Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

I augusti månads nyhetsbrev lyfter vi frågan vad det kostar som medlem att vara med i en idrottsförening. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen genomförd vetenskaplig studie i de åtta kommunerna i Kronobergs län. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som utfört undersökningen på uppdrag av fritidsenheterna i kommunerna. Forskarna intervjuas också i nyhetsbrevet.

Intresset för medlemskostnaderna från kommunernas sida är baserad på en form av oro vad Coronapandemin innebär/kommer att innebära för föreningarnas ekonomi och i förlängningen för vad det kostar/kommer att kosta att vara medlem. Vi har i tidigare nyhetsbrev belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och kunnat konstatera en hel del föreningar drabbats ekonomiskt av inställda inkomstbringande evenemang som matcher, tävlingar, turneringar och läger. Dessutom har den vardagliga verksamheten i form av träningstillfällen förändrats. En del idrotter har ställt in helt medan andra i princip har pågått som vanligt, men med hänsynstagande till rådande restriktioner. Begränsningarna har även slagit olika för skiftande åldersgrupper, i synnerhet i åldersgruppen 16–25 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Det finns därför en ”indirekt” ekonomisk fråga som handlar om pandemins konsekvenser för att behålla, och även få tillbaka, medlemmar i idrottsföreningarna. En oro för att det kan bli ett förhållandevis stort bortfall och svårigheter att få tillbaka medlemmarna. I förlängningen skulle det förstås få ekonomiska följder för föreningarna som kan ha påverkan på vad det kostar att delta. Till detta ska läggas att det har varit vikande medlemssiffror under en längre tid – inledningsvis bland äldre ungdomar, företrädesvis bland flickor, men under de senaste åren utgörs minskningen av framför allt barn i gruppen 7–12 år, och då i huvudsak bland pojkar.

I den aktuella studien i nyhetsbrevet har medverkande föreningar fått ange olika medlemskostnader för olika åldersgrupper. Det handlar om medlems- och träningsavgifter, men också om andra kostnader som avgifter för läger, tävlingar etc. Däremot belyser undersökningen inte kostnader i form av utrustning, resor m.m. Vår förhoppning är att det ska bli intressant att ta del studien och bland annat se vilka skillnader och likheter som finns mellan idrotter, åldrar och typ av kommuner. Föreningsrepresentanter har dessutom fått svara på ett par öppna frågor som handlar om Goda exempel på att hålla nere kostnaden för den enskilde medlemmen (1) och aktuella Utmaningar som finns föreningen (2).

Planen är att studien ska genomföras igen, eventuellt återkommande framöver, för att se hur kostnadsutvecklingen för medlemmar fortskrider. Det är också en viktig utgångspunkt för att kunna bedöma vilka prioriteringar och satsningar som är relevanta ur ett kommunalt perspektiv. I en undersökning som Riksidrottsförbundet relativt nyligen gjort (”Ett år med corona – maj 2021”) framkommer att två av tre kommuner ser att de under 2021 kommer att behöva stödja föreningarna med särskilda satsningar för att hantera den rådande situationen.

Ta del av studien i sin helhet här: Projekt Kronoberg Rapport

Se intervjun med författarna Filip Andersson och PG Fahlström HÄR

Se intervjun med fritidschefen i Växjö, Jessica Råhlin, HÄR

Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Linnéuniversitetet fick uppdraget och nu är studien klar. Hör författarna Filip Andersson och PG Fahlström berätta om studien.

Fritidscheferna i kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult har ett nätverk som träffas med jämna mellanrum. En diskussion som förts, och som än mer aktualiserades på grund av coronan, är hur mycket det egentligen kostar att idrotta idag. Hur ser utvecklingen på medlems- och träningsavgifter ut och hur kan kommunernas bidrag påverkas av detta? En studie beställdes och Linnéuniversitetet fick möjligheten att genomföra den.

I denna video hör du Filip Andersson, doktorand och PG Fahlström, lektor från Linnéuniversitetet genomförde studien och i videon nedan kan du höra deras syn på resultatet.

Intervjun genomförs av Mats Glemne, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur kommunerna ser på studien? Se intervjun med Växjös fritidschef:

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads fokus har lite annan karaktär än vanligt och inget separat tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som barnkonventionens betydelse för idrottslig verksamhet, fotbollstränares sociala bakgrund och orsaker till avhopp från idrottsgymnasium. Studenterna presenterar själv sina undersökningar via filminslag och det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna. Vi hoppas att det ska bli intressant lyssnande och läsande.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som heter Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram och att detta ses som en styrka. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, hälsoarbete, marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information KLICKA HÄR.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning.

