Äldre och idrott – en bakgrund
2023-09-13
September månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser äldres medverkan och möjligheter i framför allt föreningsidrotten. Det är en verksamhet som vuxit mycket på senare tid och ett bidrag till detta är den stöttning som gjorts från regeringshåll. I nyhetsbrevet ges en översiktlig bakgrunds- och nulägesbeskrivning och i synnerhet presenteras erfarenheter av idrottsverksamhet för äldre som kan tillvaratas vid intresse att utveckla mer idrott för äldre.
För att ge god översiktlig bild av området kring äldre och idrott har vi framför allt utgått från några rapporter som Riksidrottsförbundet nyligen har gett ut – De äldre och föreningsidrotten och Gåfotboll och föreningsidrott hela livet, samt en så kallad Seniorbarometer som studerat äldres livsstil, hälsa och motion. Men även en del andra artiklar med mera finns med i bakgrundsmaterialet.
Bakgrund
Det finns flera anledningar till att det finns ett ökat intresse, och vikt av, att erbjuda idrott för den äldre målgruppen. För det första är gruppen äldre personer en snabbt växande grupp med tanke på att medellivslängden ökar i många länder. År 2030 förutses att ungefär 30 procent av befolkningen i Europa kommer att vara över 65 år. Det är förstås angeläget att gruppen äldre håller sig frisk så länge som möjligt – både sett till livskvalitet för individen och till kostnader för samhället. När det gäller det sistnämnda är exempelvis (för) tidiga livsstilssjukdomar, oönskad ensamhet, fallolyckor med mera förenade med stora kostnader.
En annan orsak är att det numera finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalitet och välbefinnande. Vidare stöds idrottsverksamhet för äldre både av samhället i stort och av önskad utveckling inom idrottsrörelsen. Från regeringshåll gjordes 2020-2021 en särskild satsning på äldre och idrott som omfattade 20 miljoner per år. Den nuvarande regeringen har mer än fördubblat den summan och öronmärkt 45 miljoner per år till idrott för äldre. Tanken är att det ska ge förutsättningar för idrottsföreningar och förbund att utveckla verksamheten så att fler äldre (65+) kan leva ett aktivt och socialt liv. Internt inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet) tydliggörs vikten av att arbeta med idrott för äldre genom bland annat att ett övergripande mål inom Strategi 2025 är livslångt idrottande.
Positiva effekter av fysisk aktivitet för äldre
Det finns som nämnts bra vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet i sig, och dessutom fysisk aktivitet i förening (tillsammans med andra), har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Flera studier visar att en hög aktivitetsnivå hos äldre minskar för tidig dödlighet, sjukdom och funktionsnedsättning. Sett till den fysiska hälsan minskar muskelmassan redan från 30 års åldern och försvagningen accelereras från 50 års ålder. Vidare sker försämringar när det gäller balansen och cirkulationen. Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet har positiv påverkan genom att:
- förbättra immunförsvaret
- förebygga hjärtsjukdomar
- behålla muskelmassan
- minska risken att falla
- minska risken för fetma
Andra positiva effekter är mer kopplade till sociala och mentala delar. Träning i allmänhet kan minska stress men utövas aktiviteterna tillsammans med andra, exempelvis i en idrottsförening, ger det mervärden i form av social gemenskap, meningsfullhet och glädje. Inte minst är det ett viktigt bidrag mot ensamhet, som är ett samhällsproblem i synnerhet i den äldre målgruppen, och annan psykisk ohälsa. Detta visade sig särskilt tydligt under pandemin.
Ett ökat föreningsdeltagande bland äldre kan i den bästa av världar också bli ett värdefullt tillskott för föreningen i sig. Detta genom att äldre engagerar sig i andra verksamhetsdelar i föreningen och då kanske som funktionär, ledare etc.
Hur ser äldres idrottande ut?
Studier bland 60-80-åringar visar att motion och träning är förhållandevis vanligt förekommande i den äldre målgruppen. Cirka 85 % tränar i någon utsträckning och drygt hälften gör det flera gånger i veckan. Knappt 15 % rör på sig sällan eller aldrig. Majoriteten tränar oftast på egen hand och den vanligaste formen är promenader följt av ”hemmagympa”. Cirka en femtedel tränar med sin partner och en sjundedel tillsammans med vänner.
I många kommuner finns det goda förutsättningar att träna på egen hand, men förstås även tillsammans med andra, genom exempelvis löp- och strövspår, särskilda cykelslingor, simhallar och utegym. Dessutom finns det kommersiella gym och padelhallar som attraherar målgruppen.
Nästan var tredje äldre är medlem i en idrottsförening och då mestadels som motionär, men flera har också olika förtroendeuppdrag. Jämför man de som är medlem i en idrottsförening med de som inte är det så är träning vanligare i den föreningsanslutna gruppen. De uttalar också ofta att det är viktigt att kunna träffa vänner i samband med träningen. Vanliga idrotter bland de äldre är golf, dans, skytte, bordtennis och tennis, men den idrott som enligt Riksidrottsförbundet ökar mest är gåfotboll.
När äldre lyfter vad det bästa är med att träna i en förening nämns följande:
- Gemenskap, träffa likasinnade, få nya vänner.
- Känna samhörighet med andra och hålla på med något meningsfullt.
- Må bra, få energi och känna glädje.
- Att det ger bättre hälsa.
- Få följa ungdomars utveckling och även att bidra till ungdomars utveckling.
Vad kan göras för att engagera fler äldre till idrotten?
För att få fler att träna och motionera framför allt i föreningsidrotten bör man agera på olika nivåer. Precis som medverkan i idrott rent generellt finns det sociala och ekonomiska hinder. Man har kanske låg inkomst, bristande kunskap och annan kulturell bakgrund som begränsar. Det blir då en utmaning för såväl regering, regioner och kommuner som föreningar att finna stöd och lösningar för att minska på de svårigheter som finns i de rådande förutsättningarna.
Ser man mer konkret till om en förening vill uppmärksamma eller starta aktiviteter för en äldre målgrupp framkommer bland annat följande råd:
- Synliggör målgruppen, visa vilka aktiviteter som finns, vad kan man göra i föreningen.
- Vid start av en ny aktivitet behöver man lyssna på/bjuda in målgruppen och göra dem delaktiga.
- Tänk på att utveckla anpassade aktiviteter för målgruppen.
- Se till att det finns möjligheter att delta utan förkunskaper, som nybörjare.
- Rekrytera och utveckla ledare/tränare för att leda verksamhet för äldre aktiva. De ansvariga spelar en stor roll för upplevelse, intresse och trygghet.
I detta nyhetsbrev har vi samlat goda exempel från diverse olika idrotter. Kanske kan du eller din förening inspireras av dessa? Du finner exemplena HÄR. Vi har också intervjuat Aila Ibanez Mengüc på Riksidrottsförbundet som berättar om bakgrunden och utvecklingen kring ”äldre och idrott”.
Källor
- Eliasson, Inger (2022). Jag kommer kanske dö på fotbollsplanen, men då är jag lycklig”: En studie om gåfotboll och föreningsidrott hela livet. FoU-rapport 2022:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
- Geidne, Susanna, Ericson, Helena & Quennerstedt, Mikael (2022). De äldre och föreningsidrotten.
FoU-rapport 2022:4. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022 - Ungdomsbarometern (2021). Seniorbarometern 2021 – en studie om livsstil, hälsa och motion bland äldre. https://www.rfsisu.se/download/18.22bdc1ba184debb2b1e3193e/1670315988896/seniorbarometern-2021%20(1).pdf Hämtad 23-09-09
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…