2023-09-13
Foto: Meli Petersson Ellafi / BILDBYRÅN
Aila Ibanez Mengüc är verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet, med extra fokus på idrott för äldre och motionsidrott. I denna intervju berättar Aila om hur hon ser på framtiden för denna växande målgrupp. Varför är det värt för idrottsföreningar att lyfta blicken från enbart barn och ungdomar?
Foto: Staffan Claesson / BIlDBYRÅN
Nu har vi i nyhetsbrevet konstaterat att äldre vill, kan och bör idrotta. Men hur gör man då? Är det rätt in i ordinarie träning som gäller? Ska P12 blandas med P79? Kanske inte. Många av de RF-anslutna specialidrottsförbunden har tagit fram varianter av sina idrotter. Varianter med lägre trösklar som lockar till rörelse för våra äldre (såväl som för unga nybörjare).
Nedan listar vi ett gäng olika exempel presenterade i först podcastform och sedan videoform från olika idrotter. Observera att detta inte är alla exempel, de flesta idrotter har sin egen variant. Vill du läsa mer om respektive satsning kan du trycka på länken över podcasten/videon. Saknar du din idrott? Sök på nätet eller fråga en idrottskonsulent på RF-SISU distriktet.
2023-07-13
Foto: Tobias Sterner / BILDBYRÅN
Augusti månads nummer handlar om Riksidrottsmötet som genomfördes i slutet av maj i år, och i synnerhet vad som bestämdes samt vilka konsekvenser det får för idrotten de närmsta åren. Men först ska vi ge en kort beskrivning av vad Riksidrottsmötet är och vilken viktig funktion mötet har.
Riksidrottsmötet är egentligen ett samlingsnamn för två årsmöten – Riksidrottsförbundets RF-stämma och SISU Idrottsutbildarnas SISU-stämma. Stämmorna sker parallellt, men när det är antingen RF-specifika eller SISU-specifika frågor så adresseras det tydligt. Riksidrottsmötet genomförs vartannat år och då träffas RF:s olika idrotter (medlemsförbund) och SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer. Totalt är det 200 så kallade ombud som möts. Stämmorna för de två organisationerna är idrottens högsta beslutande organ, idrottens riksdag, och kan jämföras med en idrottsförenings årsmöte.
På Riksidrottsmötet delas det ut utmärkelser till idrottsledare som gjort goda och ofta långvariga insatser inom svensk idrott. Men framför allt bestäms på såväl RF- som SISU-stämman vilken inriktning på verksamheten som är aktuell för den kommande tiden och vad som ska gälla kring aktuella policyfrågor.
Andra frågor, som ibland kan vara omdebatterade, är vilka idrotter (medlemsförbund) som ska väljas in i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, respektive om det är några som ska uteslutas. I år valdes Svenska Förbundet för Funktionell Fitness och Svenska E-sportförbundet in som medlemmar i Riksidrottsförbundet, medan Sveriges Schackförbund kom med i SISU Idrottsutbildarna. Dessutom väljs Riksidrottsstyrelsen (RS) som är Riksidrottsförbundets beslutande organ. RS består av elva personer. Efter att Björn Eriksson varit ordförande under en längre period valdes nu den tidigare ordföranden i Fotbollsförbundet, Karl-Erik Nilsson, till ny ordförande i både RF samt SISU Idrottsutbildarna. Värt att notera är att det nu är tre smålänningar i styrelsen: förutom Karl-Erik Nilsson är det också Marie Hedberg och Toralf Nilsson.
I detta nummer kommer du att både via film och text få mer ”inside information” om vad som avhandlades på Riksidrottsmötet i maj i år. Trevlig lyssning och läsning!
Nedan kan du se Marie Hedberg förklara vad RIM är (1:42 långt klipp) och hur det egentligen går till ”bakom kulisserna” (2:01 långt klipp).
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Ett helt nyhetsbrev har handlat om Riksidrottsmötet. Men är det ens relevant för dig som har en ledarroll i en idrottsförening, vare sig du är tränare eller organisationsledare? Svaren är väl både ja och nej. Det kommer inte bli några direkta konsekvenser för dig, din förening eller ditt ledarskap efter detta Riksidrottsmötet. Mycket kommer se likadant ut. Men Riksidrottsmötet sätter tonen för svensk idrotts framtid, så i det långa loppet kommer det definitivt att påverka dig.
