Ljungbyholms GOIF har Kalmar kommuns Säker och Trygg-certifiering en hel del att tacka. Arbetet efter certifieringsmaterialet har under de senaste snart 15 åren hjälpt föreningen mycket. Det berättar ordförande Janne Martinsson när jag når honom på telefon en solig eftermiddag i januari.

– Den 1:a januari blev jag pensionär, så nu har jag mycket tid att lägga på föreningen. Jag går och skrotar och sorterar i klubbstugan, det är bara att slå en signal när det passar!, hälsar en glad man vid namn Janne Martinsson när jag ringer honom tidigare i veckan.

Janne är ordförande i Ljungbyholms GOIF, en förening som han själv beskriver som ”på pappret är vi en idrottsförening, men som också fungerar som samhällsförening eftersom vi saknar byalag”. Föreningen är verksam inom fotboll och innebandy, men gör också många sociala aktiviteter och har en nystartad skateboardsektion i uppstartsfas.

Anledningen till att jag ringer Janne är att han representerar en förening som varit med i Kalmar kommuns Säker och Trygg-arbete.

– Vi har varit med sedan starten, vi har varit en certifierad Säker och Trygg förening sedan 2007-2008 där någon gång. Det finns många anledningar för oss att vara med, men det viktigaste är att man får hjälp att få en struktur på det arbete vi bedriver i föreningen. När vi gick med ledde det till att vi började skriva på ett dokument vi kallar för ”Röda tråden”, där alla Säker och Trygg-delarna ligger tillsammans med mycket annat, berättar Janne.

Men att få ordning och reda på dokument är inte den enda fördelen.

– Det är ju såklart bra för vårt varumärke också. Vi kan säga till medlemmar, föräldrar och sponsorer att vi är en Säker och Trygg förening. Det skänker en trygghet till hela föreningens bild. Att vi är ”Säkra och Trygga” ligger med i all kommunikation vi har, från utskick till vår hemsida.

Men nu har ni er röda tråd där ni bockar av stora delar av certifieringen. Är det inte bara för er föreningen att sitta av nödvändiga möten och visa upp dokumentet för att bli certifierade?

– Så enkelt är det inte. Vi måste hela tiden kommunicera mot våra medlemmar om vårt arbete och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Vi går alltid igenom handlingarna tillsammans med kultur och fritid i Kalmar kommun, och vi pratar också om vilka utmaningar vi har just detta år. Framöver kommer vi exempelvis jobba ännu mer med förankringen ut i föreningen och för att inte korvstoppa med information så portionerar vi ut Säker och Trygg-delar i det nyhetsbrev vi skickar ut med jämna mellanrum.

Tror du ni hade gjort detta arbete med strukturen och röda tråden utan Säker och Trygg?

– Jag tror vi hade gjort delar av det oavsett. Exempelvis hade vi nog haft antimobbing- och drogpolicys oavsett. Men att vi jobbar med många andra delar, typ som trafik- och brandsäkerhet har vi Säker och Trygg att tacka.

När jag pratar med Janne känns mycket självklart och ganska problemfritt. Men inte heller Ljungbyholms GOIF är ett självspelande piano (det är generellt sätt rätt få föreningar som är det…).

– Det finns såklart en stor risk att det blir papper i en pärm, det är den stora utmaningen. Det gäller att ta upp Säker och Trygg med framförallt föräldrar. Det gäller att vi kommunicerar mycket med föräldrarna och det kommer nya föräldrar hela tiden. Så det är inte helt lätt. Sedan brukar vi jobba med implementeringen internt. Vi tar hjälp av RF-SISU och åker varje år iväg med ledare och styrelse för att titta över Säker och Trygg-arbetet och för att eventuellt korrigera vissa skrivningar och arbetssätt. Vi måste hela tiden vara aktuella såklart.

Det sistnämnda beskriver väl rätt bra hur föreningsverksamhet behöver fungera. Det går att standardisera mycket, men slutar man vara på tårna och slutar man tänka kritiskt så stannar utvecklingen. Ljungbyholms GOIF har fått en hjälp på traven av Säker och Trygg i Kalmar kommun och går varje år vinnande ur arbetet.

Läs mer om Säker och Trygg här.

