Är bredd och elit verkligen ett motsattsförhållande?

11:04 by Mats Glemne

Foto: Bildbyrån

Att göra selekteringar i idrottsliga sammanhang är en omdebatterad fråga. I tävlingsidrotten är det många som kan ha synpunkter på vilka som väljs ut – har ansvariga valt rätt spelare/aktiva som ska representera klubben, landslaget etc? Diskussionen fokuserar alltså på om det är rätt idrottare som valts ut. En annan form av selektering, som också många har åsikter kring, är när barn och unga väljs ut eller väljs bort. Inte minst när det görs bland barn, som enligt Riksidrottsförbundet är under 13 år. Det är en fråga som det finns vitt skilda uppfattningar om – både om och varför man ska selektera, när det i så fall ska göras, på vilka grunder som urvalen görs etc.

Frågan kring selektering väcker också mer övergripande funderingar om vad syftet är med den idrottsliga verksamheten. Det handlar om det å ena sidan ska inriktas mot alla barns hälsa och utveckling eller å andra sidan mot prestationsutveckling och resultat. Men samtidigt går det att ifrågasätta om det råder en motsats mellan dessa delar – mellan bredd och elit, mellan att alla får vara med eller att det görs tidiga satsningar på s.k. talanger. Går det istället att se att dessa syften kan vara förenliga i en hållbar och inkluderande verksamhet? Det handlar i så fall om en verksamhet som både uppfyller mål som idrott för alla, demokratisk fostran samt en god social miljö och mål som fokuserar på att få fram så många och så bra idrottare som möjligt.

Det finns dock en traditionell logik i idrotten som kännetecknas av att det med stigande ålder succesivt övergår till att vara en verksamhet som präglas av mer träning och tävling, som då naturligt blir mer tidskrävande. Finns det inga alternativ i föreningen för de som vill fortsätta, men inte vill ”satsa”, blir det en form av selektering. Det kan vara en given och naturlig väg i många föreningar, men i ett övergripande perspektiv väcker det frågor var det inom idrotten finns plats för barn och unga som vill träna och tävla av mer hälsomässiga och sociala skäl. Samtidigt är det en svår balansgång eftersom vi vill ge många chansen att förverkliga drömmar och ges möjlighet att utveckla sin idrottsliga potential på bästa sätt.

Ja, det finns många frågor och du ges möjlighet att sätta dig in närmare i ämnet i december månads nyhetsbrev. Det finns en aktuell artikel som är skriven av professor Karin Redelius som har rubriken ”Därför är det olämpligt att selektera idrottande barn”  Dessutom ges det här på CIU:s blogg möjlighet att lyssna på Karin som tillsammans med en annan känd forskare inom området, PG Fahlström, samtalar om selektering. Vidare kan ni här hitta en intervju med Johannes Wiklund som är akademichef i AIK Fotboll. AIK är en klubb som relativt nyligen har förändrat sitt sätt att se på selektering och sin barn- och ungdomsverksamhet. Förhoppningen är att inspelen bidrar till intressanta inslag i en omdiskuterad fråga.

Mats Glemne
Universitetslektor at Linnéuniversitetet
Min tjänst är delad mellan utbildning, forskning och ansvarsuppdrag vid såväl Inst. för idrottsvetenskap som andra institutioner vid Fakulteten för samhällsvetenskap.

One Response to “Är bredd och elit verkligen ett motsattsförhållande?”