Ta exempelvis diskussionerna om ”Trygg idrott”, som gick heta under RIM. Trygghetsfrågan är en av de absolut hetaste ämnena i svensk idrott och där blir du och din förening direkt involverad. Hur jobbar ni med att skapa trygga idrottsmiljöer för era barn, ungdomar och ledare? Vilka bestämmelser finns i förening? Vad behöver ses över? Vad händer om något faktiskt sker? Dessa frågor bör du som ledare ha koll på. Ifall du inte har det, men vill få det så finns RF-SISU distriktens idrottskonsulenter där för att guida er i rätt riktning.
Hör Marie Hedberg kommentera denna fråga och summera Riksidrottsmötet här (2:11 långt klipp):
Foto: Tobias Sterner / BILDBYRÅN
Björn Eriksson har gjort sitt i Riksidrottsstyrelsen. Efter tolv år i styrelsen, varav åtta som ordförande, annonserade Björn inför Riksidrottsmötet att han inte ställde upp på omval. En ny ordförande behövde alltså väljas fram och efter valberedningens arbete, lobbande inför mötet och rejält med tankeverksamhet hos de potentiella ersättarna fanns det bara ett alternativ kvar. Så till Riksidrottsmötets start fanns bara Karl-Erik Nilsson, tidigare ordförande i Svenska fotbollförbundet, kvar som ett valbart alternativ. Ingen annan valde heller att kandidera under mötet och beslutet blev således simpelt för alla delegater.
Men vad innebär skiftet i praktiken? Marie Hedberg har suttit i Riksidrottsstyrelsen med Björn Eriksson och kommer nu göra det med Karl-Erik Nilsson. Hör hennes ord om skiftet (3:03 långt klipp):
Självfallet har huvudpersonen själv kommenterat sitt nya och ärofyllda uppdrag. Se den videon här (2:22 långt klipp):
Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
Vad hände egentligen på Riksidrottsmötet 2023 då? Såklart hände det väldigt mycket. Nya förbund välkomnades in i idrottsfamiljen, många motioner behandlades och besluts tog. I denna summering gjord av Svenska skidförbundet kan du få en god redogörelse för vad som hände i skiftform.
Ifall du hellre tar del av innehållet i rörlig form kommer här nedan korta klipp med Marie Hedberg, ledamot i Riksidrottsstyrelsen.
Marie kommenterar de hetaste ämnena från Riksidrottsmötet, bland annat ”trygg idrott” och ”elitidrott” (4:08 långt klipp):
Marie Hedberg kommenterar de tre nya förbunden som valdes in i idrottsrörelsen (Funktionella Fitness-förbundet, Esportförbundet samt Schackförbundet) (4:15 långt klipp):
2023-06-14
Foto: Johannes Rydström/Pressbild
Juni månads nyhetsbrev har precis som förra året lite annan karaktär än ett vanligt månadsnummer med ett särskilt tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som idrottssatsningar i socioekonomiskt utsatta områden, juniortränares vardag i ishockey och varför det är svårt att bedriva elitverksamhet i fotboll och ishockey i samma förening/stad. Studenternas undersökningar presenteras genom inspelade intervjuer både ”live” och via Zoom. Det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna.
Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som benämns Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.
Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, idrottsdidaktik (lärande i idrott), marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information går det bra att gå in på DENNA LÄNK.
Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett så kallat examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.
Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning!
Du hittar de tre uppsatserna här:
Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN
Matchen mellan fotboll och hockey – En kvalitativ studie kring varför inte fotboll och hockey kan korrelera med varandra i samma stad
Författare: Anton Abelstad & Adam Nilsson
Studien behandlar frågan: varför inte fotboll och hockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Det finns många exempel på detta i vårt land, inte minst i större städer. Frågan kan finnas såväl i samma stad och förening som enbart i samma stad. I studien har AIK Fotboll och AIK Hockey studerats.
För att finna svar på frågan har författarna intervjuat personerna i de aktuella verksamheterna, men också någon utomstående med en god bild av den rådande situationen.
