Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Hur har padel vuxit så snabbt och vad kan vi lära?

2021-11-12

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Denna månads tema i CIU handlar om utveckling av nya idrotter och förändring inom etablerade idrotter, och vad det kan bero på. Ett tydligt exempel på en idrott som på kort tid har expanderat kraftigt är padel. Idrotten är också ny och har först under 2021 blivit invald i Riksidrottsförbundet. Vi gör här, framför allt utifrån idrottshistorikern Johnny Wijks artikel på idrottsforskning.se, en kort beskrivning av läget.

Enligt Svenska Padelförbundet själva finns det i dagsläget ett 100-tal föreningar med närmare 25 000 medlemmar. På några år har det byggts runt 2000 padelbanor och som är spridda över hela landet. Förbundet säger själva att padel idag är den idrott som växer snabbast i Sverige och troligen i Europa. Men det stora flertalet spelar padel utan att vara medlemmar i en idrottsförening, det talas om att närmare en halv miljon personer har provat sporten. Det finns alltså en omfattande kommersiell marknad som, förutom många spelmöjligheter, innefattar utrustning, kläder etc.

Man kan alltså fråga sig hur det kan komma sig att en idrott kan växa så snabbt? Wijk pekar på tre olika förklaringar, och frågan är om dessa orsaker kan ge intressanta tankegångar för en generell idrottsutveckling. Finns det något som kan stimulera andra och mer etablerade idrotter i sin fortsatta utveckling?

För det första är spelet enkelt och det är kul att spela. I jämförelse med flera av de andra racketsporterna går det att komma i gång med spelet direkt. Både boll och racket är utformade så att spelet är relativt långsamt, vilket gör att de flesta som testar hinner med och klarar av att hålla bollen i spel. Det innebär att många som testar padel blir positivt överraskade och upplever både spel och träning direkt. Med andra ord är tröskeln in till sporten mycket låg.

För det andra påtalar Wijk att en förklaring till expansionen är att padel ofta spelas med killar och tjejer tillsammans. En vanligt förekommande spelform är alltså s.k. mixedspel, det kan vara mixade par som spelar mot varandra, men det kan också vara två tjejer mot två killar. Enligt Wijk ligger det i tiden och påtalar att framtidens idrottsaktiviteter mer och mer kommer att avlägsna sig från en lika tydlig könsuppdelning som är fallet i de flesta sporter idag. Den sociala samvaron mellan könen har således betydelse för padelspelets framgång. Även tävlingsverksamheten i mixade lag har en framtid. Vi har sett liknande utveckling de senaste åren i exempelvis orientering, skidskytte och slalom.

Den tredje förklaringsgrunden har en social och kulturell koppling. Det bygger på att personer väljer idrotts- och fritidsaktiviteter delvis utifrån vilken samhällsklass man tillhör, alternativt vilken klass eller vilket socialt umgänge man vill tillhöra. Enligt en välkänd teori (Pierre Bourdieu) består vårt samhälle av olika fält/sektorer där fritid och idrott är en. Idrottens fält påverkas av den övriga samhällsutvecklingen, och en del är då vilka idrotter som människor intresserar sig för och väljer att ägna sig åt. Alltså – vad är typiska idrotter för olika samhällsklasser och för den aktuella tiden.

Om man tittar i backspegeln var det en tydlig förändring kring idrotters attraktivitet under mitten av 1900-talet och framåt (50-, 60- och 70-talet). Medelklassen växte kraftigt och typiska arbetarsporter som brottning, boxning, bandy med flera minskade i dragningskraft till förmån för idrotter som exempelvis tennis, golf, ridsport och utförsåkning. Enligt Bourdieus teori ville den växande medelklassen tydliggöra sin nya position även på fritiden och genom sitt idrottsutövande. Wijk menar nu att padel erbjuder något nytt och fräscht som passar väl in i tiden och i synnerhet för den nya unga medelklassgenerationen. Här kan en förhållandevis bred målgrupp tydliggöra sin sociala status och ges möjlighet att vara tillsammans med det sociala umgänge man önskar.

