov.

Karin Weman Josefsson, som är verksam vid Högskolan i Halmstad, är expert på motivationspsykologi. Hon har medverkat i en artikel om hur man håller träningsmotivationen uppe under kristider som du når om du klickar här. Ta gärna del av denna. Inslaget har publicerats på Idrottsforskning.se, som är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och som görs av Centrum för idrottsforskning. Karin Weman Josefsson har också gjort en kortare film där hon ger fem tips för hållbar motivation till motion.

Podcast: Den långsiktiga demontränaren

15 maj, 2020

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Hur påverkar Coronan egentligen världseliten inom idrotten? Det var den fråga jag hade med mig när jag satte mig ned med Vesteinn Hafsteinsson som är tränare till bland annat de svenska friidrottsstjärnorna Daniel Ståhl och Fanny Roos.

Lyssna på ett intressant samtal med Vesteinn om hans syn på ledarskap, om hur han och andra tränare på alla nivåer borde agera under denna pandemi samt om hur han motiverar sina atleter trots inställt OS och EM.

Avsnittet finns nedan eller i din vanliga podcast-spelare (exempelvis Podcaster, iTunes och Spotify). Sök på Här pågår föreningsidrott.

VIDEO: Nationalekonomen om coronans ekonomiska påverkan

11 maj, 2020

Vi står mitt i en rådande viruspandemi och det påverkar såklart samhället rejält. Vi träffade Lars Behrenz som arbetar som docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet för att prata med honom om Coronans ekonomiska effekt på idrottsrörelsen.