Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

VIDEO: Forskarens tips till idrottsledarna

2023-03-14

Anna Melin jobbar på Linnéuniversitetet som docent på institutionen för idrottsvetenskap. Denna intervju publicerades först i februari 2021 i samband med ett nyhetsbrev kopplat till relativ energibrist. Vi har valt att lyfta ut Anna Melins tips till dig som idrottsledare. Tipsen kommer från och med 11:05 in i videon. Trycker du på playknappen på videon nedan kommer du automatiskt till den delen av videon. Självfallet går det bra att ta del av hela intervjun, men notera att det handlar mer om relativ energibrist än om mars månads tema Att stödja en positiv kroppsuppfattning för barn och unga

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

”Därför är jag idrottsledare”

2023-02-15

Foto: Riksidrottsförbundet

I Sverige finns det idag cirka 800 000 ledare inom idrottsrörelsen. Det handlar om tränare, styrelseledamöter, domare eller funktionärer. Alla är ledare, på sitt sätt och med sina uppgifter. Majoriteten av dessa 800 000 gör det ideellt och utan dessa insatser hade svensk idrott inte fungerat. Men varför lägger man ned mägnder med timmar utan att få betalt för det? Riksidrottsförbundet har i en serie som kallas ”Därför är jag idrottsledare” ställs just denna fråga. I serien möter vi sex stycken ledare från olika idrotter och med olika bakgrunder. Här kan du ta del av deras berättelser om sitt engagemang. Det finns både i form av videoklipp eller i textform, utifrån hur du föredrar att konsumera intervjuer.

Ta del av Därför är jag idrottsledare här: https://www.rf.se/rf-arbetar-med/strategi-2025/darfor-ar-jag-idrottsledare

”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”

I en serie intervjuer har Riksidrottsförbundet gjort nedslag runt om i idrotts-Sverige. RF har ställt frågan vad det är som gör att ledarna just är ledare.

Först ut träffar vi Ali Khidear från Linköping och klubben Hemgårdarnas BK. Ali berättar om vikten att våga räcka ut handen, oavsett vem du är, vad du kommer i från och vilket kön du har. Han pratar också om att se människan bakom fotbollsspelaren och vara med på ”hela resan”.

Vidare träffar vi Åsa Christensen, som är verksam i kanotpoloföreningen Isbrytarna från Luleå. Åsa började som hjälpledare, men är nu en ledare med egna grupper och ansvar. Och just den vägen in i en förening är något som Åsa förordar. Att inte överösas med ansvar och uppgifter direkt, utan få prova sig fram även som ledare. ”Att ha någon att hålla i handen”, beskriver Åsa själv det som.

Ta del av ytterligare intervjuer via denna länk:

https://blogg.lnu.se/centrumforidrottsutveckling/?p=907

Vad ger det att vara idrottsledare?

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Vi har i början av hösten 2022 ägnat några av nyhetsbreven åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. Ett av dessa nyhetsbrev fokuserade på ledarsidan, och då bland annat vad som är bra att tänka på när det gäller såväl rekrytering som att behålla ledare. Frågan är fortfarande synnerligen aktuell och därför riktas februari månads nyhetsbrev mer åt värdet av att engagera sig som idrottsledare.

Inledningsvis vill vi dock ”backa bandet” till höstens inspel och tydliggöra vad som både teoretiskt och erfarenhetsmässigt motiverar ledare att engagera sig som idrottsledare. En aktuell teori är den s.k. självbestämmandeteorin (SDT). Teorin pekar på att det är avgörande vilken typ av motivation som vi styrks av, och man skiljer på inre respektive yttre motivation där det är de inre motiven som spelar en väsentlig roll. Med inre motiv avses något som man gör för dess egen skull för att man upplever det som intressant i sig.

SDT-teorin har stor överensstämmelse med studier som gjorts relativt nyligen i Sverige kring vad som motiverar människor att engagera sig ideellt (Aron Schoug). De delar som lyfts som väsentliga för motivation och engagemang är:

  • Sakfrågor – gediget intresse för innehållet i verksamheten och får arbeta med de frågor som man är engagerad i.
  • Livspussel – betydelsen av att få ihop den samlade vardagen där det ideella engagemanget är en del.
  • Beslutsprocesser – ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas.
  • Gruppdynamik – att vara med i en gruppgemenskap med en tydlig roll och ett uttryckligt ansvar.

