Centrum för idrottsutveckling

Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

”Att testa eller att inte testa, det är frågan” sa nog aldrig William Shakespeare, men hade han varit ungdomstränare i Sverige 2022 hade han förmodligen gått i dessa tankar. Att fysiska tester förekommer på elitnivå vet nog de flesta tränarna, men när ska man egentligen börja testa? Och varför ska man testa? Och om man ska göra det, hur gör man det på rätt sätt? Dessa frågor ska vi försöka besvara i månadens nyhetsbrev från Centrum för idrottsutveckling.

Vad är ett test?

Vi börjar med det mest grundläggande – vad är egentligen ett test? Janne Carlstedt, tidigare idrottschef på Bosön och författare till flertalet böcker inom träningsområdet har definierat tester som ”Ett standardiserat normerat prov som används till att mäta fysiska eller psykiska egenskaper eller tillstånd”.

I detta nyhetsbrev kommer vi fokusera på de fysiska testerna. Det handlar alltså om att mäta olika förmågor, göra det flera gånger om över tid och på samma sätt varje gång. Inom testlära pratar man ofta om reliabilitet, att testet är pålitligt och mäter samma sak när det upprepas, och validitet, att testet verkligen mäter det man efterfrågar. Några faktorer som påverkar dessa faktorer är testpersonens allmäntillstånd, kommunikationen mellan testare och testperson, typ av test, mätutrustningens funktion och testledarens kompetens.

Varför ska man testa?

Att testa aktiva idrottare, unga som gamla, har flera syften. Det primära och tydliga är att det utvärderar träningen och förhoppningsvis visar på en utveckling – att den aktiva blir bättre på det specifika momentet. Testen kan såklart också visa en negativ utveckling och då gäller det förstås att tillsammans med den aktive utvärdera orsaken till detta.

Men tester handlar inte bara om att påvisa fysisk utveckling, det är även ett motivationsverktyg. Att låta de aktiva se sin egen utveckling. Att få ett ”kvitto” på att man blir starkare, snabbare, rörligare eller uthålligare bidrar till en ökad motivation.

Även på elitnivå används testande som en motivationsfaktor. Friidrottstränaren Vesteinn Hafsteinsson berättade i en intervju i podcasten Här pågår föreningsidrott att hans adept Daniel Ståhl inte behöver träna så mycket maxstyrka med hantlar och skivstång för att bli en bättre diskuskastare rent fysiskt. Men det finns ändå med i träningsplaneringen eftersom Ståhl utvecklas psykiskt av att slå sina egna personliga rekord i olika träningslyft.

Hur testar man?

När du som ledare kommit fram till vilka förmågor som ska testas gäller det att hitta tester som passar. Om du behöver hjälp och stöd finns det olika testbanker att ta hjälp av. Du kan exempelfins finna dessa via enklafystester.se. Be din förenings idrottskonsulent på RF-SISU om hjälp med inloggning.

Några saker att tänka på kan vara:

• Som tidigare nämnts är det väsentligt på både kort och lång sikt att vara noggrann med testernas reliabilitet och validitet.
• Se också till att de aktiva har ätit bra inför testet. De som ska testas bör vara noggranna med vad de stoppar i sig dagarna innan. Det är också viktigt att inte äta för nära testtillfället, utan senast 2–3 timmar innan testet.
• För vuxna är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol dagarna innan testet.
• Undvik också att testa dagarna efter ett hårt träningspass. Låt kroppen återhämta sig minst 48 timmar innan testning.
• Kom ihåg att det är viktigt att värma upp inför testet, precis som det är viktigt att värma upp inför vanlig träning eller match/tävling.

När ska man börja testa?

Nu har vi kommit till tiotusenkronorsfrågan, när ska man egentligen börja med fystester i den vardagliga verksamheten?

Eftersom träningsbarhet av olika fysiska förmågor (styrka, uthållighet, rörlighet etc.) varierar i olika åldrar är det särskilt viktigt att tänka igenom målet med testningen. Exempelvis är maximala styrketester av barn som inte genomgått puberteten onödiga, och troligtvis direkt skadliga, ur fysiologisk synpunkt. Däremot kan olika fysiska tester vara motivationshöjande och kan därför införas redan i unga åldrar och innan man har växt färdigt. Det handlar om hur man genomför testerna. Vi kommer att utveckla denna viktiga fråga i den intervju som finns i nyhetsbrevet.

Källor

• Bellardini, Helena, Henriksson, Anders & Tonkonogi, Michail. 2013. Bra och enkla fystester. SISU förlag. Stockholm.
• Rosendal Hansen, Arne. 2022. Utbildningsmaterial RF-SISU Småland 22-04-21.
• SISU Idrottsutbildarna. Här pågår föreningsidrott (podcast). Hämtad 22-05-05.