Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Styrketräning för barn och unga – vad gäller idag?

2020-09-11

Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån

Om barn och unga ska träna styrketräning har länge varit en omdiskuterad fråga. Från att nästan ha varit ett tabubelagt område, där risker med skador och till och med problem med normal längdtillväxt har lyfts fram, är tonen en annan idag. Nu visar aktuell forskning mer på det motsatta, det vill säga det är ofarligt och istället positivt för såväl barns och ungas hälsa som deras utveckling.

Det finns olika studier som tydliggör att det kan vara av vikt för både den fysiska och psykiska hälsan att träna styrketräning. Därigenom har det förstås positiva effekter på den idrottsliga prestationen. Olika delar som lyfts fram är bland annat betydelsen för en god motorik och för att minska på skaderisken. Men även kopplingar till en aktiv livsstil rent generellt och positiva psykiska effekter som stärkt självkänsla och självförtroende finns.

Det är dock viktigt att påpeka att styrketräningen ska bedrivas på ett sätt som är anpassat för barn och unga. Det kan innebära allt från att det ska vara rimliga belastningar, som inte handlar om maximala påfrestningar, till att träningen utövas på ett lekfullt och varierat sätt. Hänsyn ska tas till rådande styrkenivå och den motoriska samt tekniska förmågan. Just att lära sig en god teknik i unga år bidrar till att barn och unga kan träna på ett säkert och effektivt sätt.

Mer information om den rådande synen på styrketräning för barn och unga, och vad det kan innebära för bland annat deras idrottsliga utveckling, finns i en artikel som har skrivits av en av landets största experter – Michail Tonkonogi – och som är publicerad på Idrottsforskning.se. I artikeln finns också tips på hur rolig och tillförlitlig styrketräning för barn och unga kan läggas upp och utföras. Du når artikeln genom att klicka här.

Källa

Ovanstående introduktion är baserad på Tonkonogis artikel ”Det viktigaste du behöver veta om styrketräning för barn”. (2020).
Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/det-viktigaste-du-behover-veta-om-styrketraning-for-barn/ (hämtad 2020-09-05)

Freemotion IK är föreningen som jobbar med hälsan

2020-08-15

Jack Lundqvist

Foto: Privat

En förening du kan bli medlem i oavsett tidigare erfarenheter, träna när du vill och där tränarna fokuserar på din fysiska och mentala utveckling. Ja så skulle man kunna beskriva Freemotion IK från Kalmar. 

En sund livsstil blir viktigare för fler och fler ungdomar. Samtidigt minskar antalet föreningsaktiva barn och ungdomar. Hur hänger detta ihop? Orsaken stavas förmodligen att ungdomar tränar antigen på egen hand eller hos kommersiella aktörer, såsom gym, boxar och studios. En aktivitet som däremot blir vanligare i föreningslivet är parkour som gymnastikförbundet tagit till sig. En förening som började som en parkourförening men som utvecklats till något mycket mer är Freemotion IK från Kalmar. Vi har pratat med Jack Lundqvist, ordförande och medgrundare till föreningen. Jack vittnar om en förening med stort medlemsinflytande, hälsofokus och ett minimalt fokus på tävling.

– Vi är idrottsföreningen som satsar på att nå alla de som inte passar i lagidrotterna. Vi försöker vara flexibla och inte binda upp oss mot en specifik rörelse eller idrott, utan vi försöker främja rörelseglädje hela vägen. Om vi märker att det finns intresse bland medlemmarna för något nytt så försöker vi starta det, berättar Jack.

Jack är själv inte sprungen ur idrottsrörelsen. Han berättar att han varit aktiv inom scouterna och 4H och det var just föreningsformen och gemenskapen han saknade när han för cirka tio år sedan ville dra igång en idrottsförening. Tillsammans med ytterligare tre kompisar startade de upp en förening för deras nyvunna intresse parkour. Tack vare medial uppmärksamhet stod det över 30 intresserade ungdomar utanför dörren inför första träningspasset.