Men Wijk menar vidare att efter den första vågen så lockar nu padel allt fler grupper i samhället och det är inte lika ”exklusivt” som i början. Expansionen fortsätter och det byggs fortfarande nya anläggningar, och det går att göra historiska jämförelser med utvecklingen av exempelvis golf och utförsåkning. Idrotter som hade en kraftig utveckling när de gick från mer överklassporter till folksporter. Men frågan är hur länge padelsporten kommer att växa och när vi ser en stabilisering eller eventuellt en tillbakagång?

Flera aspekter förväntas ha betydelse. En har att göra med kostnaden för padelspel. För att nå ännu bredare lager i befolkningen, och inte minst stora ungdomskullar, behöver säkert prisnivån sänkas. En väg till detta kan vara att det även byggs kommunala hallar som kan subventionera kostnaden. Nu när padel har kommit in i Riksidrottsförbundet (RF) kommer sporten att få del av det betydande statliga bidraget till den svenska organiserade idrotten. Förutom att det ger ett ekonomiskt stöd kommer det att understödja uppbyggandet av klubbar och då säkerligen även satsningar på ungdomsträning eller liknande. En annan aspekt som lär ha betydelse för sportens utveckling är om padeln kan växa som tävlingssport och bli intressant både medialt och för publik. Erfarenheter från andra idrotter visar att det förstås är stor vikt.

Så vi får se vad framtiden har att visa när det gäller en ny och kraftigt växande sports fortsatta utveckling. Det kan i alla fall vara av intresse för andra idrotter att ta del av vad som ligger bakom framgångsvågen och ställa sig frågan:

”What´s in it for us?”

 

Wijks artikel om padelns utveckling: https://www.idrottsforskning.se/darfor-har-padel-blivit-den-sport-som-vaxer-mest/

Utveckling av och inom idrotter

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

November månads nyhetsbrev belyser den ständigt pågående förändringen av och inom idrotter. Det är en utveckling som präglas av samhällsutvecklingen i stort – såväl i vårt eget land som i ett internationellt sammanhang. Ett tydligt exempel i närtid är förstås hur pandemin förändrat idrottsutövandet i så mån att hallidrotter och kampsporter har minskat mest i antal aktiviteter, medan utomhusidrotter har dragit nytta av att träning förordats utomhus. Exempel på idrotter som ökat är cykel (+19 % sett till alla åldersgrupper), segling (+11 %) och golf (+9 %) (Rapport om LOK-stödet, 2021). Vi får se vad framtiden har att utvisa när vi nu förhoppningsvis mer och mer går tillbaka till det ”normala”.

På en internationell nivå ser vi exempelvis hur nya idrotter anammas i den olympiska familjen. På sikt har det säkert effekter på delar av verksamheten hos oss. I Tokyo-OS var det sex nya sporter på programmet: softboll, baseboll, karate, sportklättring, surfing och skateboard. Dessutom skedde förändringar av grenar inom befintliga idrotter – ett exempel är tillskottet av basketens 3×3 basket. I Sverige tar vi beslut vartannat år om vilka idrotter som ska inrymmas i Riksidrottsförbundet. I år var det åtta idrotter som ansökte om medlemskap och två antogs – Svenska Islandshästförbundet och Svenska Padelförbundet. Padel är ett exempel på idrott som vuxit starkt på kort tid och som ägnas en särskild del i detta nyhetsbrev. Att nya aktiviteter och idrotter dyker upp och röner ett stort intresse sker regelbundet och är inte unikt. Frisbee, skateboard, snowboard och mountainbike är exempel på mer spontana aktiviteter som växt underifrån och brett ut sig mer och mer, för att sedan bli organiserade sporter med regelsystem och tävlingsformer.

Samhälls- och idrottsutvecklingen ligger också som grund för det angelägna utvecklingsarbete som bedrivs inom idrotten – Strategi 2025. Grundtanken är att fler ska vilja och kunna idrotta i förening – hela livet. Den trend som setts under en längre tid är att den huvudsakliga verksamheten utgörs av barn- och ungdomsverksamhet, och att såväl äldre ungdomar som vuxna mer väljer att idrotta på egen hand eller i privat regi.

