Hur har padel vuxit så snabbt och vad kan vi lära?

11:30 by David Faxå

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Denna månads tema i CIU handlar om utveckling av nya idrotter och förändring inom etablerade idrotter, och vad det kan bero på. Ett tydligt exempel på en idrott som på kort tid har expanderat kraftigt är padel. Idrotten är också ny och har först under 2021 blivit invald i Riksidrottsförbundet. Vi gör här, framför allt utifrån idrottshistorikern Johnny Wijks artikel på idrottsforskning.se, en kort beskrivning av läget.

Enligt Svenska Padelförbundet själva finns det i dagsläget ett 100-tal föreningar med närmare 25 000 medlemmar. På några år har det byggts runt 2000 padelbanor och som är spridda över hela landet. Förbundet säger själva att padel idag är den idrott som växer snabbast i Sverige och troligen i Europa. Men det stora flertalet spelar padel utan att vara medlemmar i en idrottsförening, det talas om att närmare en halv miljon personer har provat sporten. Det finns alltså en omfattande kommersiell marknad som, förutom många spelmöjligheter, innefattar utrustning, kläder etc.

Man kan alltså fråga sig hur det kan komma sig att en idrott kan växa så snabbt? Wijk pekar på tre olika förklaringar, och frågan är om dessa orsaker kan ge intressanta tankegångar för en generell idrottsutveckling. Finns det något som kan stimulera andra och mer etablerade idrotter i sin fortsatta utveckling?

För det första är spelet enkelt och det är kul att spela. I jämförelse med flera av de andra racketsporterna går det att komma i gång med spelet direkt. Både boll och racket är utformade så att spelet är relativt långsamt, vilket gör att de flesta som testar hinner med och klarar av att hålla bollen i spel. Det innebär att många som testar padel blir positivt överraskade och upplever både spel och träning direkt. Med andra ord är tröskeln in till sporten mycket låg.

För det andra påtalar Wijk att en förklaring till expansionen är att padel ofta spelas med killar och tjejer tillsammans. En vanligt förekommande spelform är alltså s.k. mixedspel, det kan vara mixade par som spelar mot varandra, men det kan också vara två tjejer mot två killar. Enligt Wijk ligger det i tiden och påtalar att framtidens idrottsaktiviteter mer och mer kommer att avlägsna sig från en lika tydlig könsuppdelning som är fallet i de flesta sporter idag. Den sociala samvaron mellan könen har således betydelse för padelspelets framgång. Även tävlingsverksamheten i mixade lag har en framtid. Vi har sett liknande utveckling de senaste åren i exempelvis orientering, skidskytte och slalom.

Den tredje förklaringsgrunden har en social och kulturell koppling. Det bygger på att personer väljer idrotts- och fritidsaktiviteter delvis utifrån vilken samhällsklass man tillhör, alternativt vilken klass eller vilket socialt umgänge man vill tillhöra. Enligt en välkänd teori (Pierre Bourdieu) består vårt samhälle av olika fält/sektorer där fritid och idrott är en. Idrottens fält påverkas av den övriga samhällsutvecklingen, och en del är då vilka idrotter som människor intresserar sig för och väljer att ägna sig åt. Alltså – vad är typiska idrotter för olika samhällsklasser och för den aktuella tiden.

Om man tittar i backspegeln var det en tydlig förändring kring idrotters attraktivitet under mitten av 1900-talet och framåt (50-, 60- och 70-talet). Medelklassen växte kraftigt och typiska arbetarsporter som brottning, boxning, bandy med flera minskade i dragningskraft till förmån för idrotter som exempelvis tennis, golf, ridsport och utförsåkning. Enligt Bourdieus teori ville den växande medelklassen tydliggöra sin nya position även på fritiden och genom sitt idrottsutövande. Wijk menar nu att padel erbjuder något nytt och fräscht som passar väl in i tiden och i synnerhet för den nya unga medelklassgenerationen. Här kan en förhållandevis bred målgrupp tydliggöra sin sociala status och ges möjlighet att vara tillsammans med det sociala umgänge man önskar.

Men Wijk menar vidare att efter den första vågen så lockar nu padel allt fler grupper i samhället och det är inte lika ”exklusivt” som i början. Expansionen fortsätter och det byggs fortfarande nya anläggningar, och det går att göra historiska jämförelser med utvecklingen av exempelvis golf och utförsåkning. Idrotter som hade en kraftig utveckling när de gick från mer överklassporter till folksporter. Men frågan är hur länge padelsporten kommer att växa och när vi ser en stabilisering eller eventuellt en tillbakagång?

Flera aspekter förväntas ha betydelse. En har att göra med kostnaden för padelspel. För att nå ännu bredare lager i befolkningen, och inte minst stora ungdomskullar, behöver säkert prisnivån sänkas. En väg till detta kan vara att det även byggs kommunala hallar som kan subventionera kostnaden. Nu när padel har kommit in i Riksidrottsförbundet (RF) kommer sporten att få del av det betydande statliga bidraget till den svenska organiserade idrotten. Förutom att det ger ett ekonomiskt stöd kommer det att understödja uppbyggandet av klubbar och då säkerligen även satsningar på ungdomsträning eller liknande. En annan aspekt som lär ha betydelse för sportens utveckling är om padeln kan växa som tävlingssport och bli intressant både medialt och för publik. Erfarenheter från andra idrotter visar att det förstås är stor vikt.

Så vi får se vad framtiden har att visa när det gäller en ny och kraftigt växande sports fortsatta utveckling. Det kan i alla fall vara av intresse för andra idrotter att ta del av vad som ligger bakom framgångsvågen och ställa sig frågan:

”What´s in it for us?”

 

Wijks artikel om padelns utveckling: https://www.idrottsforskning.se/darfor-har-padel-blivit-den-sport-som-vaxer-mest/

David Faxå
Idrottskonsulent
David Faxå arbetar som idrottskonsulent på RF-SISU Småland och i nära samverkan med Linnéuniversitetet i Centrum för Idrottsutveckling

Comments are closed.