• Barnkonventionen och idrottsledarens arbets- och förhållningssätt – Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson
• Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Daniel Bergfors och Emil Sjöberg
• ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande simmare slutar simma – Dylan Saleh

Pandemin har slagit hårt mot barn- och ungdomsidrotten. Det visar statistik från LOK-stödet som RF publicerade under gårdagen. Under 2020 skedde det en halv miljon färre idrottsaktiviteter jämfört med tidigare. 

Inomhusidrotter och idrotter med mycket närkontakt är de stora förlorarna under pandemiåret. Budo och kampsport står tillsammans med innebandyn, handbollen och basketen för det största tappet. Tappet sker också i alla åldrar, men de äldsta ungdomarna (21-25 år) står för det största tappet med totalt 21%.

Det är även noterbart att idrottare över 25 år med funktionsvariationer har minskat med hela 44%.

SVT har gjort en sammanställning om hur det ser ut på lokal nivå, läs mer om det HÄR.

Fakta LOK-stöd

Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (för funktionsnedsatta deltagare finns ingen övre åldersgräns). Föreningen redovisar sina tränings- och tävlingstillfällen och får pengar per deltagare, ledare och deltagartillfälle.

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Som vi alla är väl medvetna om har Coronapandemin på flera sätt förändrat förutsättningarna i vårt samhälle – det gäller för såväl organisationer, arbetsplatser m.fl. som för enskilda personer. Pandemin sätter spår i vår vardag och begränsar våra möjligheter att ”leva som vanligt”. En del i detta sammanhang är givetvis ändrade villkor för idrotts- och motionsverksamhet.

Frågan är då hur det ser ut i idrotts-Sverige? Idrottar/tränar vi som tidigare? Vilka idrotter har det svårt, respektive finns det idrotter som har utvecklats? Finns det regionala, åldersrelaterade eller andra skillnader? Dessa rader vill delge en bild som växer fram och texten är bland annat baserad på en större pågående studie som genomförs vid Malmö universitet – ”Röster från en stängd idrottsvärld”, men också inspel från Riksidrottsförbundet, Vetenskapsradion och en webbinarieserie som benämns ”Vägen tillbaka från Corona”. Studien ”Röster från en stängd idrottsvärld” har syftet att öka kunskapen om coronakrisens effekter för motion, fysisk aktivitet, föreningsidrott och supporterskap i Sverige. Det är en pågående undersökning och de data som finns än så länge är enkätsvar från drygt 1100 personer. Nu väntar intervjuer med idrottare, tränare och supporters.

Det är en splittrad bild kring hur pandemin slår och det beror på ett flertal olika faktorer. Det kan handla om lag- eller individuell idrott, idrotter med närkontakt eller ej, om man idrottar ute eller inne samt geografiska skillnader. Men variationen har även att göra med på vilken nivå man utövar sin idrott och vilken ålder som utövarna har.

Som är välbekant agerade Sverige som land annorlunda i jämförelse med många andra länder när pandemin slog till. Det var inte lika tydliga nedstängningar samt restriktioner och det handlade om att balansera en begränsning av smittspridningen med att lindra pandemins ekonomiska följder. Detta visade sig även när det gällde idrott och motion där mycket av tävlingsidrotten omgående stängdes ner, medan det fanns en öppenhet kring hur träning och viss tävlingsverksamhet kunde bedrivas. Det uttalades rekommendationer om att undvika kroppskontakt och träning inomhus samt att begränsa seriespel, cuper och resor.

Detta agerande har förstås inneburit ett hårt slag för i synnerhet elit- och tävlingsidrotten, inte minst för de stora publiksporterna i framförallt flera lagbollspel. Men det gäller även andra publikstarka idrotter som tvingats till att stänga ner sin verksamhet. Det innebär stora ekonomiska tapp i form av exempelvis uteblivna match- och tävlingsintäkter, minskat sponsorintresse och inskränkt medial bevakning. Vad de långsiktiga konsekvenserna blir är omöjligt att säga – det handlar bland annat om hur lång pandemin blir, vilka restriktioner som kommer att gälla framöver och vilket statligt stöd som kommer att ges.

Studierna visar också, i nära koppling till elit- och tävlingsidrotten, att supportrar är påverkade på skiftande sätt. Å ena sidan finns det supportrar som anger att de har haft möjlighet att utöva mer idrott själva och ägna sig mer åt umgänge med familjen. Men å andra sidan finns det supportrar som uttrycker ett stort tomrum där man tappar sina sociala kontakter, hamnar mer framför TV:en, rör sig mindre och känner sig deppiga. Så det är en delad bild.

Enligt resultaten verkar idrotts- och motionsutövandet ha minskat mest bland de yngre. Det gäller dels att träningsaktiviteterna i framförallt inomhus- och kontaktidrotter har ställts in eller minskat i omfattning. Men forskarna relaterar också tillbakagången till den nedstängning av gymnasiet som gjordes i våras med distansarbete hemifrån. Ungdomar verkar ha haft svårare än vuxna att finna alternativa rörelseaktiviteter när både skolans och delvis föreningars idrottsverksamhet har begränsats. När det gäller vuxna så verkar det generellt inte ha blivit mindre träning och motion, men det sker delvis på andra sätt. Man går mindre till gymmet, men tar istället mer promenader, löprundor och cykelturer.

