Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Vad ger det att vara idrottsledare?

2023-02-15

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Vi har i början av hösten 2022 ägnat några av nyhetsbreven åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. Ett av dessa nyhetsbrev fokuserade på ledarsidan, och då bland annat vad som är bra att tänka på när det gäller såväl rekrytering som att behålla ledare. Frågan är fortfarande synnerligen aktuell och därför riktas februari månads nyhetsbrev mer åt värdet av att engagera sig som idrottsledare.

Inledningsvis vill vi dock ”backa bandet” till höstens inspel och tydliggöra vad som både teoretiskt och erfarenhetsmässigt motiverar ledare att engagera sig som idrottsledare. En aktuell teori är den s.k. självbestämmandeteorin (SDT). Teorin pekar på att det är avgörande vilken typ av motivation som vi styrks av, och man skiljer på inre respektive yttre motivation där det är de inre motiven som spelar en väsentlig roll. Med inre motiv avses något som man gör för dess egen skull för att man upplever det som intressant i sig.

SDT-teorin har stor överensstämmelse med studier som gjorts relativt nyligen i Sverige kring vad som motiverar människor att engagera sig ideellt (Aron Schoug). De delar som lyfts som väsentliga för motivation och engagemang är:

  • Sakfrågor – gediget intresse för innehållet i verksamheten och får arbeta med de frågor som man är engagerad i.
  • Livspussel – betydelsen av att få ihop den samlade vardagen där det ideella engagemanget är en del.
  • Beslutsprocesser – ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas.
  • Gruppdynamik – att vara med i en gruppgemenskap med en tydlig roll och ett uttryckligt ansvar.

Utmaningen är hur en idrottsförening kan arbeta med de fyra drivkrafterna. Det gäller att ansvariga, såväl ledare som förtroendevalda, skapar rätt förutsättningar för dem som vill engagera sig.

En äldre undersökning som gjorts vid Linnéuniversitetet (Per Gerrevall m.fl.) visar att de motiv som tränare och ledare har haft för att börja i allmänhet inte är desamma som de har för att fortsätta att engagera sig. De främsta anledningarna till att man engagerar sig som ledare är inte minst kopplade till vara tillsammans med de egna barnen. Det är en slutsats som också dras i nyare studier som visar att eget idrottande leder till en ökad vilja att engagera och i synnerhet om det kopplas till att de egna barnen deltar (Johan von Essen & Susanne Wallman Lundåsen). Andra drivkrafter handlar om intresse för själva idrotten och för att få möjlighet att fungera i själva ledarrollen.

Intresset att fortsätta som ledare stärks av det utgör en stimulans i vardagen genom att det ger avkoppling från ”vanligt” arbete och en rikare social gemenskap. Det sistnämnda såväl med de egna barnen och deras kamrater som andra ledare och föräldrar. Utbytet av att vara tränare och ledare är varierande. De som har intervjuats i undersökningen nämner flera positiva effekter som ger behållning av att vara ledare. Det värdesätts överlag högt och har bidragit till personlig utveckling. Man har lärt sig mycket och lärdomen är inte enbart användbar i idrottsliga sammanhang utan även i exempelvis arbetslivet.

Med tanke på vikten av ideella ledarinsatser i allmänhet och att få tillbaka ledare till idrotten efter pandemin i synnerhet gör nu Riksidrottsförbundet en nationell satsning. Det handlar om att stötta både medlemsförbund och idrottsföreningar att ta fram metoder för att rekrytera tränare och ledare. En del i sammanhanget är intervjuer som gjorts med olika ledare om vad som gör att de engagerar sig. Du får nu chansen att ta del av intervjuerna både korta filmklipp och i textform.

”Därför är jag idrottsledare”

”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”

Även om du som läser detta och som är idrottsledare är med bland de intervjuade så kan det nog vara bra att stanna upp ibland och ställa sig själv frågan: ”Varför är jag idrottsledare?”. Gör det gärna med kollegor från föreningen/laget/träningsgruppen. Det kan vara ett enkelt sätt att bryta vardagsmönstret!

