Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

« Fahlström och Andersson och idrottsgymnasierna
Lärande över idrottsgränserna - Idrottskonferensen på fem minuter »

Att kombinera idrott och studier – vad finns det för möjligheter och hur tas man ut

Postat den 15th november, 2022, 16:36 av Mats Glemne

Foto: Johanna Lindberg/Bildbyrån

November månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser olika möjligheter som finns för  att kombinera skolgång med idrottssatsning, samt hur man väljs ut och antas. Det är en verksamhet som i huvudsak har funnits, och finns, när man studerar på gymnasiet, men det erbjuds allt fler möjligheter under såväl grundskoletiden som i kombination med vidare studier vid högskola/universitet.

 Ambitionen är att ge en god överblick över hur det fungerar idag och vad vi kan skymta framöver. Dessutom är tanken att ge en tydlig bild över hur antagnings- och urvalsprocesserna ser ut och hur de kan tänkas att utvecklas framåt. Själva överblicken kring idrottsgymnasier beskrivs i denna text, medan möjligheterna för studier efter gymnasiet beskrivs i ett samtal med en av de ansvariga för detta på Linnéuniversitetet, Marie Hedberg. Dessutom diskuteras antagnings- och urvalsfrågorna med Filip Andersson och PG Fahlström som just nu utreder dessa frågor på uppdrag av Riksidrottsförbundet. Vi hoppas på intressant läsning och lyssning.

Idrott och studier på gymnasiet – Bakgrund

Möjligheter till att kombinera studier och idrottssatsning i gymnasieskolan har funnits ända sedan början av 1970-talet. Ungdomar som under sin gymnasietid ville kombinera skolundervisning med en elitsatsning på idrott kunde redan då söka till s.k. Riksidrottsgymnasier (RIG). Detta alternativ var länge rådande, men i samband med införandet av en ny läroplan 1994 ändrades förutsättningarna så att alla gymnasieskolor hade denna möjlighet. Det ledde till en tydlig expansion av antalet utbildningsplatser och ett avsevärt ökat antal elever. Det fanns från 1994 tre varianter av idrottsgymnasier – RIG, regionala och lokala idrottsgymnasier (REG och LOG).

Nästa större förändring skedde år 2011 i samband med införandet av en ny läroplan. Då togs de lokala och regionala utbildningsvarianterna bort och ersattes med utbildningar som är nationellt godkända. Det innebar att det från 2011 finns så kallade Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), med målet att utveckla eleverna mot nationell seniorelit, och RIG med fokus mot internationell seniorelit.

Idrott och studier på gymnasiet – omfattning och skillnad mellan RIG och NIU

För närvarande finns alltså två typer av idrottsgymnasier: riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). De båda varianterna har en tydlig elitidrottskaraktär och därför får endast RIG och NIU erbjuda studier i ämnet specialidrott som är avsett för utveckling av den idrottsliga förmågan. Ämnet specialidrott är relativt omfattande i den samlade gymnasieutbildningen och handlar vanligtvis om 400 till 700 poäng av totalt cirka 2500 poäng.

För att få bedriva idrottsutbildning krävs både särskilt tillstånd från Skolverket och att man uppfyller de certifieringskriterier som är framtagna av de olika idrotternas specialidrottsförbund. Kriterierna handlar bland annat om idrottslig nivå, volym och könsfördelning. Det som huvudsakligen skiljer RIG och NIU åt är att RIG är riksrekryterande och man som elev får ett så kallat inackorderingsstöd, medan NIU huvudsakligen har lokal/regional antagning och inte samma garantier för inackorderingsstöd (kan se olika ut). Riksidrottsförbundet uttrycker också att ”kraven på socialt omhändertagande är högre inom RIG än inom NIU, exempelvis genom att skolan ansvarar för boende såväl som idrottsliga och studiemässiga delar.”

Inför höstterminen 2020 fanns det i Sverige drygt 15 000 elevplatser i ämnet specialidrott på både RIG och NIU (cirka 5 000 platser/år) fördelade på knappt 50 RIG (28 idrotter) och knappt 500 NIU (45 idrotter). Av de dryga 15 000 platserna var strax över 1000 platser för studier vid RIG.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Måste man gå på ett idrottsgymnasium för att lyckas idrottsligt?

Svaret på rubrikens fråga är nej, men samtidigt att det råder en stor variation mellan olika idrotter. Claes Nyberg och kollegor gjorde en studie med framgångsrika idrottare från 39 idrotter som avslutande sin idrottskarriär mellan 2002 och 2012. Resultaten visade att många av idrottarna hade gått på idrottsgymnasium, men fler än hälften, 54 procent, hade inte gjort det. Den studien visade också att det var skillnader mellan idrotter genom att det i vissa sporter kunde vara särskilt viktigt att gå på ett idrottsgymnasium för att nå idrottslig framgång. Det handlade om att en del idrotter kräver speciella förutsättningar, och Nyberg nämner alpin skidåkning som ett exempel.

