Centrum för idrottsutveckling

Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN

Under senare tid har det medialt synliggjorts en del missförhållanden inom elitidrotten som bland annat handlat om psykiska övergrepp och vikthets, detta i kombination med en tystnadskultur. Det kan leda till en negativ kroppsuppfattning som i sin tur kan utveckla sig till skadliga tränings- och ätbeteenden. Frågan kring hur barn och unga ser på sin kropp förstärks också av de kroppsideal som finns såväl inom olika idrotter som rent generellt i vårt samhälle. Vi vill i detta nyhetsbrev lyfta hur vi kan arbeta med en mer positiv utgångspunkt i detta tuffa ämne!

Det är centralt att idrotten utvecklar åtgärder för att både upptäcka och hantera den problematik som kan förekomma. Dessutom behöver idrotten utveckla verktyg och arbeta förebyggande för att negativa kroppsuppfattningar inte ska slå rot i ungas föreställningsvärld/tankar om sig själva – vad de kan och hur de ser ut. Vi har lyft tangerande frågor i tidigare CIU-nyhetsbrev och då i synnerhet när det gäller området kring relativ energibrist inom idrotten. Är du intresserad av att framför allt ta del av vad man som idrottsledare ska göra om man misstänker en problematik med osunda ät- och träningsbeteenden kan du ta del av ett inslag där forskaren Anna Melin delger sina tankar – se mer här.

Men utöver detta viktiga uppdrag är det också angeläget att arbeta från en mer positiv utgångspunkt, alltså främjande, det vill säga verka för att stärka barn och unga att ha en positiv syn på sin egen kropp i de idrottsliga sammanhang som de deltar i. Det är något som bör inledas tidigt och som kan få gynnsamma följder för hälsa och välmående genom livet.

Det finns många studier kring ungas negativa kroppsuppfattning som exempelvis kan yttra sig i form av missnöje med sin kropp, ätstörningar och felaktiga sätt att träna. Men det börjar komma mer forskning om vad som bidrar till att man tycker om och är nöjd med sin kropp – något som detta nyhetsbrev fokuserar på. Carolina Lunde från Göteborgs universitet är en av dem som har studerat och skrivit en del kring detta område och merparten av nedanstående tankar är hämtade från de sammanfattande slutsatser som Lunde har delgivit.

Rent generellt finns det ett samband mellan att träna/idrotta och ha en mer positiv kroppsuppfattning, detta oavsett vilken idrott det handlar om. Det är det första vi kan konstatera. Det förklaras bland annat av att de upplevda förändringar som det ger att vara fysiskt aktivt påverkar synen på sin kropp på ett positivt sätt. Samtidigt finns det i vissa idrotter en splittrad bild på så sätt att man som aktiv har en god uppskattning av sin kropps funktion i relation till det idrotten man utövar medan det ändå inte överensstämmer med de utseendeideal som råder i samhället. Det behöver heller inte vara ett direkt motsatsförhållande mellan kroppsmissnöje och en positiv kroppsuppfattning – det är exempelvis möjligt att främja en positiv kroppsuppfattning trots att ett visst ogillande av sin kropp finns kvar.

Lunde använder två intressanta begrepp för att diskutera hur man kan se på sin kropp och hur vi bör agera för att stödja en positiv kroppsuppfattning hos barn och unga. De är embodiment (förkroppsligande) och disembodiment (okroppslig). Embodiment står för att man känner sig bekväm i sin kropp samt känner tilltro till den, vilket i sin tur borgar för att kroppen är värd omsorg. En känsla av embodiment är därför grundläggande för en positiv kroppsuppfattning. Disembodiment å andra sidan innebär att man inte riktigt identifierar sig med sin kropp och mer betraktar den utifrån. Det kan leda till att man inte lyssnar på kroppen och till och med agerar på ett för kroppen skadligt sätt. I synnerhet för flickor i ungdomsåren finns det risker att olika erfarenheter som görs utifrån de utseendeideal som råder bidrar till att förstärka negativa frågor kring ”disembodiment”.

Det är viktigt att idrotten på olika sätt förstärker delar som hör till ”embodiment” för att bidra till att barn och unga har en positiv syn på sin kropp. Carolina Lunde tydliggör fyra råd som idrotten bör ta till sig och förverkliga. Läs dessa här:

LÄNK – DE FYRA RÅDEN TILL IDROTTSLEDARE

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

Källor

Drakenberg, Karin. (2023). Lär dig tycka om din kropp. 1177.se. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/ Hämtad 23-02-26

Lunde, Carolina. (2021). Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/sa-kan-idrottsrorelsen-framja-ungas-positiva-kroppsuppfattning/ Hämtad 23-01-30.