– Det blev en snabbstart och vi fyra fick axla en ledarroll vi inte var redo för. Vi insåg att vi behövde utbilda oss och vidareutbilda föreningen och det har varit viktigt för oss sedan dess, säger Jack.

Freemotion har en grundläggande filosofi som säger att alla ska kunna vara med när och hur man vill oavsett tidigare erfarenheter.

– Det är inga fasta grupper utan alla pass är drop in. Det är bara att dyka upp. Passen är upplagda som så att nybörjare och erfarna kan vara med tillsammans. Vi inleder varje pass med att ställa frågan ”Vad vill ni göra idag?”. Utifrån responsen så bygger vi träningspasset. Medlemmarna styr alltså verksamheten, det är upp till oss ledare att passen genomförs säkert och att vi har en naturlig progression i rörelserna vi tränar på. Vi ledare är inga coacher som sätter sexårsplaner för våra aktiva, om vi säger så.

Det är också medlemmarna som styr vilka typer av discipliner vi erbjuder i föreningen.

– Vi började med parkour och det är fortfarande vår huvudaktivitet, men idag har vi också nycirkus, slackline, voltige, tricking samt acroyoga. Vi är bra på att behålla medlemmar så det är ofta befintliga medlemmar som vill testa på nya aktiviteter som kommer med förslagen.

Rörelseförståelse är ett nyckelbegrepp för Freemotion berättar Lundqvist som också utvecklar sin syn på det.

–  För mig är rörelseförståelse självförtroende och självinsikt på hur man ska använda sin kropp på bästa sätt. Söker du på parkour på YouTube så ser du mest klipp där folk hoppar mellan tak och balkonger, vår verksamhet ser inte riktigt ut så. Men vi tränar på saker som potentiellt kan vara farliga ifall man inte har koll på sin kropp. Så rörelseförståelse handlar om att veta sina gränser och förstå vad som krävs för att komma dit man vill.  Med ökad förståelse för sin kropp så ökar självförtroendet och då vågar man prova på nya saker. En effekt av just detta är att vi får fler och fler aktiviteter i föreningen. Vi rekryterar inte så många nya medlemmar, utan vi behåller våra medlemmar som istället tar sig an nya discipliner. Det är alltså medlemmar som vågar testa nya saker.

Att prata om hälsa är naturligt för Jack Lundqvist. Det är väldigt få medlemmar som är där för att tävla regionalt eller nationellt, utan istället för att tävla med sig själv och finna sitt bästa jag, enligt Jack. Det handlar om medlemmarnas fysiska och mentala välbefinnande.

WHO:s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” Undertecknad anser därför helt och fullt att Freemotion IK är en modern förening som uttalat jobbar med hälsa.

Mer om Freemotion IK här: https://www.freemotionik.se/ 

Att fortsätta träna i Corona-tider!

2020-05-15

Foto: Mattias Hangst/Bildbyrån

Som alla är mycket medvetna om har Coronapandemin på mycket kort tid i grunden förändrat förutsättningarna för såväl många arbetsplatser och föreningar som för enskilda personer. Den sätter spår i vår vardag och begränsar våra möjligheter att ”leva som vanligt”. En del i detta sammanhang är förändrade förutsättningar när det gäller att röra på oss, att träna.

Den rådande situationen kan å ena sidan innebära att de träningsaktiviteter som man vanligtvis sysslar med begränsas eller stängs ner. Men å andra sidan kan det leda till att man upptäcker och provar andra aktiviteter för att hålla igång. Vi ser också att idrottsföreningar är kreativa och tar initiativ till nya eller förändrade aktiviteter. Vid intresse kan du ta del av vad några föreningar i Småland gör via RF-SISU Smålands nyhetssida. På den klickbara länken här intill finns det exempel på fyra olika föreningar runt om i Småland som alla ställt om på sina unika vis.