En utveckling i riktning som ligger i linje med Strategi 2025 ställer då krav på förändring inom de olika idrotterna, bland annat hur vi tränar och tävlar, dessutom om det går att bedriva idrotterna i ett längre tidsperspektiv. Det sistnämnda kan innebära att befintliga idrotter måste vrida och vända på vedertagna sätt som idrotten utövas på. Ett exempel som lyfts i nyhetsbrevet är den s.k. ”Gå-fotbollen”.

En utmaning är även den sedvanliga synen på att träning ska intensifieras alltmer med stigande ålder, detta för att succesivt förbättra själva prestationen och tävlingsresultaten. I den senaste Ungdomsbarometern Unga och Idrott (2021), där ungdomar i åldern 15–24 år bland annat får beskriva intressen, tränings- och motionsvanor samt drivkrafter och hinder till idrottande, framkommer intressanta resultat. Även om det fortfarande finns en stor grupp som vill träna mycket samt tävla är det en tydlig trend att färre och färre tycker det är viktigt att få tävla. Dessutom är det uppenbart att det finns ett påtagligt ökat intresse bland äldre ungdomar för ett aktivt, hälsosamt liv, och många nämner att idrottandet är viktigt ett sätt att koppla av.

Frågan är vad dessa resultat kan innebära för en utveckling inom den idrottsverksamhet som man verkar inom? Det kan säkert för många som har varit inne i ”sin” idrott under en längre tid svårt att se att verksamheten, åtminstone till vissa delar, mer bör fokusera på hälsomässiga och sociala aspekter för att behålla allt fler i idrotten. Vad kan det få för konsekvenser för hur vi tränar och tävlar? På något sätt kan det vara utvecklande att i stället för att anpassa de aktiva till den befintliga verksamheten se om vi kan förändra det vi gör för att mer passa till de vi vill nå samt behålla i vår verksamhet.

Vi hoppas på en givande ”lyssning och tittning” när det ges exempel på både en ny idrott som växt fram på kort tid och en förändring inom en idrott för att kunna fortsätta långt upp i åren.

Livsviktig kunskap i en akut situation

2021-09-15

Foto: Josefine Loftenius/Bildbyrån

Tyvärr kan det i olika idrottssammanhang uppkomma situationer där man skyndsamt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Oftast finns det inte medicinskt kunnig personal på plats och man måste, trots att avsaknad av specifik kunskap, aktivt ingripa. Så frågan är vad man kan och ska göra?

I ett första skede gäller det att utgå från det som naturligt benämns som Första hjälpen. Det handlar om åtgärder som sätts in snabbt för att förhindra att en skada eller sjukdom som uppkommer akut inte förvärras. Som stöd för insatserna i Första hjälpen är det lämpligt att arbeta efter minnesregeln L-ABC, som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt. L-ABC står också för vilken ordning man ska prioritera de åtgärder som bör göras. Det är av stor vikt att vi alla kan ge Första hjälpen (L-ABC) efter bästa förmåga.

För att du ska få en god inblick i vad akut skade- och sjukdomsbehandling handlar om, och i synnerhet vad du bör göra när olyckan är framme, har idrottsrörelsen (SISU Idrottsutbildarna) tagit fram ett grundläggande och viktigt utbildningsmaterial. Det är ett webbaserat material med text och korta filmer som finns på en plattform som heter ”Tränarpasset”. Här får du kunskap om:

  • Första hjälpen (L-ABC)
  • Hjärt- och lungräddning
  • Huvudskada
  • Rygg- och nackskada

Ta dig gärna tid att kika på detta utbildningsmaterial som du när genom att klicka här. Det är livsviktig kunskap att ha med sig om olyckan är framme.

När krisen är ett faktum

Foto: Friedmann Vogel/Bildbyrån

Idrotten, och i synnerhet fotbollsvärlden, fick mer eller mindre en chock i inledningen av sommarens fotbolls-EM när den danska stjärnan Christian Eriksen plötsligt föll ihop i mötet med Finland. Det var obehagliga bilder som kablades ut, men tack och lov gick det bra till slut. Eriksen fick akut, under flera minuter, hjärt- och lungräddning på planen innan han fördes av planen på bår. Därefter blev det operation och sjukhusvistelse följt av rehabilitering som fortfarande pågår.

