Centrum för idrottsutveckling

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Allt fler ungdomar upplever att det är angeläget med en sund livsstil och bra hälsovanor. Jämförelser över tid visar tydligt att det har blivit allt viktigare i unga människors liv. Utifrån denna vetskap, hur kan idrottsföreningar tänka och agera?  

Hälsa och sund livsstil inbegriper förstås olika delar, men en väsentlig del i sammanhanget är att vara fysiskt aktiv, att träna, att hålla sig i form etc.

Sett till idrottens utveckling är detta ökade hälso- och träningsintresse något ologiskt eftersom antalet aktiva inom föreningsidrotten minskat under den senaste tioårsperioden, inte minst bland äldre ungdomar. En trolig förklaring är att fler och fler ungdomar tränar utanför den organiserade föreningsidrotten – både på egen hand och inte minst i kommersiell verksamhet som gym eller liknande. På senare år har det även skett en minskning bland de yngre deltagarna i åldrarna 7-12 år, och den är procentuellt större på pojksidan. Här kan det finnas förklaringar som har att göra med att fler idrottsföreningar ställer krav på mycket träning i ”sin” idrott allt tidigare, vilket inte passar alla unga aktiva eller eventuellt inte ger alla möjligheten att delta. Det finns i många fall, på gott och ont, en tradition att idrott när man blir äldre ska kännetecknas av förhöjd träningsdos, mer intensiv träning och ökad fokusering på resultat.

Utifrån ett folkhälsoperspektiv är minskningen i föreningsidrotten säkerligen inget problem, det viktiga är att allt fler tränar och rör på sig. Men det är onekligen en utmaning för idrottsrörelsen om man vill fortsätta att attrahera många av landets barn och ungdomar. Det ska sägas att det finns en stor grupp barn och ungdomar som drivs av att utvecklas i sin idrott och gillar att tävla. För denna grupp är föreningsidrottens uppbyggnad och tradition på många sätt bra och naturlig. Men vill man nå de unga som mer vill idrotta och träna för hälsans skull kan det behövas nytänkande på flera sätt. Det är en balansgång att fortsätta att tilltala de unga som vill utveckla sin prestation och tävla, samtidigt som man når de ungdomar som mer tränar för att må bra. Insikten om den rådande situationen har ökat på senare år och det visar sig bland annat i ett pågående utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen, Strategi 2025. Inom ramen för detta arbete finns olika så kallade utvecklingsresor och mål – exempelvis kring en ny syn på träning och tävling och en inkluderande idrott för alla.

Mer information om den rådande hälsotrenden bland unga, och vad det kan innebära för idrotten, finns i en artikel som har skrivits av Johan Pihlblad på Idrottsforskning.se. Idrottsforskning.se är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och den görs av Centrum för idrottsforskning. Kopplat till artikeln finns också några tänkvärda länkar för den som vill ”djupdyka” lite mer i ämnet.

Det kan även vara inspirerande att ta del av den utveckling som gjorts i den idrott som har haft mest positiv utveckling när det gäller antalet deltagartillfällen för barn och ungdomar under senare år – gymnastik. Bland annat har gymnastiken visat en god medvetenhet om den växande gruppen som främst vill träna för hälsans skull och har på olika sätt anpassat och utvecklat verksamheten efter det.

Därutöver har gymnastiken även breddat sin verksamhet genom att ta in nya grenar med ursprung i andra idrotter och rörelsekulturer. Även här finns en artikel på Idrottsforskning.se och den är skriven av Johan Lundberg. 

Källor

Centrum för idrottsforskning (2020). Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019. Centrum för idrottsforskning 2020:1.

Hedenborg, S. & Larneby, M. (2016). Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott . FoU­-rapport 2016:1.

Riksidrottsförbundet. (2019). Strategi 2025.
https://www.strategi2025.se (hämtad 20-08-08)

Ungdomsbarometern. (2020). En engagerad ungdomsgeneration. Temarapport.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2020/05/Ungdomsbarometern.pdf (hämtad 20-08-08)