När träningsförutsättningarna förändras är det viktigt att kunna hålla motivationen. Motivation är en drivkraft som exempelvis får oss att träna. Men när villkoren blir annorlunda – när kanske träningslokalen stänger, vi blir mer hemma och de sociala kontakterna begränsas – då sätts motivationen på prov.

Karin Weman Josefsson, som är verksam vid Högskolan i Halmstad, är expert på motivationspsykologi. Hon har medverkat i en artikel om hur man håller träningsmotivationen uppe under kristider som du når om du klickar här. Ta gärna del av denna. Inslaget har publicerats på Idrottsforskning.se, som är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och som görs av Centrum för idrottsforskning. Karin Weman Josefsson har också gjort en kortare film där hon ger fem tips för hållbar motivation till motion.

Podcast: Den långsiktiga demontränaren

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Hur påverkar Coronan egentligen världseliten inom idrotten? Det var den fråga jag hade med mig när jag satte mig ned med Vesteinn Hafsteinsson som är tränare till bland annat de svenska friidrottsstjärnorna Daniel Ståhl och Fanny Roos.

Lyssna på ett intressant samtal med Vesteinn om hans syn på ledarskap, om hur han och andra tränare på alla nivåer borde agera under denna pandemi samt om hur han motiverar sina atleter trots inställt OS och EM.

Avsnittet finns nedan eller i din vanliga podcast-spelare (exempelvis Podcaster, iTunes och Spotify). Sök på Här pågår föreningsidrott.

Podcast: Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer

2020-02-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad är det som kännetecknar idrottsmiljöer i form av klubbar, akademier etc. som regelbundet får fram framgångsrika idrottare? Frågan har studerats i 12 olika idrotter, av en forskargrupp vid Linnéuniversitetet, genom intervjuer med nyckelpersoner inom idrotternas organisationer på lokal, regional och nationell nivå.

Resultaten visar på olika framgångsfaktorer som verkar finnas i flertalet av dessa miljöer. En tydlig organisation, präglad av långsiktighet, och med en pedagogisk ledning är betydelsefullt för en framgångsrik idrottsmiljö. Inte minst har tränarna och ledarna en avgörande betydelse för utvecklingsmiljön – deras kompetens och arbetssätt påverkar exempelvis kultur, organisation, träningsgrupper och synen på de aktiva.

Studien ger alltså ny kunskap kring hur miljön är för idrottslig utveckling, och den kan vara en utgångspunkt för utvecklingsarbete på olika nivåer inom idrottsrörelsen.

I podcasten Här pågår föreningsidrott som RF-SISU styr har David Faxå suttit ned med en av forskarna, Mats Glemne, för att diskutera studien ”Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer” där han utvecklar vad som kännetecknar framgångsrika idrottsmiljöer. Lyssna på avsnitten här nedan eller i din poddspelare i din telefon!

Barnkonventionen har blivit lag – vad innebär det för vår förening?

2020-01-31

Som säkert är bekant för många har barnkonventionen blivit lag från 2020 i vårt land. Egentligen har det varit tydligt sedan drygt 10 år tillbaka att idrott för barn under 18 år ska utgå från barnkonventionen. Grundläggande i konventionen är att alla barn har lika värde och samma rättigheter, samt att barnets bästa ska tas hänsyn till vid beslut. Dessutom har alla barn rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad. I förarbetet till lagen var det framförallt det sistnämnda som uppmärksammades, dvs. brister när det gäller att barn får vara delaktiga och uttrycka sina idéer.

Vad är då det nya nu när barnkonventionen har blivit lag? Frågan får säkert inte sitt svar förrän det ställs på sin spets genom att domstolarna rättsligt prövar olika mål och ärenden. Då skapas en rättspraxis som tydliggör hur lagen ska omsättas i praktiken. Däremot kan man säga att de föreningar som följer Riksidrottsförbundets dokument, som anvisningarna för barn- och ungdomsidrotten och idédokument Idrotten Vill, arbetar i linje med barnkonventionen.