Avgörande för den lyckosamma utgången var med all säkerhet den akuta insats som gjordes. Det handlade såväl om spelares och ledares som medicinsk personals betydelsefulla och snabba ingripanden.

Även om Eriksens otäcka olycka skedde i ett välbevakat elitidrottssammanhang kan man som tränare, ledare och idrottare i skilda idrotter på olika nivåer hamna i situationer där man snabbt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Detta i lägen då det vanligtvis inte finns tillgång till medicinskt kunnig personal. Med anledning av detta uppmärksammar Centrum för idrottsutveckling i september månad grunderna i första hjälpen och vad som kan vara angeläget att känna till när det sker en kris. Det finns bland annat gediget webbaserat material som presenteras och så pratar vi med Riksidrottsförbundets krisexpert. Helt klart är, precis som i Eriksens fall, att en korrekt akut insats kan vara livsavgörande, men även förkorta tiden för rehabilitering.

I efterdyningarna av en allvarlig skade- eller sjukdomshändelse finns även vikten av en god krishantering – att agera på bästa tänkbara sätt i en utsatt situation. Även här uppmärksammas hur man kan ”tänka efter före”.

Vad kostar det egentligen att idrotta?

2021-08-14

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

I augusti månads nyhetsbrev lyfter vi frågan vad det kostar som medlem att vara med i en idrottsförening. Nyhetsbrevet tar sin utgångspunkt i en nyligen genomförd vetenskaplig studie i de åtta kommunerna i Kronobergs län. Det är medarbetare från Linnéuniversitetet som utfört undersökningen på uppdrag av fritidsenheterna i kommunerna. Forskarna intervjuas också i nyhetsbrevet.

Intresset för medlemskostnaderna från kommunernas sida är baserad på en form av oro vad Coronapandemin innebär/kommer att innebära för föreningarnas ekonomi och i förlängningen för vad det kostar/kommer att kosta att vara medlem. Vi har i tidigare nyhetsbrev belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och kunnat konstatera en hel del föreningar drabbats ekonomiskt av inställda inkomstbringande evenemang som matcher, tävlingar, turneringar och läger. Dessutom har den vardagliga verksamheten i form av träningstillfällen förändrats. En del idrotter har ställt in helt medan andra i princip har pågått som vanligt, men med hänsynstagande till rådande restriktioner. Begränsningarna har även slagit olika för skiftande åldersgrupper, i synnerhet i åldersgruppen 16–25 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Det finns därför en ”indirekt” ekonomisk fråga som handlar om pandemins konsekvenser för att behålla, och även få tillbaka, medlemmar i idrottsföreningarna. En oro för att det kan bli ett förhållandevis stort bortfall och svårigheter att få tillbaka medlemmarna. I förlängningen skulle det förstås få ekonomiska följder för föreningarna som kan ha påverkan på vad det kostar att delta. Till detta ska läggas att det har varit vikande medlemssiffror under en längre tid – inledningsvis bland äldre ungdomar, företrädesvis bland flickor, men under de senaste åren utgörs minskningen av framför allt barn i gruppen 7–12 år, och då i huvudsak bland pojkar.

I den aktuella studien i nyhetsbrevet har medverkande föreningar fått ange olika medlemskostnader för olika åldersgrupper. Det handlar om medlems- och träningsavgifter, men också om andra kostnader som avgifter för läger, tävlingar etc. Däremot belyser undersökningen inte kostnader i form av utrustning, resor m.m. Vår förhoppning är att det ska bli intressant att ta del studien och bland annat se vilka skillnader och likheter som finns mellan idrotter, åldrar och typ av kommuner. Föreningsrepresentanter har dessutom fått svara på ett par öppna frågor som handlar om Goda exempel på att hålla nere kostnaden för den enskilde medlemmen (1) och aktuella Utmaningar som finns föreningen (2).

