Den 15 oktober öppnar ansökan för att söka coronakompensationsstöd för hösten 2020. Detta är pengar som regeringen har skjutit till. Regeringen har beviljat en miljard kronor och denna miljard kommer att fördelas på två perioder, kvartal tre och kvartal fyra. I våras gick ett liknande kompensationsstöd ut till föreningslivet, det för kvartal två.
I podcasten Här pågår föreningsidrott intervjuas Peter Eriksson från Riksidrottsförbundet. Peter jobbar som verksamhetscontroller med särskilt ansvar för bidragsfrågor. I podcasten svarar han på frågor om hur processen går till från regeringsbeslut till utbetalning till idrottsföreningar. Ska ni söka stöd rekommenderar vi er att lyssna på denna 28 minuter långa podcast!
Vill du läsa mer om stödet samt få info om hur du gör för att faktiskt fylla i ansökan ska du läsa mer HÄR.
Coronapandemin har slagit hårt mot många av våra föreningar och kommer så fortsätta att göra. Golfen däremot har generellt fått ett rejält uppsving under denna vår, sommar och höst. Vi besökte en av de många golfföreningarna som utvecklats.
Hos Alvesta Golfklubb träffade vi Klas Eriksson. Han jobbar som klubbchef och tränare.
Bör egentligen barn och ungdomar styrketräna? Hade du frågat gemene idrottsledare för 10-15 år sedan hade nog svaret blivit ”nej, det är skadligt”. Idag vet vi mer. I en videointervju med en av Sveriges ledande forskare på området – Jesper Augustsson – diskuterar vi styrketräning för barn och ungdomar.
Hur mycket bör man styrketräna? Är det direkt på skivstången som gäller och hur kan ledare tänka när det kommer till att kombinera ordinarie idrott med styrketräning? Dessa är några av frågorna vi diskuterar i videointervjun med Jesper. Jesper betonar också att styrketräning passar allra bäst som komplement till någon annan aktivitet, detta eftersom det är en så ”potent träningsform”.
Jesper har även en egen YouTube-kanal där han fördjupar sig i dessa frågor. Du når den HÄR.
Jesper Augustsson jobbar som docent på Linnéuniversitetet i Kalmar. Han är också sjukgymnast och har ett stort intresse i styrketräning.
Vill du läsa mer om den studie som Tonkonogi publicerade för RF 2009 finns den här.
En förening du kan bli medlem i oavsett tidigare erfarenheter, träna när du vill och där tränarna fokuserar på din fysiska och mentala utveckling. Ja så skulle man kunna beskriva Freemotion IK från Kalmar.
En sund livsstil blir viktigare för fler och fler ungdomar. Samtidigt minskar antalet föreningsaktiva barn och ungdomar. Hur hänger detta ihop? Orsaken stavas förmodligen att ungdomar tränar antigen på egen hand eller hos kommersiella aktörer, såsom gym, boxar och studios. En aktivitet som däremot blir vanligare i föreningslivet är parkour som gymnastikförbundet tagit till sig. En förening som började som en parkourförening men som utvecklats till något mycket mer är Freemotion IK från Kalmar. Vi har pratat med Jack Lundqvist, ordförande och medgrundare till föreningen. Jack vittnar om en förening med stort medlemsinflytande, hälsofokus och ett minimalt fokus på tävling.
– Vi är idrottsföreningen som satsar på att nå alla de som inte passar i lagidrotterna. Vi försöker vara flexibla och inte binda upp oss mot en specifik rörelse eller idrott, utan vi försöker främja rörelseglädje hela vägen. Om vi märker att det finns intresse bland medlemmarna för något nytt så försöker vi starta det, berättar Jack.
Jack är själv inte sprungen ur idrottsrörelsen. Han berättar att han varit aktiv inom scouterna och 4H och det var just föreningsformen och gemenskapen han saknade när han för cirka tio år sedan ville dra igång en idrottsförening. Tillsammans med ytterligare tre kompisar startade de upp en förening för deras nyvunna intresse parkour. Tack vare medial uppmärksamhet stod det över 30 intresserade ungdomar utanför dörren inför första träningspasset.