Under senare år har det utvecklats en verksamhet i flera kommuner i Småland som benämns Säker & Trygg förening. Verksamheten finns i lite olika varianter runt om i Småland, bland annat i Kalmar och Växjö kommun samt i Ölands båda kommuner. Förutom respektive kommun är den regionala idrottsorganisationen, RF-SISU Småland, ansvarig för genomförandet. Här följer en redogörelse för vad Säker & Trygg förening handlar om och vad det kan innebära för att utveckla ännu bättre barn- och ungdomsverksamhet. Förhoppningen är att det kan inspirera andra kommuner att göra motsvarande satsningar.

Vad är Säker & Trygg förening?

Man kan säga att Säker & Trygg förening är namnet på både ett utvecklingsprogram för föreningen och en form av kvalitetsmärkning av verksamheten. Inte minst kommunerna är intresserade av det sistnämnda i syfte att få en koll på att kommunens idrottsföreningar bedriver en ändamålsenlig verksamhet för barn och ungdomar. Därför ställs det vissa krav på vad som ska nås kopplat till genomförandet av utvecklingsprogrammet, och som leder fram till en certifiering av föreningen. I Kalmar och Ölands kommuner uttrycks att:

Säker & Trygg förening är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

I Växjö kommun beskrivs syftet som att:

Säker & Trygg förening ska stödja utvecklingen av ett hållbart föreningsliv med en positiv samhällspåverkan utifrån jämställdhet, mångfald, miljö och ekonomi. Det ska bidra till en föreningsverksamhet som ger möjlighet till en aktiv fritid för barn och ungdomar i en säker och trygg föreningsmiljö.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att Säker & Trygg förening innebär goda möjligheter att utveckla föreningen på bred font. Detta eftersom utbildnings- och utvecklingsmaterialet spänner över många viktiga områden, samtidigt som det finns bra stöd av kompetens från kommunen och den regionala idrottsorganisationen. Dessutom erbjuds deltagarna aktuell kunskap genom utbildningsinspel som görs av externa aktörer. Det noteras för kommunerna i Kalmar och på Öland att deltagande i Säker & Trygg förening kan bidra till att föreningen:

• får lättare att rekrytera medlemmar, ledare och styrelse
• skapar tydligare ansvarsområden och rutiner
• har god säkerhet och trygghet
• höjer sin status
• får ökad kontakt och samarbete med andra föreningar

För föreningarna i Växjö kommun uttalas att vid medverkan i Säker & trygg förening får man stöd i sitt arbete att erbjuda en så god idrottslig verksamhet som möjligt genom att:

• ha en god regelbunden kontroll på viktiga säkerhetsrutiner för er verksamhet
• ta fram underhållsplaner för att långsiktigt erbjuda hållbara anläggningar
• se över, och vid behov ta fram, värdegrundsdokument och andra riktlinjer för verksamheten
• planlägga hur de olika riktlinjerna ska utgöra en naturlig del i den idrottsliga verksamheten
• både rekrytera och behålla såväl aktiva som ledare
• ha en bra och hållbar organisation för verksamheten i föreningen

Säker & Trygg förening – upplägg och innehåll

Själva upplägget och innehållet ser lite olika ut i de aktuella kommunerna, men Säker & Trygg förening sträcker sig över tid och basen finns i ett certifierings-/utvecklingsmaterial. I kommunerna i Kalmar län är det en årlig process som sker mellan den enskilda föreningen och medarbetare vid både kommunen och idrotten. En årscykel ser ut enligt följande:

Klicka på bilden för förstorning.

I Växjö kommun är det en utvecklings- och certifieringsprocess över två år, där det första året mer handlar om de ”hårda” säkerhetsfrågorna och år två fokuserar på ”mjuka” frågor kring värdegrund, barnrättsperspektiv, rekrytera/behålla och goda idrottsliga miljöer. Här sker det såväl föreningsgemensamma träffar med olika föreläsningar och diskussioner som individuella träffar mellan föreningen, kommunen och idrottsrörelsen. De två årscyklerna kan illustreras på följande sätt:

Klicka på bilden för förstorning.

När det gäller själva innehållet berör det som nämnts både konkreta säkerhetsfrågor och angelägna värde- och utvecklingsfrågor. För att ge en uppfattning delges här innehållsrubrikerna för de två certifierings- och utvecklingsmaterial som vi har tagit del av:

Material i kommunerna i Kalmar län

1. Mål och vision
2. Brandsäkerhet
3. Regler och besiktning av anläggning/lokaler
4. Utemiljön i er närhet
5. Utrustning för den verksamhet som bedrivs
6. Föreningskultur – klimat. Trygga idrotts/föreningsmiljöer
7. Olycksfall/akut insjuknande
8. Föreningskunskap
9. Ledarskap
10. Alkohol/narkotika/doping/tobak/spel
11. Resor – transporter

Material i Växjö kommun

Del 1 (år 1) – Säker förening

1. Säkerhet verksamhet
2. Säker anläggning
3. Underhåll
4. Brandsäkerhet
5. Utemiljö

Del 2 (år 2) – Trygg förening

1. Policy, värdegrund och handlingsplaner
2. Föreningens inkludering och likabehandling
3. Föreningen och barnrättsperspektivet
4. Föreningens HR-arbete
5. Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer

Till de olika innehållsdelarna finns underlag för att dels granska var föreningen står i dagsläget, dels hur man kan arbeta för att genomföra en positiv utveckling. Kopplat till de olika områdena ställs sedan krav på redovisnings- och utvecklingsuppgifter som i sin tur ligger till grund för certifieringen.

Avslutningsvis

Slutligen vill vi understryka att en möjlighet att delta i Säker & Trygg förening kan vara ett betydelsefullt stöd för att vidareutveckla sin förening på bästa sätt. Därför är det en förhoppning att såväl fler kommuner startar upp en motsvarande verksamhet som att föreningar i kommuner där detta erbjudande finns tar chansen. För frågor i sammanhanget går det bra att kontakta sin lokala föreningskonsulent vid RF-SISU Småland.

Vad säger forskarna om selektering inom barnidrotten. Ni har säkert tidigare hört att det inte är bra med för tidig selektering, för att idrotten tappar aktiva. Att selektera bort aktiva säger sig självt inte är optimalt för den bortvalde, men hur är det för den valde? Hur ser forskarna på storklubbarnas agerande? Går vi åt rätt eller ”fel” håll? Ja, frågorna är många! Några av dina frågor kanske rätas ut av att lyssna på detta samtal.

I videon hör vi PG Fahlström från Linnéuniversitetet samt Karin Redelius från GIH.

Läs Karin Redelius artikel om selektering här https://www.idrottsforskning.se/darfor-ar-det-olampligt-att-selektera-idrottande-barn/

Foto: Maxim Thore/Bildbyrån

AIK Fotboll är en av Sveriges största klubbar på seniorsidan, med lag i högsta divisionen både på dam- och herrsidan. Ett utsatt mål är att fostra fler ”egna produkter” in i seniorlagen. Men hur gör man egentligen det? Enligt Johannes Wiklund, akademichef i AIK handlar det om att ha en sund och välmående ungdomsverksamhet med välutbildade ledare, men också att erbjuda träning för alla AIK-spelare som vill, oavsett ambitionsnivå.

För 4-5 år sedan gjorde AIK en rejäl översyn över hela ungdomsverksamheten där en av effekterna var att selekteringsåldern höjdes från 8 år till 13 år. Hör akademichef Johannes Wiklund berätta om hur det var, hur det är idag och varför AIK:s ungdomsverksamhet ser ut som den gör.

Mats Glemne från Centrum för idrottsutveckling är den som intervjuar.

Hur jobbar klubbar i Sverige systematiskt med sociala medier? Det undersökte de dåvarande studenterna Arash Loras och Anton Andersson ville ta reda på. Hör David från CIU prata med Arash om den uppsatsen och vilka slutsatser som alla föreningar i Sverige kan lära sig av.

Vill ni ta del av hela uppsatsen går den att ladda ned HÄR.