Planen är att studien ska genomföras igen, eventuellt återkommande framöver, för att se hur kostnadsutvecklingen för medlemmar fortskrider. Det är också en viktig utgångspunkt för att kunna bedöma vilka prioriteringar och satsningar som är relevanta ur ett kommunalt perspektiv. I en undersökning som Riksidrottsförbundet relativt nyligen gjort (”Ett år med corona – maj 2021”) framkommer att två av tre kommuner ser att de under 2021 kommer att behöva stödja föreningarna med särskilda satsningar för att hantera den rådande situationen.

Ta del av studien i sin helhet här: Projekt Kronoberg Rapport

Se intervjun med författarna Filip Andersson och PG Fahlström HÄR

Se intervjun med fritidschefen i Växjö, Jessica Råhlin, HÄR

Ny idrottskunskap från nybakade studenter!

2021-06-14

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads fokus har lite annan karaktär än vanligt och inget separat tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som barnkonventionens betydelse för idrottslig verksamhet, fotbollstränares sociala bakgrund och orsaker till avhopp från idrottsgymnasium. Studenterna presenterar själv sina undersökningar via filminslag och det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna. Vi hoppas att det ska bli intressant lyssnande och läsande.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som heter Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram och att detta ses som en styrka. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, hälsoarbete, marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information KLICKA HÄR.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning.

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns

2021-05-16

Maj månads med Centrum för idrottsutveckling handlar om idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar vilka inte syns rent fysiskt och som benämns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (förkortas NPF). Vi fokuserar på hur du som idrottsledare på ett bra sätt kan leda och bemöta denna målgrupp.

Inledningsvis ges en beskrivning om vilka diagnoser som NPF inkluderar och vilka uttryck som de tar. Därefter ges möjligheter att få ta del av en förälders, och tillika tränares, erfarenheter av hur idrotten möter barn och ungdomar med NPF, och vad som är angeläget att känna till.

Värt att veta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Här delges information om olika delar som kopplas till NPF. Genom att klicka på cirklarna nedan får du svar på frågorna!

 

Referenser

Att möta barn och ungdomar med NPF som idrottsledare

Att delta i idrott kan för många barn och ungdomar med NPF vara en viktig och utvecklande verksamhet. Här ges tips och trix kring hur du som ledare bör agera vid olika tillfällen, detta i form av små korta utbildningsfilmer. 

Inom idrotten ges möjlighet till fysisk och social utveckling som är värdefull. För att den idrottsliga verksamheten ska bli denna fruktbara del för barn och ungdomar är idrottsledaren central – detta för att skapa en inkluderande idrottsmiljö där det ges möjlighet att möta det enskilda barnet/ungdomen utifrån de rådande förutsättningarna och drivkrafterna. Det handlar exempelvis om hur man förstår, bemöter, lär ut och stödjer barnet/ungdomen.

För att stödja idrottsledare i detta viktiga arbete finns tre korta, aktuella och tydliga filmer (7-8 minuter) som har tagits fram av Riksförbundet Attention i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. I filmerna möter man barn, ungdomar, föräldrar och idrottsledare kring olika viktiga delar för att kunna erbjuda en gynnsam idrottsmiljö.

Nedan följer de tre filmerna och kopplat till varje film finns en sammanställning av viktiga saker att tänka på. Denna sammanställning finner du under alla filmer.  Ta gärna del av filmerna och de goda råden.

För dig som är extra intresserad kan du också ta del av en inspirationsskrift som heter ”En fungerande idrott för alla” som riktar sig till aktivitetsledare inom idrotten med fokus på ADHD, Autism och andra NPF-diagnoser. Du kan ta del av skriften här.

Här kan du ta del av de goda och summerande tipsen från de tre filmerna: Summering av filmer – goda tips

Forskarna om vikten att jobba med Knäkontroll

2021-04-14

Allvarliga knäskador, antingen genom trauman eller genom förslitningar, är vanliga inom svensk idrott. Utifrån den vetskapen pratade Centrum för idrottsutvecklings Mats Glemne med de två forskarna Anna Hafsteinsson Östenberg och Sofia Ryman Augustsson om just detta. Anna och Sofia trycker på hur viktigt det är att jobba förebyggande med att stärka och stabilisera knän. De pratar också om att det är viktigt att lyssna på om de aktiva är slitna, våga vila och att det aldrig är för sent att börja med knäkontroll.