– Det blev en snabbstart och vi fyra fick axla en ledarroll vi inte var redo för. Vi insåg att vi behövde utbilda oss och vidareutbilda föreningen och det har varit viktigt för oss sedan dess, säger Jack.
Freemotion har en grundläggande filosofi som säger att alla ska kunna vara med när och hur man vill oavsett tidigare erfarenheter.
– Det är inga fasta grupper utan alla pass är drop in. Det är bara att dyka upp. Passen är upplagda som så att nybörjare och erfarna kan vara med tillsammans. Vi inleder varje pass med att ställa frågan ”Vad vill ni göra idag?”. Utifrån responsen så bygger vi träningspasset. Medlemmarna styr alltså verksamheten, det är upp till oss ledare att passen genomförs säkert och att vi har en naturlig progression i rörelserna vi tränar på. Vi ledare är inga coacher som sätter sexårsplaner för våra aktiva, om vi säger så.
Det är också medlemmarna som styr vilka typer av discipliner vi erbjuder i föreningen.
– Vi började med parkour och det är fortfarande vår huvudaktivitet, men idag har vi också nycirkus, slackline, voltige, tricking samt acroyoga. Vi är bra på att behålla medlemmar så det är ofta befintliga medlemmar som vill testa på nya aktiviteter som kommer med förslagen.
Rörelseförståelse är ett nyckelbegrepp för Freemotion berättar Lundqvist som också utvecklar sin syn på det.
– För mig är rörelseförståelse självförtroende och självinsikt på hur man ska använda sin kropp på bästa sätt. Söker du på parkour på YouTube så ser du mest klipp där folk hoppar mellan tak och balkonger, vår verksamhet ser inte riktigt ut så. Men vi tränar på saker som potentiellt kan vara farliga ifall man inte har koll på sin kropp. Så rörelseförståelse handlar om att veta sina gränser och förstå vad som krävs för att komma dit man vill. Med ökad förståelse för sin kropp så ökar självförtroendet och då vågar man prova på nya saker. En effekt av just detta är att vi får fler och fler aktiviteter i föreningen. Vi rekryterar inte så många nya medlemmar, utan vi behåller våra medlemmar som istället tar sig an nya discipliner. Det är alltså medlemmar som vågar testa nya saker.
Att prata om hälsa är naturligt för Jack Lundqvist. Det är väldigt få medlemmar som är där för att tävla regionalt eller nationellt, utan istället för att tävla med sig själv och finna sitt bästa jag, enligt Jack. Det handlar om medlemmarnas fysiska och mentala välbefinnande.
WHO:s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” Undertecknad anser därför helt och fullt att Freemotion IK är en modern förening som uttalat jobbar med hälsa.
Ungdomar vill vara delaktiga, ungdomar vill påverka träningstider och ungdomar bryr sig rejält om hälsan. Samtidigt ökar också intresset för idrott och tävlingen, samtidigt som antalet idrottare sjunker. Detta går att läsa i den rapport som Centrum för idrottsforskning tagit fram med hjälp av Ungdomsbarometern.
Utifrån denna rapport ringde vi upp Henrik Persson på Riksidrottsförbundet för att diskutera resultaten och hur vi kan koppla det till utvecklingsresan En ny syn på träning och tävling.
Enligt den senaste rapporten från Centrum för Idrottsforskning har barn och ungdomars syn på föreningsidrott förändras genom åren. Därför är det också viktigt att idrottsförbund och -föreningar hänger med i samhällsutvecklingen och anpassar sina träningar och tävlingar. Det är också en av de fem prioriterade utvecklingsresorna i idrottsrörelsens strategiska arbete kallat Strategi 2025. Om just denna utvecklingsresa diskuterade man i podcasten Här pågår föreningsidrott.