Utmaningen är hur en idrottsförening kan arbeta med de fyra drivkrafterna. Det gäller att ansvariga, såväl ledare som förtroendevalda, skapar rätt förutsättningar för dem som vill engagera sig.

En äldre undersökning som gjorts vid Linnéuniversitetet (Per Gerrevall m.fl.) visar att de motiv som tränare och ledare har haft för att börja i allmänhet inte är desamma som de har för att fortsätta att engagera sig. De främsta anledningarna till att man engagerar sig som ledare är inte minst kopplade till vara tillsammans med de egna barnen. Det är en slutsats som också dras i nyare studier som visar att eget idrottande leder till en ökad vilja att engagera och i synnerhet om det kopplas till att de egna barnen deltar (Johan von Essen & Susanne Wallman Lundåsen). Andra drivkrafter handlar om intresse för själva idrotten och för att få möjlighet att fungera i själva ledarrollen.

Intresset att fortsätta som ledare stärks av det utgör en stimulans i vardagen genom att det ger avkoppling från ”vanligt” arbete och en rikare social gemenskap. Det sistnämnda såväl med de egna barnen och deras kamrater som andra ledare och föräldrar. Utbytet av att vara tränare och ledare är varierande. De som har intervjuats i undersökningen nämner flera positiva effekter som ger behållning av att vara ledare. Det värdesätts överlag högt och har bidragit till personlig utveckling. Man har lärt sig mycket och lärdomen är inte enbart användbar i idrottsliga sammanhang utan även i exempelvis arbetslivet.

Med tanke på vikten av ideella ledarinsatser i allmänhet och att få tillbaka ledare till idrotten efter pandemin i synnerhet gör nu Riksidrottsförbundet en nationell satsning. Det handlar om att stötta både medlemsförbund och idrottsföreningar att ta fram metoder för att rekrytera tränare och ledare. En del i sammanhanget är intervjuer som gjorts med olika ledare om vad som gör att de engagerar sig. Du får nu chansen att ta del av intervjuerna både korta filmklipp och i textform.

”Därför är jag idrottsledare”

”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”

Även om du som läser detta och som är idrottsledare är med bland de intervjuade så kan det nog vara bra att stanna upp ibland och ställa sig själv frågan: ”Varför är jag idrottsledare?”. Gör det gärna med kollegor från föreningen/laget/träningsgruppen. Det kan vara ett enkelt sätt att bryta vardagsmönstret!

Källor

von Essen, Johan & Wallman Lundåsen, Susanne (2016). Ideellt arbete inom idrotten. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2016:3)

Gerrevall, Per, Carlsson, Samanthi och Nilsson Ylva (2006). Lärande och erfarenheters värde – en studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2006:1)

Schoug, Aron (2018). Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter. Stockholm: Idealistas.

Barn och ungas delaktighet – viktigt på flera sätt!

Foto: Magnus Lejhall/Bildbyrån

Årets första nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser en aktuell fråga – vikten av barn och ungas delaktighet i idrotten. Som bekant består idrottsrörelsen till stor del av en barn- och ungdomsverksamhet, men frågan är hur pass delaktiga barn och unga är i deras egen verksamhet. Vilket inflytande har de över sin träning och sitt tävlande? Är det ledare och tränare som uteslutande bestämmer vad som gäller? Vilka motiv finns för att utveckla barn och ungas delaktighet och inflytande och vilka vinster kan det bidra till?

Ja, frågorna är många och vi ska försöka svara på dem i detta nyhetsbrev. Enligt såväl Riksidrottsförbundets stadgar som idéprogrammet Idrotten Vill och Riktlinjerna för barn- och ungdomsidrott ska idrott för barn och ungdomar utgå från ett barnrättsperspektiv och följa barnkonventionen. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen, som numera är en lag, är att barn under 18 år med beaktande av ålder och mognad har rätt att få sina åsikter hörda och uppmärksammade i frågor som rör dem.

