ÅTERSTART – rekrytera och behålla ledare

18:14 by Mats Glemne

I nyhetsbreven under augusti, september och oktober ägnar vi oss åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. I augusti sammanfattade vi olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. I oktober månads nyhetsbrev fokuserar vi på återstarten för barn och ungdomar, medan detta nummer riktas mot ledarsidan – hur har idrotterna påverkats och vad kan vara bra att tänka på när det gäller såväl rekrytering som att behålla ledare.

Som vi noterade i förra nyhetsbrevet har coronapandemin haft stor negativ påverkan på idrotten, men det är samtidigt betydande skillnader mellan olika idrotter. Av naturliga skäl har pandemin drabbat inomhusidrotter mer i allmänhet och kampidrotter samt paraidrotter i synnerhet. Förutom att det inverkat på de aktivas möjligheter till aktiviteter har ledare, tränare, funktionärer och domare slutat. Nedanstående bild visar på att det är olika ledarfunktioner i idrottsföreningen som man har haft svårt att behålla på grund av pandemin (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Att ledare slutar när det inte ges möjlighet att genomföra träningar, tävlingar och matcher är på något sätt ”naturligt”, men frågan är nu hur man får tillbaka ledare i olika roller när verksamheten tar fart igen? Kommer det att ske av sig själv eller är det av vikt att man från föreningshåll gör olika insatser för att de ska komma tillbaka? Det kan förstås vara betydelsefullt att få ekonomiskt stöd för att göra rekryteringssatsningar, genomföra ledarutbildningar med mera – men vad är det som inspirerar ledare att engagera sig i olika funktioner? Som ett bidrag för att göra ändamålsenliga insatser presenterar vi här både några teoretiska och erfarenhetsmässiga tankar.

Ett teoretiskt angreppssätt

En teori som är aktuell i sammanhanget, såväl när det gäller att motivera ledare som aktiva, är den s.k. självbestämmandeteorin (Self Determination Theory, SDT). Det är en motivationsteori som funnits länge och som utvecklats av psykologerna Edward Deci och Richard Ryan. Teorin pekar på att det inte är mängden motivation som vi har som är avgörande utan vilken typ av motivation som vi styrks av. Man skiljer inre respektive yttre motivation där det är de inre motiven som spelar en avgörande roll. Med inre motiv avses något som man gör för dess egen skull för att man upplever det som intressant och tillfredsställande i sig.

För att uppleva en inre motivation pekar självbestämmandeteorin på tre grundläggande psykologiska behov som är väsentliga. De är:

  • Kompetens – känna att man är kapabel, har koll och har förmåga att bidra till att nå verksamhetens mål.
  • Självständighet, styra/påverka – upplever att man får ta ansvar, kan styra och ta egna initiativ.
  • Tillhörighet – social meningsfullhet, goda och stödjande relationer i ledargruppen.

Utifrån detta teoretiska resonemang blir det intressant att fundera på vad det kan innebära i verkligheten. Vad kan exempelvis en idrottsförening göra för att tillvarata dessa slutsatser i arbetet med att rekrytera och behålla ledare? I nedanstående bild har vi försökt att skissa på vad det skulle kunna handla om.

I de nedre fyrkanterna beskrivs vad behoven kompetens, självständighet och tillhörighet kan innebära. I nästa steg blir frågan hur exempelvis ansvariga i en förening kan arbeta med dessa delar i rekrytering, ledarvård etc.? Här kan föreningen med fördel se över de delar som lyfts och bedöma var man redan är väl framme och vad som skulle kunna vara utvecklingsbart – och i nästa steg iscensätta ett förändringsarbete.

Ett erfarenhetsbaserat angreppssätt

Området kring vad som motiverar människor att engagera sig ideellt och vad som gör att vissa ledare stannar kvar medan andra hoppar av har också studerats relativt nyligen i Sverige, i synnerhet av Aron Schoug. Schoug är doktor i pedagogik vid Stockholms universitet och har bland annat skrivit en bok i ämnet – ”Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter”.

De drivkrafter som Schoug pekar på överensstämmer till stor del med teorin om självbestämmande. Delarna som lyfts som väsentliga för motivation och engagemang är:

  • Sakfrågor – gediget intresse för innehållet i verksamheten och får arbeta med de frågor som man är engagerad i.
  • Livspussel – betydelsen av att få ihop den samlade vardagen där det ideella engagemanget är en del.
  • Beslutsprocesser – ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas.
  • Gruppdynamik – att vara med i en gruppgemenskap med en tydlig roll och ett uttryckligt ansvar.

Även här är frågan hur föreningen kan arbeta med de fyra drivkrafterna som lyfts fram. Det gäller att ansvariga, ledare eller förtroendevalda, skapar rätt förutsättningar för dem som vill engagera sig. Schoug menar att det behövs olika former av ledarskap för att understödja de skilda delarna. När det gäller sakfrågor och beslutsprocesser är det av vikt att ge handlingsutrymme och fördela möjligheten att fatta beslut. Ser man till delarna kring livspussel och gruppdynamik krävs det säkerligen ett mera aktivt ledarskap där ansvariga tar initiativ för att relevanta saker ska hända.

 

Vår förhoppning är att de teoretiska och erfarenhetsmässiga tankar som presenterats kan ge inspiration för ett angeläget arbete i föreningarna för att både rekrytera och behålla ledare. Som nämnts kommer vi att fortsätta att belysa frågor kring återstarten i nästa månads nyhetsbrev – då med inriktning gentemot de aktiva och med fokus på att rekrytera och behålla barn och ungdomar.

Källor

 

  • Schoug, Aron (2018). Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter. Stockholm: Idealistas.

 

 

Comments are closed.