Avsnittet finns nedan eller i din vanliga podcast-spelare (exempelvis Podcaster, iTunes och Spotify). Sök på Här pågår föreningsidrott.
Hur påverkar Coronan egentligen världseliten inom idrotten? Det var den fråga jag hade med mig när jag satte mig ned med Vesteinn Hafsteinsson som är tränare till bland annat de svenska friidrottsstjärnorna Daniel Ståhl och Fanny Roos.
Lyssna på ett intressant samtal med Vesteinn om hans syn på ledarskap, om hur han och andra tränare på alla nivåer borde agera under denna pandemi samt om hur han motiverar sina atleter trots inställt OS och EM.
Avsnittet finns nedan eller i din vanliga podcast-spelare (exempelvis Podcaster, iTunes och Spotify). Sök på Här pågår föreningsidrott.
Vi står mitt i en rådande viruspandemi och det påverkar såklart samhället rejält. Vi träffade Lars Behrenz som arbetar som docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet för att prata med honom om Coronans ekonomiska effekt på idrottsrörelsen.
Det finns mycket åsikter och hemmasnickrade teser, men vad säger egentligen forskningen om idrottsföräldrarnas roll inom föreningsdriven idrott? Vi tog ett snack med Susanne Linnér som är lektor på instutitionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet. Susanne pratar bland annat om förälderns roll för det egna barnet, men också som kulturbärare samt hur föreningen kan tänka kring dialogen med föräldrar.
Undertecknad lyfte luren och pratade med ett tre idrottsföräldrar runt om i Småland. Hur ser de själva på sin roll? Vad kräver föreningarna? Och är den viktigaste uppgiften att sälja torkad salami? Frågorna var många och diskussionerna intressanta.
Marie har varit idrottsförälder i över fem år till två barn. Hon pratar gladeligen varmt om sina barns idrottande och vad hon själv får ut av det.
– Att vara idrottsförälder är jättekul. De flesta helger handlar om träningar, tävlingar eller matcher. Jag har två ungar som bägge håller på med fotboll och varsin vinteridrott, så det är full fart året runt. Men det är kul.
Vad ser du att din roll som idrottsförälder är?
– Vi bor lite utanför staden så ska barnen kunna hålla på med den idrotten de vill kräver det att jag eller min make skjutsar till träning, match eller tävling. Så det är ju många timmar i bil så att säga. Sen handlar det om att se till att barnen har med sig rätt grejer, har ätit något innan träningen och såklart ska jag heja från sidlinjen.
Just dessa punkter ser de tre föräldrar jag pratat med som kärnan i det hela. Att stötta och sköta sitt barns logistik primärt. Sylvana är nybliven idrottsförälder då hennes son precis börjat idrotta.
– Vi har börjat cykla till träningen nu, jag och min son. Jag brukar stå bredvid och titta på träningarna. Jag blir glad när han ser så glad ut, men ibland är det kaos på träningarna. Barnen bara springer i klungor, haha. Hade det inte varit för coronan hade vi haft det första matcherna i helgen. Jag skulle stå i kiosken under några timmar, men det blev ju inget. Men för att kunna genomföra det hade tränarna planerat föräldrauppgifter under hela helgen. Stå i kiosken, vara domarvärd och planvärd.
Hur ser du på det?
– Det är ju synd att det inte blir av. Jag hade gärna stått och hejat, men det kommer jag få gott om tid att göra framöver. Jag tycker synd om min son som inte fick spela match. Jag kan utan problem jobba i kiosken om min son spelar, men jag vill helst inte sälja för mycket grejer. Jag vet att det kanske kommer, jag har många kollegor på jobbet som måste sälja saker för sina barns lag. Typ kakor och sånt.
Alla tre föräldrar jag pratar med kommer alla in på försäljning av diverse varor för att dra in pengar till föreningarna. Jonas har idag en tonårsson i en elitsatsande förening och han behöver inte sälja produkter länge, men han är aktiv och följer sin son runt om i landet på matcher och cuper.