Resultatet visar att det råder stora skillnader mellan de två sporterna trots att de ingår i samma förening. Verksamheterna är helt uppdelade, egentligen är det enda som för dem samman själva namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen prioriteras i dagsläget. De har lyckats bättre sportsligt, har bättre sponsringsförutsättningar och högre publiksnitt.
Studien visar på tre olika slutsatser: (1) människor drar sig till det lag som levererar bäst resultat, (2) det kan lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, trots att de i vissa fall ingår i samma förening och (3) bilden som skapas i media reflekterar inte alltid med verkligheten, i detta fall för AIK hockey. Hockeyverksamheten kan egentligen inte jämföras med fotbollsdelen då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte på samma sätt. Därför blir det felaktigt att anta att de borde lyckas lika bra som fotbollsverksamheten.
Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.
Foto: Linnea Rheborg / BILDBYRÅN
Författare: Jesper Forslund & Jonathan Karlsson Rosengren
I spåren av svensk ishockeys professionalisering – En kvalitativ studie om juniortränares vardag på elitjuniornivå
Idrotten rent generellt har alltmer professionaliserats – såväl när det gäller utövandet i form av träning och matcher som själva verksamheten som finns i ett gränsland mellan idrott, underhållning och företagande. Detta gäller inte minst ishockeyn. Denna utveckling blir uppenbar i olika delar av verksamheten och på skiftande nivåer. Exempelvis verkar idag tränare på juniornivå i en miljö som balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som innebär att man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.
Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har åtta juniorcoacher på elitnivå samt en anställd medarbetare på Svenska Ishockeyförbundet intervjuats – detta för att nå en djupare förståelse och inblick i juniortränarnas vardag.
Studien visade att tränarna lever under press med långa arbetsdagar, samtidigt som det finns en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från föreningen men framför allt från sig själva. Det finns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb, men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb.
Jesper och Jonathan har också tagit fram en egen modell, för att beskriva en juniortränarens arbetssituation. Modellen ska kunna hjälpa tränare att sortera sin arbetsvardag. Modellen och mer information om den finns i uppsatsen, som du kan läsa i sin helhet HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.
Elin Gustavsson och Elias Olastuen. Foto: Privat
Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?
– En kvalitativ studie om utmaningar och framgångar med idrottsprojektet ”miniorlandslaget” i stadsdelen Araby.
Författare: Elin Gustavsson och Elias Olastuen
Barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden är i betydligt mindre utsträckning medlemmar i en idrottsförening än ungdomar i socioekonomiskt starka områden. Om man ser till området där studien har genomförts, Växjö kommun, har stadsdelen Araby ett föreningsdeltagande på 12 procent för kvinnor och 29 procent för männen i jämförelse med stadsdelen Öjaby där kvinnors kvinnornas deltagande ligger på 71 procent och männens på 79 procent. Detta är orsaken den verksamhet som studien undersöker – friidrottsföreningen IFK Växjös satsning på miniorlandslaget.
Företaget Atea och svensk friidrott har gått samman och skapat miniorlandslaget som är ett projekt i idrottssvaga områden för att välkomna barn in i föreningsidrotten. Verksamheten finns för närvarande på ett 10-tal platser i Sverige. Avsikten är att fler barn ska röra på sig och få ta del av den gemenskapen som idrotten/friidrotten erbjuder. Satsningen riktar sig mot barn i åldrarna 9 till 12 år. I Växjö har det naturligt blivit stadens friidrottsförening, IFK Växjö som genomför projektet miniorlandslaget.
Syftet med studien har varit att undersöka miniorlandslagets påverkan på området utifrån ledares och deltagares perspektiv. Följande frågeställningar har varit centrala:
Undersökningen har gjorts via observationer och intervjuer av ledare och medverkande. Resultatet visar att miniorlandslaget har gjort skillnad i stadsdelen Araby. Runt 50 nya barn och ungdomar är nu medlemmar i en idrottsförening. De har fått lära sig nya idrottskunskaper, men också hur man uppför sig under träning och inför ledare. Nyckeln för att lyckas med en satsning som denna är många engagerade ledare. Utmaningarna som kommer med projektet är hur de ska få med barnen till ordinarie verksamhet i föreningen eftersom den bedrivs flera kilometer därifrån. Planen är att verksamheten fortsättningsvis inte ska bedrivas i projektform, utan finnas inom ramen för ordinarie verksamhet.
Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…