Källor

von Essen, Johan & Wallman Lundåsen, Susanne (2016). Ideellt arbete inom idrotten. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2016:3)

Gerrevall, Per, Carlsson, Samanthi och Nilsson Ylva (2006). Lärande och erfarenheters värde – en studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2006:1)

Schoug, Aron (2018). Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter. Stockholm: Idealistas.

Barn och ungas delaktighet – viktigt på flera sätt!

Foto: Magnus Lejhall/Bildbyrån

Årets första nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser en aktuell fråga – vikten av barn och ungas delaktighet i idrotten. Som bekant består idrottsrörelsen till stor del av en barn- och ungdomsverksamhet, men frågan är hur pass delaktiga barn och unga är i deras egen verksamhet. Vilket inflytande har de över sin träning och sitt tävlande? Är det ledare och tränare som uteslutande bestämmer vad som gäller? Vilka motiv finns för att utveckla barn och ungas delaktighet och inflytande och vilka vinster kan det bidra till?

Ja, frågorna är många och vi ska försöka svara på dem i detta nyhetsbrev. Enligt såväl Riksidrottsförbundets stadgar som idéprogrammet Idrotten Vill och Riktlinjerna för barn- och ungdomsidrott ska idrott för barn och ungdomar utgå från ett barnrättsperspektiv och följa barnkonventionen. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen, som numera är en lag, är att barn under 18 år med beaktande av ålder och mognad har rätt att få sina åsikter hörda och uppmärksammade i frågor som rör dem.

Det finns alltså tydliga formella utgångspunkter för barn och ungas rätt till delaktighet, men det bidrar även till konkreta fördelar i den idrottsliga verksamhet. En viktig del är att en ökad delaktighet främjar lärandet. I pedagogisk forskning om hur vi bäst lär och utvecklas är delaktighet en betydelsefull aspekt. Den som deltar i träning behöver själv förstå vad träningen innebär och göra den till sin. Då är det med all säkerhet inte alltid det mest optimala med en vanligt förekommande tränarmodell som kännetecknas av envägskommunikation, tydliga instruktioner och där tränaren jämt ses som expert. Det finns i stället fördelar med att tillämpa ett tränarskap som uppmuntrar dialog och ett mera undersökande arbetssätt. Att bedriva träning på detta sätt och att man får lära sig nya saker är också bidragande orsaker till att ungdomar stannar kvar i idrotten, en nog så aktuell fråga.

I nyhetsbrevet får du flera möjligheter att ”djupdyka” i frågor kring barn och ungas delaktighet. Vi har bland annat träffat Karin Redelius, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, som är en av författarna till en aktuell och angelägen rapport som heter Vår idrott – eller deras? – unga idrottares perspektiv på delaktighet. I en intervju delger Karin det viktigaste som framkommit i undersökningen som är utgångspunkten för rapporten. Givetvis kan du också ta del av hela materialet. Till rapporten finns det också ett användbart arbetsmaterial som en förening, träningsgrupp etc kan tillvarata för att bli bättre på att göra barn och unga delaktiga.– Se materialet här!

Vidare finns det möjlighet att titta på ett intressant seminarium som arrangerades av Centrum för idrottsforskning i höstas under rubriken Så ökar du ungas delaktighet i idrotten. Vid seminariet medverkar också Karin Redelius, och där presenteras även konkreta exempel på arbete med delaktighet från flera idrotter. Dessutom bidrar vi själva med ett exempel på verksamhet för att öka ungas delaktighet och då genom ett ungdomsråd som bildats och verkar i en friidrottsförening. Så det finns mycket att ta del av och vi hoppas på intressant läsning, lyssning och ”tittning”.

 

 

Lärande över idrottsgränserna – Idrottskonferensen på fem minuter

2022-12-15

I november ägde en stor idrottskonferens rum i Växjö. Arrangör var RF-SISU Småland. Kring detta cirkluerar december månads nyhetsbrev från CIU.

Konferensen var praktiskt inriktad och syftet var att inspireras, läras och motiveras över idrottsgränserna. Konferensens innehöll matchade väl med idrottens strategiska program Strategi 2025 och flera av de så kallade utvecklingsresorna ”bockades av”. En av resorna är ”Ett stärkt ledarskap”. På det temat diskuterade Smålands Ridsportsförbund om unga ledare och hur dessa kan involveras i verksamheten.

