Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

#Taktiksnack – er hjälp att jobba med motivation

2022-10-14

Har du nu tagit del av materialet i månadens nyhetsbrev och känner att du vill jobba med dessa motivationsfrågor i din förening? Då finns det hjälp att få. Som Jonas och Jonas uttryckte i intervjun så är en rekommendation att ta en kontakt med ditt RF-SISU distrikt. Kontaktuppgifter finner du på följande hemsida: www.rfsisu.se/

Kanske vill du redan nu börja skissa lite på hur ert föreningsarbete skulle kunna se ut. Då rekommenderar vi er att titta extra på det material som kallas #Taktiksnack. #Taktiksnack är i grund och botten en liten bok med tillhörande material. Allt material finns såklart digitalt, så börja gärna med att titta igenom den ganska korta boken. Du finner #Taktiksnack i PDF-form HÄR. När ni i föreningen tagit del av boken så finns det en så kallad ”dialogduk” att jobba vidare med. Den finns i skrivbar PDF HÄR, eller så kontaktar du ditt RF-SISU distrikt för att få den i fysisk form.

Vill du hellre göra något själv på egen kammare så rekommenderar vi Introduktionsutbildningen för föreningsledare. Även här diskuteras, bland annat, dessa motivationsfrågor. Ta del av utbildningen digitalt och gratis HÄR.

Podcast: Coronans effekter på idrotten

2022-08-14

Idrotten är mitt uppe i sin återhämtningsfas efter coronan. Med kunskap om hur coronan påverkade idrotten kan vi agera bättre i återstarten. Marie Hedberg från Linnéuniversitetet och Riksidrottsstyrelsen gästade podcasten Här pågår föreningsidrott och diskuterade en coronastudie hon varit med och genomfört.

Finns i din podcastspelare (Podcaster, Spotify etc) eller via playknappen nedan!

Föredrar du att läsa en summering av studien finner du den HÄR.

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress

2022-06-15

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress – en studie om föräldrars påverkan på barn i idrotten. Av Fanny Olofsson och Veronika Jansson.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt unga idrottare kan känna sig pressade av sina föräldrar. Undersökningen har riktat sig gentemot både föräldrar som inte är tränare i verksamheten och de som fungerar som tränare för de unga idrottarna. I sammanhanget har det också varit av intresse att studera vilka utmaningar som föräldrar ser i att träna sitt eget barn.

Frågan är av intresse eftersom mycket av den idrottsliga verksamheten i unga år bygger på ett starkt föräldraengagemang. Det är alltså i grunden väsentligt att föräldrar fungerar som ledare och tränare, men det är samtidigt en utmaning att detta sker på ett bra sätt. I utmaningen finns ett flertal aspekter utifrån både de unga aktivas och föräldrarnas perspektiv.

Uppsatsen har genomförts via intervjuer med barn och föräldrar och resultaten är skiftande – några barn känner sig pressade medan andra inte upplever detta. Exempel på förekommande press var hög närvaro på träningarna, prestera väl i tävlingssituationer och bete sig på ett bra sätt. Ibland var det inte tydligt uttalat utan mera undermedvetet. Oftast var det den manliga föräldern som var orsaken till den negativa upplevelse som vissa barn hade, särskilt om vederbörande också var tränare. Men som sagt cirka hälften av de intervjuade barnen upplevde ingen press.

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon – En studie om coachkompetenser och rekrytering. Av Marcus Andersson och Jonas Legnerot. 

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kompetenser som coacher på juniornivå bör ha för att skapa en bra prestationsmiljö enligt svenska ishockeyföreningar. Dessutom att undersöka om det föreligger skillnader i syn mellan bredd- och elitföreningar, samt hur rekryteringen av coacher går till. Författarna menar att tidigare forskning har varit ”idrottsgenerell” och att det därför finns ett behov av att se på frågan mera ”idrottsspecifikt”, i detta fall inom ishockey.

Resultatet visar att det finns framför allt fyra kompetenser som är de viktigaste att inneha. Det handlar om pedagogisk kompetens, förmåga att kommunicera, vara relationsinriktad och att ha en ishockeytaktisk kompetens. Vidare framkommer ingen signifikant skillnad mellan bredd- och elitföreningar, utan dessa fyra kompetenser anses vara önskvärda oavsett föreningens nivå. Däremot har synen på coachens kompetenser förändrats de senaste 20 åren – i synnerhet värderas nu den pedagogiska kompetensen högre än tidigare.

När det gäller rekryteringen av coacher indikerar studien att ishockeyföreningarna använder ett informellt kontaktnät, och vanligtvis en rekryteringskanal. Skillnaden mellan bredd- och elitföreningar i rekryteringsarbetet visar sig mest i att elitföreningarna har ett större kontaktnät samt bättre tillgänglighet och ekonomi. Oavsett förening upplever man att tidsaspekten i rekryteringsprocessen utgör den bidragande faktorn till att det är svårt att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Jonas och Marcus summering av uppsatsen, kolla nedan!

Framtiden på dagordningen

2022-06-14

Framtiden på dagordningen – En studie av föreningars upplevelse av Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad Förening. Av Alexander Rudensten.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på fotbollsföreningars upplevelse av Svenska Fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept som benämns Diplomerad Förening. Det har handlat både om själva genomförandet och hur det påverkat föreningarnas verksamhet. En utgångspunkt har varit att studera om och hur ett införande av policys/utvecklingsarbete högt upp i en hierarki fungerar på den operativa nivån.

Bakgrunden är att Svenska Fotbollsförbundet, med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har utvecklat något de kallar för Diplomerad förening. Detta för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Det är tänkt att ge struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling.

Resultatet visar att det finns en genomgående positiv upplevelse av utvecklingskonceptet och framför allt dess potential. Det har gett struktur och ordning till föreningarna, men att det trots detta skiftar mellan föreningarna när det gäller om själva genomförandet i verksamheten blivit lyckat. Upplevelsen är att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning från både RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund. Dessutom önskas fler mallar, men samtidigt som det är önskvärt med flexibilitet.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Alexanders summering av uppsatsen, kolla nedan!