Föga överraskande är det utomhusidrotter, och i synnerhet de som inte innebär närkontakt, som har expanderat under pandemin. Överhuvudtaget har det rörliga friluftslivet ökat. Det ligger i sakens natur men det det går stick i stäv med den utveckling som vi sett på senare år som ibland betecknas som ”inomhusfiering”, det vill säga att traditionella utomhusidrotter flyttar allt mer inomhus. Nu ser vi istället goda exempel på inomhusidrotter som flyttar sina aktiviteter utomhus. Frågan är vad detta kommer att få för långsiktiga effekter? Denna ”utomhusfiering” har dock inte varit lika enkel att förverkliga i samma omfattning över hela landet då det i södra delen av vårt land funnits bättre möjligheter att tidigare rent årstidsmässigt förlägga aktiviteter utomhus. Men det är även andra faktorer som bidrar till ökningen av utomhusaktiviteter som handlar om inskränkningar i vårt resande, vilket i sin tur innebär att vi aktiverar oss mer på hemmaplan, och att fler har haft möjlighet att vara flexibla i sitt arbete när det blivit mer jobb hemifrån.

Det finns alltså både förlorare och vinnare som en följd av pandemin. I aktuella ”spaningar” från Riksidrottsförbundet uttrycks en risk för att cirka tio procent av landets idrottsföreningar kan tvingas att lägga ner och att hälften av föreningarna måste minska sitt aktivitetsutbud. Det uttrycks även en farhåga att medlemsantalet kommer att minska rent generellt. Det skulle i så fall spä på den nedåtgående trend som funnits ett antal år. Vidare påpekas risken att det kan bli ännu större skillnader när det gäller idrotts- och motionsutövande utifrån socioekonomiska parametrar. Alltså att de som har goda ekonomiska och sociala möjligheter gynnas i den rådande situationen.

Men som framgått växer olika utomhusidrotter och överhuvudtaget intresset för fysisk träning i utomhusmiljöer. Det talas om att fysisk aktivitet kan ha fått en ny våg, och som kan attrahera nya målgrupper, genom det som skett. Vi ser även en digital omställning som ger utrymme för innovativa sätt att tävla och träna tillsammans utan det rent fysiska mötet. Idrott och motion i närområdet ökar och vi umgås samt aktiverar oss utomhus.

Så det går att utläsa både risker, möjligheter och utmaningar under den rådande pandemin och den tid som kommer efter. Med all respekt för den tuffa verklighet som råder kan det förhoppningsvis i många föreningar också bli en ”väckarklocka” som kan stimulera till en kreativ och ändamålsenlig utveckling.

Källor

• Hedenborg, Susanna. Röster från en stängd idrottsvärld – Coronakrisen som en möjlig grund för utveckling.
  https://mau.se/forskning/projekt/roster-fran-en-stangd-idrottsvarld—coronakrisen-som-en-mojlig-grund-for-utveckling/
  Hämtad 2020-10-09
• Mistra Sport and Outdoors forskning- och samverkansprogram. Vägen tillbaka från Corona. Webbinarium 2020-06-12.
  https://www.mistrasportandoutdoors.se/aktuellt/webbinarier/vagen-tillbaka-fran-corona—dokumentation/
  Hämtad 2020-10-09
• Riksidrottsförbundet. Idrotten inställd – hur Corona påverkar idrottsrörelsen på kort sikt?, https://www.youtube.com/watch?v=xCjoD1dJNGo
  Hämtad 2020-10-10
• Vetenskapsradion. Varningsrop från idrottens värld.
  https://sverigesradio.se/avsnitt/1570561
  Hämtad 2020-10-09

Den 15 oktober öppnar ansökan för att söka coronakompensationsstöd för hösten 2020. Detta är pengar som regeringen har skjutit till. Regeringen har beviljat en miljard kronor och denna miljard kommer att fördelas på två perioder, kvartal tre och kvartal fyra. I våras gick ett liknande kompensationsstöd ut till föreningslivet, det för kvartal två.

I podcasten Här pågår föreningsidrott intervjuas Peter Eriksson från Riksidrottsförbundet. Peter jobbar som verksamhetscontroller med särskilt ansvar för bidragsfrågor. I podcasten svarar han på frågor om hur processen går till från regeringsbeslut till utbetalning till idrottsföreningar. Ska ni söka stöd rekommenderar vi er att lyssna på denna 28 minuter långa podcast!

Vill du läsa mer om stödet samt få info om hur du gör för att faktiskt fylla i ansökan ska du läsa mer HÄR.