– Vi hoppas att andra idrotter blir inspirerade och ser exempel på hur man kan jobba och vad som har fungerat framgångsrikt för ridsporten. Sen är inte det ett recept för alla, men det kan förhoppningsvis inspirera någon till att ta ett nytt initiativ eller tänka på något nytt sätt, berättade Madeleine Almqvist som var en av ledarna som höll i workshopen.

Organisationerna som var med och höll pass under konferensen var:

Huvudtalare på konferensen var OS-guldmedaljören Nils van der Poel. Nils pratade om hur man genom att träna nytt och träna annat kan bli bäst i historien, men också vikten av att ha balans i livet när man gör det.  Via passade också på att podda med Nils – hör den här!

Läs mer om konferensen samt ta del av dokumentation genom att klicka på denna länk. Du får också kolla på den summerande filmen (ca 5 min klipp) nedan.

Filmen är skapad av Jennifer Backman, RF-SISU Småland.

Återstart – rekrytera och behålla barn och unga

2022-10-14

I nyhetsbreven under augusti, september och oktober ägnar vi oss åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. I augusti sammanfattade vi olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. September månads nyhetsbrev riktades mot ledarsidan – hur har idrotterna påverkats och vad kan vara bra att tänka på när det gäller såväl att rekrytera som att behålla ledare. I detta oktobernummer fokuserar vi på återstarten för de aktiva och särskilt barn och ungdomar.

Som välbekant har coronapandemin haft betydande negativ påverkan på idrotten, men det är samtidigt tydliga skillnader mellan olika idrotter. Av naturliga skäl har pandemin drabbat inomhusidrotter mer i allmänhet och kampidrotter samt paraidrotter i synnerhet. Det finns också några få idrotter som upplever att de har ökat sitt medlemsantal, i synnerhet golf, padel och frisbee. Här följer en bild som visar på hur antalet deltagartillfällen (Lokalt aktivitetsstöd) i de 10 största barn- och ungdomsidrotterna har förändrats under både 2019-2020 och 2019-2021 (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Frågan är i vilken omfattning som barn och ungdomar naturligt kommer tillbaka till idrotten nu när dörrarna har öppnats upp igen och om vi särskilt behöver vara uppmärksamma, och verka för, vad som gör att unga såväl lockas av idrott som stannar kvar eller slutar med idrottslig verksamhet? Som ett bidrag för att göra ändamålsenliga insatser presenterar vi här både några teoretiska och erfarenhetsmässiga tankar.

Ett teoretiskt angreppssätt

Precis som i september månads nummer kring vad som motiverar ledare att engagera sig kan man i diskussionen om vad som motiverar barn och unga att idrotta också utgå från tankarna i den s.k. självbestämmandeteorin (Self Determination Theory, SDT). Teorin tydliggör att det inte är kvantiteten av motivation, exempelvis om den är stark eller hög, som är avgörande utan kvaliteten på motivationen, alltså varför du gör det du gör. Man kan tala om en skala av motivationskvaliteter som går från brist på motivation via yttre motivation till inre motivation. Se nedanstående bild som är utvecklad från Sanna Nordin-Bates inspel vid ett seminarium arrangerat av Centrum för idrottsforskning i juni 2022.

Nedanstående tankegångar kring att förstärka den inre motivationen är i stort hämtade från detta seminarium där, förutom Sanna Nordin-Bates, gäster från olika idrotter medverkade. Vill du ta del av detta intressanta utbildningstillfälle, Bygg barns inre motivation, som arrangerades av Centrum för idrottsforskning kan du gå in på följande länk!

Det är förstås eftersträvansvärt att stimulera den inre motivationen som handlar om själva aktiviteten i sig och att man gillar den. Nordin-Bates menar också att det finns olika kategorier när det gäller att gilla något, det handlar inte bara om ”att ha kul”. Det kan uppträda som:

  • Att veta och lära – om att få utforska, lära, förstå och uppleva att det är meningsfullt
  • Att klara av – om att klara av eller skapa något
  • Att känna stimulans – om att uppleva spänning, glädje, njutning eller få en estetisk upplevelse

Som ledare blir det då angeläget att konkretisera de olika kategorierna – att veta och lära, att klara av samt att känna stimulans – i den vardagliga verksamheten. En utgångspunkt kring hur man kan göra och agera är då självbestämmandeteorin som menar att motionskvaliteten påverkas av tre olika psykologiska behov som benämns:

  • Autonomi
  • Kompetens
  • Tillhörighet

Se nedanstående bild som är också är utvecklad från Sanna Nordin-Bates seminarium i juni 2022.