I intervjun pratar Anna och Sofia om webbportalen Knäkontroll samt en förenklad variant de själva tagit fram:

Att förebygga knäskador

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

April månad på bloggen handlar om ett tyvärr vanligt förekommande problem i idrottslig verksamhet – att drabbas av knäskada. Att råka ut för en knäskada i idrottssammanhang är som nämnt vanligt. Om man ser till populära lagidrotter som basket, fotboll, handboll och innebandy är knän den mest skadade kroppsdelen med varaktiga besvär. Det finns även skillnader mellan tjejer och killar, och exempelvis visar studier inom fotbollen att tjejer får allvarliga knäskador än killar när de kommer in i puberteten.

Särskilda studier i innebandy, och åldersgruppen 12-17 år, påvisar att närmare hälften av alla aktiva råkar ut för en skada under en säsong. Det handlar då om ett stort antal typer av skador av både lindrigare och allvarligare karaktär, men mest förekommande är skador i nedre delen av kroppen och där är knäna mest drabbade.

Vidare finns undersökningar av idrottare som går på idrottsgymnasier (Nationella idrottsutbildningar, NIU) som visar på en förhållandevis stor risk att råka ut för knäskada. Drygt var fjärde elev i idrotterna innebandy, fotboll, ishockey, alpin skidåkning, handboll och basket drabbas. En trolig förklaring är en stor total belastning med för lite återhämtningstid.

Men det finns hopp! Ett flertal studier av förebyggande insatser för att undvika knäskador, som ofta benämns som ”Knäkontroll”, visar på goda resultat. Exempelvis har knäskadorna i flickfotbollen minskat efter att Svenska Fotbollsförbundet införde det som obligatoriska delar i tränarutbildningar. Siffror visar att knäskadorna minskat med 21 %, och allvarliga korsbandsskador med 14 %.

Inom innebandy har man gjort jämförande studier mellan ungdomsspelare som regelbundet bedriver förebyggande träning i form av knäkontroll och de som inte genomför denna träning. Resultaten uppvisar att de som tränade knäkontroll hade 35 % mindre skador under en säsong i jämförelse med övriga. Om man ser till akuta skador (alltså inte överbelastningsskador) var siffrorna ännu större – 45 %. Den positiva effekten framkommer både för killar och tjejer, men är något tydligare för killar. En förklaring kan vara att pojkspelarna fick lite mer av förebyggande knäträning än tjejerna. För dig som vill ta del av mer information om innebandystudien går det bra att klicka HÄR.

De förebyggande insatserna har som nämnts ofta beteckningen ”Knäkontroll”. Begreppet står för ett förebyggande träningsprogram för knä och bål som minskar risken för knäskador. Här nedanför finns information om, och en länk till, ett ”Knäkontroll-program” som är framtaget av Svenska Fotbollförbundet, SISU Idrottsböcker och Folksam. Dessutom har forskarna Anna Hafsteinsson Östenberg och Sofia Ryman Augustsson tagit fram viktiga och lättillgängliga basövningar som presenteras med bild och text. Förhoppningsvis kan du som läsare ha glädje av dessa förebyggande tips.

Referenser

  • Ryman Augustsson S, Ageberg E. Weaker lower extremity muscle strength predicts traumatic knee injury in youth female but not male athletes. BMJ Open Sport Exerc Med 2017;3:e000222. doi:10.1136/bmjsem-2017000222
  • Åkerlund, I., Waldén, M., Sonesson, S. & Hägglund, M. (2020). Knäkontroll minskar kraftigt risken för skador i ungdomsinnebandy. Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/knakontroll-minskar-kraftigt-risken-for-skador-i-ungdomsinnebandy/ (hämtad 2021-03-15)
  • Åman, Malin, Forssblad, Magnus, Larsén, Karin. (2019). Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 27(3): 1000-1008 https://doi.org/10.1007/s00167-018-5225-7 (hämtad 2021-04-14)
  • Åman, Malin. (2017). Acute sports injuries in Sweden and their possible prevention: an epidemiological study using insurance data (Avhandling) Stockholm. Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap