Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Ny idrottskunskap från nybakade studenter!

2022-06-15

Foto: Johannes Rydström

Juni månads nyhetsbrev har precis som förra året lite annan karaktär än ett vanligt månadsnummer med ett särskilt tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som om idrottande barn känner sig pressade av sina föräldrar, hur föreningar inom fotboll upplever förbundets föreningsutveckling och coachkompetenser inom juniorishockey. Studenternas undersökningar presenteras antingen via egna filminslag eller via intervju. Det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna. Vi hoppas att det ska bli intressant lyssnande och läsande.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som benämns Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram och att detta ses som en styrka. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, hälsoarbete, marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information går det bra att gå in på FÖLJANDE LÄNK.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett s.k. examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över 10 veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning.

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress – en studie om föräldrars påverkan på barn i idrotten. Av Fanny Olofsson och Veronika Jansson.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt unga idrottare kan känna sig pressade av sina föräldrar. Undersökningen har riktat sig gentemot både föräldrar som inte är tränare i verksamheten och de som fungerar som tränare för de unga idrottarna. I sammanhanget har det också varit av intresse att studera vilka utmaningar som föräldrar ser i att träna sitt eget barn.

Frågan är av intresse eftersom mycket av den idrottsliga verksamheten i unga år bygger på ett starkt föräldraengagemang. Det är alltså i grunden väsentligt att föräldrar fungerar som ledare och tränare, men det är samtidigt en utmaning att detta sker på ett bra sätt. I utmaningen finns ett flertal aspekter utifrån både de unga aktivas och föräldrarnas perspektiv.

Uppsatsen har genomförts via intervjuer med barn och föräldrar och resultaten är skiftande – några barn känner sig pressade medan andra inte upplever detta. Exempel på förekommande press var hög närvaro på träningarna, prestera väl i tävlingssituationer och bete sig på ett bra sätt. Ibland var det inte tydligt uttalat utan mera undermedvetet. Oftast var det den manliga föräldern som var orsaken till den negativa upplevelse som vissa barn hade, särskilt om vederbörande också var tränare. Men som sagt cirka hälften av de intervjuade barnen upplevde ingen press.

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon – En studie om coachkompetenser och rekrytering. Av Marcus Andersson och Jonas Legnerot. 

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kompetenser som coacher på juniornivå bör ha för att skapa en bra prestationsmiljö enligt svenska ishockeyföreningar. Dessutom att undersöka om det föreligger skillnader i syn mellan bredd- och elitföreningar, samt hur rekryteringen av coacher går till. Författarna menar att tidigare forskning har varit ”idrottsgenerell” och att det därför finns ett behov av att se på frågan mera ”idrottsspecifikt”, i detta fall inom ishockey.

Resultatet visar att det finns framför allt fyra kompetenser som är de viktigaste att inneha. Det handlar om pedagogisk kompetens, förmåga att kommunicera, vara relationsinriktad och att ha en ishockeytaktisk kompetens. Vidare framkommer ingen signifikant skillnad mellan bredd- och elitföreningar, utan dessa fyra kompetenser anses vara önskvärda oavsett föreningens nivå. Däremot har synen på coachens kompetenser förändrats de senaste 20 åren – i synnerhet värderas nu den pedagogiska kompetensen högre än tidigare.

När det gäller rekryteringen av coacher indikerar studien att ishockeyföreningarna använder ett informellt kontaktnät, och vanligtvis en rekryteringskanal. Skillnaden mellan bredd- och elitföreningar i rekryteringsarbetet visar sig mest i att elitföreningarna har ett större kontaktnät samt bättre tillgänglighet och ekonomi. Oavsett förening upplever man att tidsaspekten i rekryteringsprocessen utgör den bidragande faktorn till att det är svårt att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Jonas och Marcus summering av uppsatsen, kolla nedan!

Framtiden på dagordningen

2022-06-14

Framtiden på dagordningen – En studie av föreningars upplevelse av Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad Förening. Av Alexander Rudensten.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på fotbollsföreningars upplevelse av Svenska Fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept som benämns Diplomerad Förening. Det har handlat både om själva genomförandet och hur det påverkat föreningarnas verksamhet. En utgångspunkt har varit att studera om och hur ett införande av policys/utvecklingsarbete högt upp i en hierarki fungerar på den operativa nivån.

Bakgrunden är att Svenska Fotbollsförbundet, med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har utvecklat något de kallar för Diplomerad förening. Detta för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Det är tänkt att ge struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling.

Resultatet visar att det finns en genomgående positiv upplevelse av utvecklingskonceptet och framför allt dess potential. Det har gett struktur och ordning till föreningarna, men att det trots detta skiftar mellan föreningarna när det gäller om själva genomförandet i verksamheten blivit lyckat. Upplevelsen är att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning från både RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund. Dessutom önskas fler mallar, men samtidigt som det är önskvärt med flexibilitet.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Alexanders summering av uppsatsen, kolla nedan!

Fysiska tester – Vad?, Varför? Hur? När?

2022-05-13

Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

”Att testa eller att inte testa, det är frågan” sa nog aldrig William Shakespeare, men hade han varit ungdomstränare i Sverige 2022 hade han förmodligen gått i dessa tankar. Att fysiska tester förekommer på elitnivå vet nog de flesta tränarna, men när ska man egentligen börja testa? Och varför ska man testa? Och om man ska göra det, hur gör man det på rätt sätt? Dessa frågor ska vi försöka besvara i månadens nyhetsbrev från Centrum för idrottsutveckling.

Vad är ett test?

Vi börjar med det mest grundläggande – vad är egentligen ett test? Janne Carlstedt, tidigare idrottschef på Bosön och författare till flertalet böcker inom träningsområdet har definierat tester som ”Ett standardiserat normerat prov som används till att mäta fysiska eller psykiska egenskaper eller tillstånd”.

I detta nyhetsbrev kommer vi fokusera på de fysiska testerna. Det handlar alltså om att mäta olika förmågor, göra det flera gånger om över tid och på samma sätt varje gång. Inom testlära pratar man ofta om reliabilitet, att testet är pålitligt och mäter samma sak när det upprepas, och validitet, att testet verkligen mäter det man efterfrågar. Några faktorer som påverkar dessa faktorer är testpersonens allmäntillstånd, kommunikationen mellan testare och testperson, typ av test, mätutrustningens funktion och testledarens kompetens.

Varför ska man testa?

Att testa aktiva idrottare, unga som gamla, har flera syften. Det primära och tydliga är att det utvärderar träningen och förhoppningsvis visar på en utveckling – att den aktiva blir bättre på det specifika momentet. Testen kan såklart också visa en negativ utveckling och då gäller det förstås att tillsammans med den aktive utvärdera orsaken till detta.

Men tester handlar inte bara om att påvisa fysisk utveckling, det är även ett motivationsverktyg. Att låta de aktiva se sin egen utveckling. Att få ett ”kvitto” på att man blir starkare, snabbare, rörligare eller uthålligare bidrar till en ökad motivation.

Även på elitnivå används testande som en motivationsfaktor. Friidrottstränaren Vesteinn Hafsteinsson berättade i en intervju i podcasten Här pågår föreningsidrott att hans adept Daniel Ståhl inte behöver träna så mycket maxstyrka med hantlar och skivstång för att bli en bättre diskuskastare rent fysiskt. Men det finns ändå med i träningsplaneringen eftersom Ståhl utvecklas psykiskt av att slå sina egna personliga rekord i olika träningslyft.

Hur testar man?

När du som ledare kommit fram till vilka förmågor som ska testas gäller det att hitta tester som passar. Om du behöver hjälp och stöd finns det olika testbanker att ta hjälp av. Du kan exempelfins finna dessa via enklafystester.se. Be din förenings idrottskonsulent på RF-SISU om hjälp med inloggning.

Några saker att tänka på kan vara:

  • Som tidigare nämnts är det väsentligt på både kort och lång sikt att vara noggrann med testernas reliabilitet och validitet.
  • Se också till att de aktiva har ätit bra inför testet. De som ska testas bör vara noggranna med vad de stoppar i sig dagarna innan. Det är också viktigt att inte äta för nära testtillfället, utan senast 2–3 timmar innan testet.
  • För vuxna är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol dagarna innan testet.
  • Undvik också att testa dagarna efter ett hårt träningspass. Låt kroppen återhämta sig minst 48 timmar innan testning.
  • Kom ihåg att det är viktigt att värma upp inför testet, precis som det är viktigt att värma upp inför vanlig träning eller match/tävling.

När ska man börja testa?

Nu har vi kommit till tiotusenkronorsfrågan, när ska man egentligen börja med fystester i den vardagliga verksamheten?

Eftersom träningsbarhet av olika fysiska förmågor (styrka, uthållighet, rörlighet etc.) varierar i olika åldrar är det särskilt viktigt att tänka igenom målet med testningen. Exempelvis är maximala styrketester av barn som inte genomgått puberteten onödiga, och troligtvis direkt skadliga, ur fysiologisk synpunkt. Däremot kan olika fysiska tester vara motivationshöjande och kan därför införas redan i unga åldrar och innan man har växt färdigt. Det handlar om hur man genomför testerna. Vi kommer att utveckla denna viktiga fråga i den intervju som finns i nyhetsbrevet.

Källor

  • Bellardini, Helena, Henriksson, Anders & Tonkonogi, Michail. 2013. Bra och enkla fystester. SISU förlag. Stockholm.
  • Rosendal Hansen, Arne. 2022. Utbildningsmaterial RF-SISU Småland 22-04-21.
  • SISU Idrottsutbildarna. Här pågår föreningsidrott (podcast). Hämtad 22-05-05. 

Vikten av en omhändertagande och omvårdande tränare

2022-04-14

Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

”När jag skulle slussas in i damlaget så hade jag en tränare som trodde väldigt mycket på mig och lät mig göra min grej och stöttade mig väldigt mycket. Och då blev det att när jag gick från juniorinnebandyn till seniorinnebandyn och fick ut mitt spel så blev det lite att jag slog igenom. Och det tycker jag är mycket också tränarens förtjänst. Jag var ganska ung då och då vill man ju gärna ha lite förtroende och en bra relation så.”

”Och då när man har många som drar i en i den åldern, att man då kan ha någon som man har ett stort förtroende för och som man kan bubbla olika frågor med. Det kan ju vara vad som helst, flytta hemifrån, laga mat, skolan, träning. Att man ser att folk är olika. Inte bara såhär; du är sprinter eller du är hoppare, du kan vara väldigt olika fast du är en typ.”

”Han har nog spelat den största rollen. Han och jag har varit från dag ett, vi har varit som en person och vi har synkat. Det är inte bara jag och min coach utan han har varit en kompis till mig, en polare, han skulle kunna vara den jag, om några år då, går ut och tar en öl med och snackar världsproblem med. Den rollen lite mer. Och jag tror att det har spelat en oerhört stor roll i hur vårt samarbete fungerar.”

Det här är exempel på uttalanden från en aktuell studie där medarbetare vid Linnéuniversitetet har intervjuat ett 15-tal elitidrottare. Studien handlar om tränarrollen och något som på engelska benämns Care in coaching. Översatt till svenska betyder det ”omsorg i tränarskapet” som står för ett sätt att träna och leda som tar god hänsyn till helheten som finns kring de aktiva.

Resultaten visar att tränare spelar en avgörande roll för att skapa en miljö som inte bara bidrar till att de aktiva utvecklar sin fysiska skicklighet och mentala förmåga utan, kanske ännu viktigare, också utvecklar ”mänskliga färdigheter, life skills”. Det handlar om att växa som människa med förmågor som exempelvis en god självkänsla, stor empati och uppleva att man har ”makten” över sitt liv.

