Utveckling av och inom idrotter

10:12 by Mats Glemne

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

November månads nyhetsbrev belyser den ständigt pågående förändringen av och inom idrotter. Det är en utveckling som präglas av samhällsutvecklingen i stort – såväl i vårt eget land som i ett internationellt sammanhang. Ett tydligt exempel i närtid är förstås hur pandemin förändrat idrottsutövandet i så mån att hallidrotter och kampsporter har minskat mest i antal aktiviteter, medan utomhusidrotter har dragit nytta av att träning förordats utomhus. Exempel på idrotter som ökat är cykel (+19 % sett till alla åldersgrupper), segling (+11 %) och golf (+9 %) (Rapport om LOK-stödet, 2021). Vi får se vad framtiden har att utvisa när vi nu förhoppningsvis mer och mer går tillbaka till det ”normala”.

På en internationell nivå ser vi exempelvis hur nya idrotter anammas i den olympiska familjen. På sikt har det säkert effekter på delar av verksamheten hos oss. I Tokyo-OS var det sex nya sporter på programmet: softboll, baseboll, karate, sportklättring, surfing och skateboard. Dessutom skedde förändringar av grenar inom befintliga idrotter – ett exempel är tillskottet av basketens 3×3 basket. I Sverige tar vi beslut vartannat år om vilka idrotter som ska inrymmas i Riksidrottsförbundet. I år var det åtta idrotter som ansökte om medlemskap och två antogs – Svenska Islandshästförbundet och Svenska Padelförbundet. Padel är ett exempel på idrott som vuxit starkt på kort tid och som ägnas en särskild del i detta nyhetsbrev. Att nya aktiviteter och idrotter dyker upp och röner ett stort intresse sker regelbundet och är inte unikt. Frisbee, skateboard, snowboard och mountainbike är exempel på mer spontana aktiviteter som växt underifrån och brett ut sig mer och mer, för att sedan bli organiserade sporter med regelsystem och tävlingsformer.

Samhälls- och idrottsutvecklingen ligger också som grund för det angelägna utvecklingsarbete som bedrivs inom idrotten – Strategi 2025. Grundtanken är att fler ska vilja och kunna idrotta i förening – hela livet. Den trend som setts under en längre tid är att den huvudsakliga verksamheten utgörs av barn- och ungdomsverksamhet, och att såväl äldre ungdomar som vuxna mer väljer att idrotta på egen hand eller i privat regi.

En utveckling i riktning som ligger i linje med Strategi 2025 ställer då krav på förändring inom de olika idrotterna, bland annat hur vi tränar och tävlar, dessutom om det går att bedriva idrotterna i ett längre tidsperspektiv. Det sistnämnda kan innebära att befintliga idrotter måste vrida och vända på vedertagna sätt som idrotten utövas på. Ett exempel som lyfts i nyhetsbrevet är den s.k. ”Gå-fotbollen”.

En utmaning är även den sedvanliga synen på att träning ska intensifieras alltmer med stigande ålder, detta för att succesivt förbättra själva prestationen och tävlingsresultaten. I den senaste Ungdomsbarometern Unga och Idrott (2021), där ungdomar i åldern 15–24 år bland annat får beskriva intressen, tränings- och motionsvanor samt drivkrafter och hinder till idrottande, framkommer intressanta resultat. Även om det fortfarande finns en stor grupp som vill träna mycket samt tävla är det en tydlig trend att färre och färre tycker det är viktigt att få tävla. Dessutom är det uppenbart att det finns ett påtagligt ökat intresse bland äldre ungdomar för ett aktivt, hälsosamt liv, och många nämner att idrottandet är viktigt ett sätt att koppla av.

Frågan är vad dessa resultat kan innebära för en utveckling inom den idrottsverksamhet som man verkar inom? Det kan säkert för många som har varit inne i ”sin” idrott under en längre tid svårt att se att verksamheten, åtminstone till vissa delar, mer bör fokusera på hälsomässiga och sociala aspekter för att behålla allt fler i idrotten. Vad kan det få för konsekvenser för hur vi tränar och tävlar? På något sätt kan det vara utvecklande att i stället för att anpassa de aktiva till den befintliga verksamheten se om vi kan förändra det vi gör för att mer passa till de vi vill nå samt behålla i vår verksamhet.

Vi hoppas på en givande ”lyssning och tittning” när det ges exempel på både en ny idrott som växt fram på kort tid och en förändring inom en idrott för att kunna fortsätta långt upp i åren.

Mats Glemne
Universitetslektor at Linnéuniversitetet
Min tjänst är delad mellan utbildning, forskning och ansvarsuppdrag vid såväl Inst. för idrottsvetenskap som andra institutioner vid Fakulteten för samhällsvetenskap.

Comments are closed.