Därför kan det vara en god idé att se över om er förening redan idag arbetar i samklang med dessa styrdokument. Underlagen kan också vara en inspiration för att utveckla en ännu bättre och inkluderande förening. På så sätt utgör införandet av lagen inte något som vållar ”besvär”, utan mera ett bra tillfälle att arbeta med positiv föreningsutveckling.

 

För mer information ta gärna del av:

 


Mats Glemne
mats.glemne@lnu.se 

Fallby och Fahlström: ”Föreningarna behöver hjälp – forskning och strategier upplevs övermäktiga”

2019-11-26

Foto: Marcus Ericsson/Lennart Månsson. BILDBYRÅN

För ett tag sedan var den idrottspsykologiska rådgivaren Johan Fallby i Småland på en föreläsarturné. I samband med det arrangerade Smålandsidrotten och idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet en seminarielunch tillsammans med Johan. Efter seminariet dröjde Johan kvar tillsammans med PG Fahlström, forskare och författare kring bland annat talangutveckling och goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. Det behövde inte sägas speciellt mycket innan en spännande diskussion om framtidens idrott var igång mellan Johan och PG.

Lyssna på det samtalet via ljudspelaren nedan!

 

Läs mer goda utvecklingsmiljöer som bland annat PG Fahlström har varit med och tagit fram här: Goda Idrottsliga Utvecklingsmiljöer (Fahlström, Glemne, Linnér)

Läs mer om Johan Fallbys på hans egen hemsida. Lyssna också in hans podcast Wag the dog!

Ledarskap inom barn- och ungdomsidrott

2019-05-10

Foto: Bildbyrån/Daniel Eriksson

En viktig förutsättning för att nå de mål man sätter upp i en idrottsverksamhet är att ledarskapet är anpassat till målen. Att det utövade ledarskapet hjälper enskilda individer, grupper men också verksamheten i stort, närmare de mål man vill uppnå samtidigt som det genomsyras av de värderingar som är överenskomna.

Ett naturligt mål inom idrotten är att de barn och ungdomar som är med ska vilja fortsätta med sin idrott så länge som möjligt. En förutsättning för det är att det sker en utveckling hos individerna såväl idrottsligt som personligt. Genom att använda det så kallade transformativa ledarskapet finns det goda möjligheter att uppnå just detta menar Jean Côté. Côté är en välmeriterad forskare inom coaching samt barn- och ungdomsidrott.

En viktig grundpelare i det transformativa ledarskapet är att vara emotionellt involverad i de man leder. De aktiva behöver känna att ledaren ser den aktive och att hen bryr sig om dem. ”Coaching handlar om så mycket mer än bara ett utbyte av information mellan tränaren och utövaren”, säger Jean Côté.

Enligt Côté kan man dela in det transformativa ledarskapet i fyra områden.

  1. Det första områden handlar om att man som ledare bör bry sig om hela människan. Att inte enbart fokusera på det som har med den aktuella idrotten att göra utan att även prata om saker som rör den aktive utanför idrotten.
  2. Det andra området handlar om att ge de aktiva intellektuell stimulans. Detta kan uppnås genom att ställa frågor till de aktiva och låta dem vara med och diskutera och reflektera över saker som rör träning och match. Att involvera de aktiva i planeringen eller att låta dem själva hålla i ett träningspass.
  3. Det tredje området handlar om att vara en bra förebild och att leva som man lär. Att som ledare agera i linje med det som är överenskommet.
  4. Det fjärde området handlar om att visa att man som ledare innerligt tror på gruppen. Att vara specifik och tydlig i sin feedback. Att vara noga med att berömma var och en för det de verkligen är bra på.

Detta var en kort introduktion till vad transformativt ledarskap är och hur det kan bidra till att få barn och unga att fortsätta längre med sin idrott. Vill du fördjupa dig mer rekommenderar vi att ni lyssnar på podden nedan där Johan Fallby och Magnus Lindvall diskuterar just transformativt ledarskap med Côté under ett besök i Stockholm.