Coronans effekter på idrotten i Småland

17:00 by Marie Hedberg

10 Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Under sommaren 2021 genomfördes en enkätundersökning som syftade till att undersöka ledares uppfattningar av vilka effekter de restriktioner som följde av Coronapandemin. Motivet att vända sig till ledare var att det är de som står närmast verksamheten och de aktiva och de som fått anpassa sin verksamhet utifrån de förutsättningar som gavs.

Flera av resultaten kan uppfattas som ganska väntade. Verksamheten har under pandemin gått ner i volym vilket inte är konstigt på något sätt med tanke på de restriktioner som infördes. Det som dock är oroande är att man upplever att aktiva slutat under pandemin och man tror inte att verksamheten kommer att komma upp i samma volym som innan. Man ser med andra ord en risk i att aktiva slutat och inte kommer att komma tillbaka. Anledningen till att man tror att vissa slutat är antingen att verksamheten stängdes ned helt och håller och andra aktiviteter har ersatt idrotten, eller att man tröttnade, tappade motivationen på grund av att matchmomentet försvann. Tävling och matcher fick inte genomföras under en lång period. Lärdomen av detta är betydelsen av att det inte räcker att den idrottsliga verksamheten bara innehåller träning, det behöver också finnas ett matchmoment. En annan lärdom är betydelsen av de sociala dimensioner och aktiviteter som vanligtvis är en del av idrotten. Även dessa saker är viktiga ingredienser i idrotten och spelar en stor roll i det idrottsliga utbudet. Ser man sammantaget på detta så handlar det om att idrotten behöver erbjuda det som alla specialidrottsförbund ställt sig bakom, nämligen det som står i Idrotten vill. Idrott ska bestå av träning, tävling, sociala aktiviteter och fysisk aktivitet.

Föreningen är tränarnas närmsta organisation och det är också den nivå i idrotten som får bäst betyg när det gäller information och stöd. Information är ofta svårt att hantera. Och det är inte lättare när det är snabba beslut och snabba ändringar som behöver kommuniceras. Vissa beslut behöver också tolkas så att man vet hur man ska förhålla sig och vad som gäller. Här kan man säga att man på föreningsnivån lyckats bra, framförallt när det gäller informationsdelen. När det gäller stöd får föreningarna även här relativt bra betyg men här skulle distriktsförbund exempelvis kunnat bistå med mer stöd för att kunna ställa om till att bedriva träning som normalt görs inomhus till utomhus.

Den kanske viktigaste insikten är dock idrottens betydelse i mångas liv. Och då främst barn och ungas liv. Många respondenter beskriver en insikt i att idrotten har en större betydelse än själva träningen. Den ger många en fast punkt i vardagen och en meningsfull fritid. Idrotten är en del av samhället och som gör Sverige starkare. Utan idrotten skulle ett stort tomrum infinna sig. En av utgångspunkterna i idrottens strategiarbete mot 2025 är att Idrotten gör Sverige starkare och detta visar verkligen denna studie. Det är lätt att ta idrotten för givet, men när den inte finns där och kan bedrivas på det sätt vi är vana vid, förändras mångas fritid och det saknas en viktig del.

När det gäller de behov som identifieras för att komma tillbaka och återstarta idrotten handlar det inte om att göra några nya saker utan det handlar om att komma tillbaka och erbjuda den kärnverksamhet som idrotten står för. Det som däremot lyfts är att man nog behöver förbättra kvaliteten i verksamheten. För att göra detta kommer det krävas insatser inom utbildning så att kompetensen höjs hos tränarna men också att tillgången på ändamålsenliga lokaler blir bättre. Både vad gäller utbudet av träningstider (antalet lokaler) och att de motsvarar de behov som finns. Det gäller såväl utrusning som standard.

Vill du lyssna på ett podcastavsnitt med Marie Hedberg om detta ämne, klicka HÄR.

Vill du läsa hela studien, klicka HÄR.

Comments are closed.