Sättet att fungera som tränare på detta ”omhändertagande sätt” bygger på en relation mellan aktiv/aktiva och tränare där den aktive vill bli omvårdad och att tränaren agerar för den aktives bästa utan att förvänta sig några belöningar för detta. Som tränare bryr man sig om de aktivas samlade situation i en roll där man ser det naturligt att inte ”bara” fungera som idrottstränare utan också som vän, kamrat, följeslagare etc. I studien beskrev de elitaktiva att de fick en stark och långvarig relation med tränaren, som även innebar en vänskap och ett stöd i vardagen.

Frågorna är också aktuella i ny forskning från Norge som betonar vikten av talangutveckling med fokus på hela människan. Heidi Haraldsen vid Norges Konsthögskola har studerat ungdomar som satsar mot elit i såväl idrott som balett och klassisk musik och visar att det är en mycket liten skillnad mellan att sikta mot att bli bäst och lyckas i jämförelse med överträning och utbrändhet. Haraldsen och ett flertal andra forskare lyfter vikten av talangutveckling utifrån en helhetssyn, det vill säga att se till den aktives samlade situation och belastning. Mottot är att för att prestera bra måste du må bra och då gäller det att utveckla hela människan och inte enbart idrottaren. Båda delarna förstärker varandra och det ena kan inte uppnås utan det andra. Det är grundläggande att prestation på toppnivå innebär och fordrar att man växer och utvecklas som person. Man lägger sig inte enbart vinn om att prestera på topp utan att även om att utveckla livsfärdigheter, möjliggöra dubbla karriärer och bry sig om tiden efter idrottskarriären.

I nedanstående figur beskrivs viktiga kännetecken för två skilda sätt att se på talangutveckling.

Som framgår har tränare en viktig roll för att stödja välbefinnande och motivation, samt minska risken för psykisk ohälsa. Grundsynen är att tränarna arbetar med människor, inte maskiner, och det handlar inte enbart om de idrottsliga delarna utan också om de aktivas samlade situation – de utvecklar människor för livet. För att det ska bli verklighet betonas vikten av att tränare även besitter pedagogisk och psykologisk kompetens. För dig som vill läsa mer kolla gärna Haraldsens artikel på Idrottsforskning.se.

Studierna är gjorda med elitidrottare och idrottare med ambitionen att bli elit och därför är det viktigt att ställa sig frågan: Vilken betydelse kan resultaten ha för en vardaglig idrottslig verksamhet med exempelvis barn och ungdomar?

En känd kanadensisk idrottsprofessor, Jean Côté, förespråkar en viss typ av ledarskap som är särskilt lämpat för barn- och ungdomsidrott och som ligger nära tankarna kring ”den omvårdande tränaren”. En viktig del i detta ledarskap är nämligen att man som tränare bryr sig om hela människan. Det är ett ledarskap där man som tränare också intresserar sig för andra saker i de aktivas liv som till exempel skola och vänner. Men det måste vara ”äkta” och inte ”påklistrat”, med exempelvis kommentarer som inte visar på ett genuint intresse för den aktive. Côté påpekar att det ofta kan vara den egenskapen hos tränare som får ungdomar att fortsätta med en idrott, snarare än hur duktiga de är som tränare i själva idrotten. Han menar också att även om vissa tränare har det mera naturligt i sig så kan man lära sig att fungera mer på detta sätt.

Så du som fungerar som tränare i något sammanhang får gärna ställa dig frågan: Hur kan jag om möjligt bli en mer omhändertagande, omvårdande tränare som tar hänsyn till helheten kring de aktiva?

 

Källor

VIDEO: ”Tränaren har ett ENORMT ansvar för domarklimatet”

2022-03-15

Det pratas om att det är domarbrist och hårdare klimat på planen. Vi ställde frågorna direkt till två domare, nämligen Vanja Van Beelen (fotboll) och Melker Sonnbjer (ishockey). Men framförallt pratar vi om vilken roll tränaren har kopplat till klimatet, hur föreningar och förbund kan agera för att behålla och rekrytera domare samt hur de ser på domarskapets framtid.

Vi ber om ursäkt för att ljudkvaliteten inte är den krispigaste. Tekniken bråkade med oss under inspelningen.