– När han var yngre var det höga krav på oss föräldrar. Det var säljande av grejer och det var bemanning under A-lagsmatcherna och sådant. Det har varit en del gnissel genom åren och konstanta diskussioner under föräldraträffar. En gång fick föreningens ordförande vara med på mötet och bemöta en del kritik, men det var flera år sedan nu. Det är inte lätt när vissa vill köpa sig fri från allt ansvar medan andra inte har råd.
Har någon av föreningarna du varit aktiv i haft träffar eller diskussioner kring er roll som föräldrar inom föreningen?
– Det var för några år sedan då det skrevs mycket i media. Ett lag under min grabbs var inblandad i någon situation när det skreks från läktaren mot motståndartränaren. Då blev alla lag kallade till en föräldraträff med föreningen. Det tydliggjordes att vi skulle heja positivt och inte skrika på motståndarna. Men ärligt, ibland dras man med och skriker något man kanske inte ska göra. Men det är inte ofta.
Skulle du vilja att man pratar mer om det med er?
– Vi lägger väldigt mycket tid på våra barn redan idag. Det handlar väldigt mycket om sunt förnuft på läktaren.
Men om det sker händelser likt den du beskrev nyss, har alla sunt förnuft då?
– Nej, så är det ju. Det är en svår fråga. Det handlar nog om att få polletten att trilla ned… att vi som idrottsföräldrar har ett ansvar för att göra det så bra som möjligt för våra barn. Men de flesta tycker nog man gör sitt genom att sälja salami och skjutsar sitt barn, säger Jonas.
Tillbaka till Sylvana. Då hon är ny i idrottsrörelsen hade hon gärna lärt sig mer om föreningslivet och om kraven på henne som förälder. Det har ännu inte sagts så mycket från föreningarna, men ju längre in i vårt samtal desto mer nyfiken blir hon. Kommer kraven på henne öka är en återkommande motfråga jag får. Hon gör många paralleller med sin egen ungdom och idrottande, men då det skedde i ett annat land är det inte så mycket som liknar i upplägget.
Min summering av de tre samtalen är att idrottsföräldern är väldigt viktig och det oavsett ålder. Jag ska såklart inte utifrån tre samtal syssla med anekdotisk bevisföring, men i dessa fall visar sig förälderns engagemang avgörande. Även om det sker på olika nivåer. För Sylvana vars son precis börjat idrotta är hon tillsammans med sitt barn på väg in i en resa. Där tror jag det blir viktigt för föreningen i all enkelhet informera om hur idrottsrörelsen är uppbyggd och vad föreningen har för förväntningar på henne som förälder, både idag men även framöver. För Marie som är mitt inne i det handlar det om att fortsätta att motivera och inspirera henne och övriga föräldrar i hennes närhet. Tycker alla det är lika kul att åka på bortamatcher varje söndagsmorgon? Och för Jonas del handlar det om att stötta sin elitsatsande son på bästa möjliga vis, men vad är bästa möjliga vis? Det finns forskning om föräldrars roll för elitsatsningar och rimligtvis bör föreningen ta del av detta och sprida det till berörda föräldrar.
Idrottsföräldern är viktig – använd föräldraträffarna på bästa möjliga vis.
Idrottsföräldrarna som intervjuades:
Marie, 41 år. Jönköpings län År som idrottsförälder: 5 år
Idrotter som barnen är aktiva i: Gymnastik, innebandy och fotboll
Ålder på barn: 10 och 12 år
Sylvana, 39 år. Kalmar län År som idrottsförälder: Inne på första
Idrotter som barnen är aktiva i: Fotboll
Ålder på barn: 7 år
Jonas, 47 år. Kronobergs län
År som idrottsförälder: 9 år
Idrotter som barnen är aktiva i: Ishockey och karate
Ålder på barn: 16 och 10 år
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…