Under det senare år har dock andelen landslagsidrottare som genomgått idrottsgymnasium ökat markant. Ett projekt, genomfört av Linnéuniversitetet, visade att ungefär två av tre av landslagsutövarna har gått på idrottsgymnasium. I lagidrotter var denna andel ännu större och i vissa idrotter, till exempel skidsport, volleyboll och badminton, hade i stort sett samtliga landslagsutövare tidigare gått på idrottsgymnasium. Dessutom framgick att andelen landslagsutövare som gått på idrottsgymnasier var markant högre bland utövarna som var under 25 år.

Den ökade andelen landslagsutövare som genomgått idrottsgymnasium är orsakat av att utbudet av utbildningar har blivit mer omfattande och det därigenom finns ett utökat antal studieplatser. Men det beror också på att möjligheterna som ges trots allt ger avgörande fördelar. I sammanhanget blir det angeläget för olika idrotter och idrottsföreningar att se till att en plats vid ett idrottsgymnasium inte blir ”för avgörande”, det vill säga att dörren inte stängs för en idrottssatsning för de som inte får en plats.

Ansökan, antagning och urval till idrottsgymnasium

Antagningen till idrottsgymnasier grundar sig på två förutsättningar: (1) grundskolebetyg för att söka gymnasieprogram och (2) idrottslig förmåga. Den idrottsliga förmågan bedöms på olika sätt beroende på idrott. Bedömningen kan utgå från rankningssystem (till exempel i simning, friidrott, golf), meriter som deltagande i distriktssamlingar, elitläger, ungdoms-/juniorlandslag eller prövas vid uttagningar. Prövningar sker vanligen med hjälp av övningsmoment och fysiska tester samt intervjuer.

Om man vill söka till ett riksidrottsgymnasium (RIG) görs det inledningsvis till respektive idrott (specialidrottsförbund) för den idrottsliga antagningen. Därefter söker man till den aktuella skolan för antagningen till gymnasieprogram. För den som vill söka en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) ska man också vända sig till den aktuella idrotten. Antagningen sker sedan vanligen i samverkan mellan skolan och idrotten. Efter den idrottsliga antagningen söker man det gymnasieprogram som är aktuellt. Det finns bra information via bland annat följande länkar:

När det gäller antagning och urval, både hur det fungerar och hur det kan utvecklas, så belyser vi detta mer i ett samtal med Filip Andersson och PG Fahlström från Linnéuniversitetet. Du når samtalet här.

Vad kommer att hända med möjligheten att kombinera idrott och studier på gymnasiet?

Det pågår sedan flera år tillbaka utredning och diskussioner om de gymnasiala idrottsutbildningarna RIG och NIU. Orsaken har sin bakgrund i brister i verksamheten, bland annat när det gäller likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna.

Bland annat har det framförts tankar om att de två idrottsgymnasievarianterna RIG och NIU kan ersättas med ett idrottsgymnasiesystem där alla elever ges möjlighet till riksrekrytering och inackorderingsbidrag. Troligtvis med totalt färre platser. Vidare har det uttalats att kurserna i specialidrott kan bli tydligare inriktade mot särskilda idrotter och mer prestationsinriktade. Även urvalsreglerna ska kvalitetsutvecklas.

Men det är som sagt i utredningsstadiet och vi får se vad som händer.

Att kombinera idrottssatsning och studier efter gymnasiet

Möjligheten att fortsätta att kombinera sin idrottssatsning med studier efter gymnasiet, och då på högskola eller universitet, har utvecklats på senare år. År 2015 inrättades både så kallade Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten av Riksidrottsförbundet i syfte att stödja möjligheten till dubbla karriärer, alltså karriärer när det gäller både idrott och studier.

Det finns sammantaget närmare 20 lärosäten som är antingen Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänliga lärosäten. Enligt Riksidrottsförbundet finns det vissa förpliktelser för lärosätet som kortfattat uttrycks på följande sätt:

  • Individuellt anpassade studier för elitidrottare

Lärosätet ska aktivt ge elitidrottande studenter möjligheten till ett individuellt studieupplägg på ett utbildningsprogram.. Det innebär att lärosätet i största möjliga utsträckning ska erbjuda studenterna anpassade studier vad det gäller föreläsningar, studietakt och tentor. Lärosätet ska även ge stöd för karriärrådgivning, karriärövergångar och karriärutveckling.

  • Utvecklingsmiljö för elitidrottare

Lärosätet ansvarar för att utsedda elitidrottare så långt som möjligt ges stöd för att kunna genomföra en elitsatsning i kombination med akademiska studier. Lärosätet verkar för att stärka elitidrottsmiljön och söker samverkan med lämpliga idrotter (SF) för att ytterligare utveckla denna.

Mer information finns på: https://www.rf.se/RFarbetarmed/Elitidrott/riksidrottsuniversitetochelitidrottsvanligalarosaten/

För att du ska få lite ”inside information” följer här ett samtal med Marie Hedberg som är en av de vid Linnéuniversitetet som arbetar med frågan. Du når samtalet här.

 

 

Källor

Det här inlägget postades den november 15th, 2022, 16:36 och fylls under Aktiv

Kommentarer inaktiverade.