Jag arbetar som idrottskonsulent på RF-SISU Småland. Väldigt ofta möter jag föreningar som säger att det är svårt att nå ut med budskap. Kanske handlar det om att få ut informationen om att ledare behövs till F12-laget, eller att föreningen behöver en kassör till nästa årsmöte. Det kan också handla om att det är svårt att få ut ett välskrivet värdegrundsdokument eller antimobbingpolicy till sina medlemmar. Kommunikation är alltså svårt, både internt och externt.

Och konstigt är väl inte det. Det som förr löstes med en lapp på anslagstavlan vid klubbstugan har idag ersatts av webbsändningar, TikTok-konton, Zoommöten, Facebook och Snapchattrådar. Människan överöses med information från många olika kanaler. Men detta blogginlägg ska vara en introduktion till ämnet ”sociala medier och idrott”, så vi grottar inte ned oss vidare i informationssamhället. Istället går vi rakt på sak.

Vi på Centrum för idrottsutveckling försöker alltid ha en tydlig koppling till vetenskapen. Så vad säger egentligen vetenskapen om sociala medier inom idrotten? Undertecknade slog Tobias Stark en signal. Stark arbetar som universitetslektor på institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet, men han har också ett stort intresse i sociala medier.

– Sociala medier är ju rätt nya generellt och så också idrottens användande av det. Det är en anledning till att det idag inte finns så mycket forskning på det. Det tar ett tag innan det börjar hända saker, det blir eftersläpning. Men det finns ett nyväckt intresse för detta. I Nordamerika har man kommit längst inom idrotten, men också inom forskningen. Men mig veterligen finns det ingen svensk professionell forskare som skrivit något om sociala medier kopplat till idrott.

Men trots att forskningen i Sverige inte har kommit igång på detta ämne lyfte Stark en del intressanta perspektiv.

– Häromdagen hade jag en föreläsning inom ”idrott och media”. Av cirka 30 studenter var det ingen som kontinuerligt följde någon dagstidning, varken morgon- eller kvällstidning. Däremot följde alla systematiskt väldigt många konton på sociala medier. Det är oroande i sig, men det är också en indikation på att idrottsföreningar verkligen måste tänka till hur man faktiskt syns i sociala medier.

Stark skickar också med några tips till idrottsföreningarna, utöver att läsa de studentuppsatser som börjar dyka upp på ämnet.

– Alla har inte intresset för sociala medier, men det blir fler och fler. Och genom dessa personer kan föreningarna med väldigt små medel kan man göra väldigt mycket bra saker. Marknadsföring är billigt idag. Föreningarna måste lära sig använda det. Vi har tagit stora digitala kliv under coronan och när vi är ute ur pandemin ser jag ingen anledning att vi skulle ta kliv tillbaka. De koncept vi nu har jobbat fram kommer att finnas kvar.

Vi har denna månad pratat med tre studenter som alla skrivit uppsatser på just dessa ämnen. De uppmanar också till vidare forskning i ämnet. Men de ger också tips, tips till er föreningsledare. Deras uppmaning är att vi inom idrottsrörelsen måste bli bättre på att använda de sociala medierna. För ifall de används rätt finns det en enorm potential att nå ut. Jobbar ni på rätt sätt kommer vi kanske nå ut med föreningens policy eller hitta den där kassören ni så länge sökt efter. Så läs vad Adam och Simon skriver, och lyssna på den intervju som finns med Arash.

För att få igång er tankeverksamhet kommer här ett exempel på när en förening tänkt till och gjort det lilla extra. Det är så långt ifrån avancerat det går på sociala medier, men ändå gav det resultat. Här är en Facebook-uppdatering från när IFK Grimslöv sökte (och fann) en ny sekreterare för några år sedan:

Kontentan av månadens fokus på sociala medier är att det kommer bli nödvändigt för föreningen idag och i framtiden att ha ett tänk kring sina sociala medier. Det kan också bli ett sätt att engagera era yngre medlemmar på ett mer strategiskt plan. Framtiden är redan här, det är dags att vi lär oss och utvecklas!

Coronapandemin har slagit hårt mot många av våra föreningar och kommer så fortsätta att göra. Golfen däremot har generellt fått ett rejält uppsving under denna vår, sommar och höst. Vi besökte en av de många golfföreningarna som utvecklats.

Hos Alvesta Golfklubb träffade vi Klas Eriksson. Han jobbar som klubbchef och tränare.