Återstart – rekrytera och behålla barn och unga

14:14 by Mats Glemne

I nyhetsbreven under augusti, september och oktober ägnar vi oss åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. I augusti sammanfattade vi olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. September månads nyhetsbrev riktades mot ledarsidan – hur har idrotterna påverkats och vad kan vara bra att tänka på när det gäller såväl att rekrytera som att behålla ledare. I detta oktobernummer fokuserar vi på återstarten för de aktiva och särskilt barn och ungdomar.

Som välbekant har coronapandemin haft betydande negativ påverkan på idrotten, men det är samtidigt tydliga skillnader mellan olika idrotter. Av naturliga skäl har pandemin drabbat inomhusidrotter mer i allmänhet och kampidrotter samt paraidrotter i synnerhet. Det finns också några få idrotter som upplever att de har ökat sitt medlemsantal, i synnerhet golf, padel och frisbee. Här följer en bild som visar på hur antalet deltagartillfällen (Lokalt aktivitetsstöd) i de 10 största barn- och ungdomsidrotterna har förändrats under både 2019-2020 och 2019-2021 (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Frågan är i vilken omfattning som barn och ungdomar naturligt kommer tillbaka till idrotten nu när dörrarna har öppnats upp igen och om vi särskilt behöver vara uppmärksamma, och verka för, vad som gör att unga såväl lockas av idrott som stannar kvar eller slutar med idrottslig verksamhet? Som ett bidrag för att göra ändamålsenliga insatser presenterar vi här både några teoretiska och erfarenhetsmässiga tankar.

Ett teoretiskt angreppssätt

Precis som i september månads nummer kring vad som motiverar ledare att engagera sig kan man i diskussionen om vad som motiverar barn och unga att idrotta också utgå från tankarna i den s.k. självbestämmandeteorin (Self Determination Theory, SDT). Teorin tydliggör att det inte är kvantiteten av motivation, exempelvis om den är stark eller hög, som är avgörande utan kvaliteten på motivationen, alltså varför du gör det du gör. Man kan tala om en skala av motivationskvaliteter som går från brist på motivation via yttre motivation till inre motivation. Se nedanstående bild som är utvecklad från Sanna Nordin-Bates inspel vid ett seminarium arrangerat av Centrum för idrottsforskning i juni 2022.

Nedanstående tankegångar kring att förstärka den inre motivationen är i stort hämtade från detta seminarium där, förutom Sanna Nordin-Bates, gäster från olika idrotter medverkade. Vill du ta del av detta intressanta utbildningstillfälle, Bygg barns inre motivation, som arrangerades av Centrum för idrottsforskning kan du gå in på följande länk!

Det är förstås eftersträvansvärt att stimulera den inre motivationen som handlar om själva aktiviteten i sig och att man gillar den. Nordin-Bates menar också att det finns olika kategorier när det gäller att gilla något, det handlar inte bara om ”att ha kul”. Det kan uppträda som:

  • Att veta och lära – om att få utforska, lära, förstå och uppleva att det är meningsfullt
  • Att klara av – om att klara av eller skapa något
  • Att känna stimulans – om att uppleva spänning, glädje, njutning eller få en estetisk upplevelse

Som ledare blir det då angeläget att konkretisera de olika kategorierna – att veta och lära, att klara av samt att känna stimulans – i den vardagliga verksamheten. En utgångspunkt kring hur man kan göra och agera är då självbestämmandeteorin som menar att motionskvaliteten påverkas av tre olika psykologiska behov som benämns:

  • Autonomi
  • Kompetens
  • Tillhörighet

Se nedanstående bild som är också är utvecklad från Sanna Nordin-Bates seminarium i juni 2022.

Nordin-Bates åskådliggör också hur man som ledare kan stödja de tre behoven. När det gäller att befrämja det som benämns som autonomi kan det handla om att:

  • förklara varför vi gör som vi gör
  • uppmuntra barn och unga att tänka, välja och göra själva
  • ge möjligheter till att vara med och bestämma
  • tillåta frågor, synpunkter och kritik
  • värdesätta individer
  • använda ett neutralt språk – vill, kan, testa, välja

Om man i stället ser hur det går att stödja kompetensbehovet nämns följande:

  • fokusera på individuella framsteg (undvika jämförelser)
  • uppmärksamma ansträngning (inte talang)
  • övningar som man klarar av (men kanske inte direkt)
  • hjälp att sätta lämpliga mål
  • tydlig information
  • konstruktiv positiv feedback

Och avslutningsvis tydliggörs viktiga delar för att stödja behovet av tillhörighet som:

  • visa att man bryr sig om barnen och ungdomarna som människor, inte bara som ”presterare/idrottare”
  • erbjuda tillfällen till samarbete
  • hjälpa alla att känna sig värdefulla
  • uppmuntra till gemenskap utanför träning och tävling

När du nu tagit del av dessa viktiga punkter hur man kan stödja de tre grundläggande psykologiska behoven med syftet att bidra till en inre motivation får du fundera på vad du/din förening redan är bra på och vad som skulle vara viktigt att utveckla. Lycka till!

Comments are closed.