Det finns alltså tydliga formella utgångspunkter för barn och ungas rätt till delaktighet, men det bidrar även till konkreta fördelar i den idrottsliga verksamhet. En viktig del är att en ökad delaktighet främjar lärandet. I pedagogisk forskning om hur vi bäst lär och utvecklas är delaktighet en betydelsefull aspekt. Den som deltar i träning behöver själv förstå vad träningen innebär och göra den till sin. Då är det med all säkerhet inte alltid det mest optimala med en vanligt förekommande tränarmodell som kännetecknas av envägskommunikation, tydliga instruktioner och där tränaren jämt ses som expert. Det finns i stället fördelar med att tillämpa ett tränarskap som uppmuntrar dialog och ett mera undersökande arbetssätt. Att bedriva träning på detta sätt och att man får lära sig nya saker är också bidragande orsaker till att ungdomar stannar kvar i idrotten, en nog så aktuell fråga.

I nyhetsbrevet får du flera möjligheter att ”djupdyka” i frågor kring barn och ungas delaktighet. Vi har bland annat träffat Karin Redelius, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, som är en av författarna till en aktuell och angelägen rapport som heter Vår idrott – eller deras? – unga idrottares perspektiv på delaktighet. I en intervju delger Karin det viktigaste som framkommit i undersökningen som är utgångspunkten för rapporten. Givetvis kan du också ta del av hela materialet. Till rapporten finns det också ett användbart arbetsmaterial som en förening, träningsgrupp etc kan tillvarata för att bli bättre på att göra barn och unga delaktiga.– Se materialet här!

Vidare finns det möjlighet att titta på ett intressant seminarium som arrangerades av Centrum för idrottsforskning i höstas under rubriken Så ökar du ungas delaktighet i idrotten. Vid seminariet medverkar också Karin Redelius, och där presenteras även konkreta exempel på arbete med delaktighet från flera idrotter. Dessutom bidrar vi själva med ett exempel på verksamhet för att öka ungas delaktighet och då genom ett ungdomsråd som bildats och verkar i en friidrottsförening. Så det finns mycket att ta del av och vi hoppas på intressant läsning, lyssning och ”tittning”.

 

 

Podcast: Vinna är drivkraften – inte syftet (Nils van der Poel)

2022-12-15

Huvudtalare på Idrottskonferensen var Nils van der Poel. Den forne skridskoåkaren la grillorna på hyllan efter sina dubbla OS-guld och världsrekord i Peking-olympiaden senast. Nu reser han land och rike runt för att föreläsa och samarbeta med olika företag. Nyligen vann han också Svenska dagbladets Bragdguld.

Som en av väldigt få podcastintervjuer satt Nils ned med CIU:s David Faxå och pratade om hans syn på framgångarna, vikten av att ha trivas med livet, att njuta av annat än idrotten, att pressa sig själv och drivkraften i att tävla. Ta del av avsnittet nedan eller sök på ”Här pågår föreningsidrott” i din podcastspelare.

Här länken via Spotify:

Föredrar du att lyssna via Soundcloud finns den länken här:

 

Lärande över idrottsgränserna – Idrottskonferensen på fem minuter

I november ägde en stor idrottskonferens rum i Växjö. Arrangör var RF-SISU Småland. Kring detta cirkluerar december månads nyhetsbrev från CIU.

Konferensen var praktiskt inriktad och syftet var att inspireras, läras och motiveras över idrottsgränserna. Konferensens innehöll matchade väl med idrottens strategiska program Strategi 2025 och flera av de så kallade utvecklingsresorna ”bockades av”. En av resorna är ”Ett stärkt ledarskap”. På det temat diskuterade Smålands Ridsportsförbund om unga ledare och hur dessa kan involveras i verksamheten.

– Vi hoppas att andra idrotter blir inspirerade och ser exempel på hur man kan jobba och vad som har fungerat framgångsrikt för ridsporten. Sen är inte det ett recept för alla, men det kan förhoppningsvis inspirera någon till att ta ett nytt initiativ eller tänka på något nytt sätt, berättade Madeleine Almqvist som var en av ledarna som höll i workshopen.

Organisationerna som var med och höll pass under konferensen var:

Huvudtalare på konferensen var OS-guldmedaljören Nils van der Poel. Nils pratade om hur man genom att träna nytt och träna annat kan bli bäst i historien, men också vikten av att ha balans i livet när man gör det.  Via passade också på att podda med Nils – hör den här!

Läs mer om konferensen samt ta del av dokumentation genom att klicka på denna länk. Du får också kolla på den summerande filmen (ca 5 min klipp) nedan.

Filmen är skapad av Jennifer Backman, RF-SISU Småland.