Nordin-Bates åskådliggör också hur man som ledare kan stödja de tre behoven. När det gäller att befrämja det som benämns som autonomi kan det handla om att:

  • förklara varför vi gör som vi gör
  • uppmuntra barn och unga att tänka, välja och göra själva
  • ge möjligheter till att vara med och bestämma
  • tillåta frågor, synpunkter och kritik
  • värdesätta individer
  • använda ett neutralt språk – vill, kan, testa, välja

Om man i stället ser hur det går att stödja kompetensbehovet nämns följande:

  • fokusera på individuella framsteg (undvika jämförelser)
  • uppmärksamma ansträngning (inte talang)
  • övningar som man klarar av (men kanske inte direkt)
  • hjälp att sätta lämpliga mål
  • tydlig information
  • konstruktiv positiv feedback

Och avslutningsvis tydliggörs viktiga delar för att stödja behovet av tillhörighet som:

  • visa att man bryr sig om barnen och ungdomarna som människor, inte bara som ”presterare/idrottare”
  • erbjuda tillfällen till samarbete
  • hjälpa alla att känna sig värdefulla
  • uppmuntra till gemenskap utanför träning och tävling

När du nu tagit del av dessa viktiga punkter hur man kan stödja de tre grundläggande psykologiska behoven med syftet att bidra till en inre motivation får du fundera på vad du/din förening redan är bra på och vad som skulle vara viktigt att utveckla. Lycka till!

Podcast: Coronans effekter på idrotten

2022-08-14

Idrotten är mitt uppe i sin återhämtningsfas efter coronan. Med kunskap om hur coronan påverkade idrotten kan vi agera bättre i återstarten. Marie Hedberg från Linnéuniversitetet och Riksidrottsstyrelsen gästade podcasten Här pågår föreningsidrott och diskuterade en coronastudie hon varit med och genomfört.

Finns i din podcastspelare (Podcaster, Spotify etc) eller via playknappen nedan!

Föredrar du att läsa en summering av studien finner du den HÄR.

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon

2022-06-15

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon – En studie om coachkompetenser och rekrytering. Av Marcus Andersson och Jonas Legnerot. 

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kompetenser som coacher på juniornivå bör ha för att skapa en bra prestationsmiljö enligt svenska ishockeyföreningar. Dessutom att undersöka om det föreligger skillnader i syn mellan bredd- och elitföreningar, samt hur rekryteringen av coacher går till. Författarna menar att tidigare forskning har varit ”idrottsgenerell” och att det därför finns ett behov av att se på frågan mera ”idrottsspecifikt”, i detta fall inom ishockey.

Resultatet visar att det finns framför allt fyra kompetenser som är de viktigaste att inneha. Det handlar om pedagogisk kompetens, förmåga att kommunicera, vara relationsinriktad och att ha en ishockeytaktisk kompetens. Vidare framkommer ingen signifikant skillnad mellan bredd- och elitföreningar, utan dessa fyra kompetenser anses vara önskvärda oavsett föreningens nivå. Däremot har synen på coachens kompetenser förändrats de senaste 20 åren – i synnerhet värderas nu den pedagogiska kompetensen högre än tidigare.

När det gäller rekryteringen av coacher indikerar studien att ishockeyföreningarna använder ett informellt kontaktnät, och vanligtvis en rekryteringskanal. Skillnaden mellan bredd- och elitföreningar i rekryteringsarbetet visar sig mest i att elitföreningarna har ett större kontaktnät samt bättre tillgänglighet och ekonomi. Oavsett förening upplever man att tidsaspekten i rekryteringsprocessen utgör den bidragande faktorn till att det är svårt att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Jonas och Marcus summering av uppsatsen, kolla nedan!