Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Heta ämnen och nya förbund – Hedberg kommenterar

2023-07-13


Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN

Vad hände egentligen på Riksidrottsmötet 2023 då? Såklart hände det väldigt mycket. Nya förbund välkomnades in i idrottsfamiljen, många motioner behandlades och besluts tog. I denna summering gjord av Svenska skidförbundet kan du få en god redogörelse för vad som hände i skiftform.

Ifall du hellre tar del av innehållet i rörlig form kommer här nedan korta klipp med Marie Hedberg, ledamot i Riksidrottsstyrelsen.

Marie kommenterar de hetaste ämnena från Riksidrottsmötet, bland annat ”trygg idrott” och ”elitidrott” (4:08 långt klipp):

Marie Hedberg kommenterar de tre nya förbunden som valdes in i idrottsrörelsen (Funktionella Fitness-förbundet, Esportförbundet samt Schackförbundet) (4:15 långt klipp):

Ny idrottskunskap från ”nybakade” studenter!

2023-06-14

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads nyhetsbrev har precis som förra året lite annan karaktär än ett vanligt månadsnummer med ett särskilt tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som idrottssatsningar i socioekonomiskt utsatta områden, juniortränares vardag i ishockey och varför det är svårt att bedriva elitverksamhet i fotboll och ishockey i samma förening/stad. Studenternas undersökningar presenteras genom inspelade intervjuer både ”live” och via Zoom. Det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som benämns Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, idrottsdidaktik (lärande i idrott), marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information går det bra att gå in på DENNA LÄNK.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett så kallat examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning!

Du hittar de tre uppsatserna här:

Matchen mellan fotboll och hockey


Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN

Matchen mellan fotboll och hockey – En kvalitativ studie kring varför inte fotboll och hockey kan korrelera med varandra i samma stad

Författare: Anton Abelstad & Adam Nilsson

Studien behandlar frågan: varför inte fotboll och hockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Det finns många exempel på detta i vårt land, inte minst i större städer. Frågan kan finnas såväl i samma stad och förening som enbart i samma stad. I studien har AIK Fotboll och AIK Hockey studerats.

För att finna svar på frågan har författarna intervjuat personerna i de aktuella verksamheterna, men också någon utomstående med en god bild av den rådande situationen.

Resultatet visar att det råder stora skillnader mellan de två sporterna trots att de ingår i samma förening. Verksamheterna är helt uppdelade, egentligen är det enda som för dem samman själva namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen prioriteras i dagsläget. De har lyckats bättre sportsligt, har bättre sponsringsförutsättningar och högre publiksnitt.

Studien visar på tre olika slutsatser: (1) människor drar sig till det lag som levererar bäst resultat, (2) det kan lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, trots att de i vissa fall ingår i samma förening och (3) bilden som skapas i media reflekterar inte alltid med verkligheten, i detta fall för AIK hockey. Hockeyverksamheten kan egentligen inte jämföras med fotbollsdelen då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte på samma sätt. Därför blir det felaktigt att anta att de borde lyckas lika bra som fotbollsverksamheten.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

I spåren av svensk ishockeys professionalisering

Foto: Linnea Rheborg / BILDBYRÅN

Författare: Jesper Forslund & Jonathan Karlsson Rosengren

I spåren av svensk ishockeys professionalisering – En kvalitativ studie om juniortränares vardag på elitjuniornivå

Idrotten rent generellt har alltmer professionaliserats – såväl när det gäller utövandet i form av träning och matcher som själva verksamheten som finns i ett gränsland mellan idrott, underhållning och företagande. Detta gäller inte minst ishockeyn. Denna utveckling blir uppenbar i olika delar av verksamheten och på skiftande nivåer. Exempelvis verkar idag tränare på juniornivå i en miljö som balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som innebär att man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.

Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har åtta juniorcoacher på elitnivå samt en anställd medarbetare på Svenska Ishockeyförbundet intervjuats – detta för att nå en djupare förståelse och inblick i juniortränarnas vardag.

Studien visade att tränarna lever under press med långa arbetsdagar, samtidigt som det finns en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från föreningen men framför allt från sig själva. Det finns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb, men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb.

Jesper och Jonathan har också tagit fram en egen modell, för att beskriva en juniortränarens arbetssituation. Modellen ska kunna hjälpa tränare att sortera sin arbetsvardag. Modellen och mer information om den finns i uppsatsen, som du kan läsa i sin helhet HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

 

 

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?

Elin Gustavsson och Elias Olastuen. Foto: Privat

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?
– En kvalitativ studie om utmaningar och framgångar med idrottsprojektet ”miniorlandslaget” i stadsdelen Araby.

Författare: Elin Gustavsson och Elias Olastuen

Barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden är i betydligt mindre utsträckning medlemmar i en idrottsförening än ungdomar i socioekonomiskt starka områden. Om man ser till området där studien har genomförts, Växjö kommun, har stadsdelen Araby ett föreningsdeltagande på 12 procent för kvinnor och 29 procent för männen i jämförelse med stadsdelen Öjaby där kvinnors kvinnornas deltagande ligger på 71 procent och männens på 79 procent. Detta är orsaken den verksamhet som studien undersöker – friidrottsföreningen IFK Växjös satsning på miniorlandslaget.

Företaget Atea och svensk friidrott har gått samman och skapat miniorlandslaget som är ett projekt i idrottssvaga områden för att välkomna barn in i föreningsidrotten. Verksamheten finns för närvarande på ett 10-tal platser i Sverige. Avsikten är att fler barn ska röra på sig och få ta del av den gemenskapen som idrotten/friidrotten erbjuder. Satsningen riktar sig mot barn i åldrarna 9 till 12 år. I Växjö har det naturligt blivit stadens friidrottsförening, IFK Växjö som genomför projektet miniorlandslaget.

 Syftet med studien har varit att undersöka miniorlandslagets påverkan på området utifrån ledares och deltagares perspektiv. Följande frågeställningar har varit centrala:

  • Gör ett idrottsprojekt som miniorlandslaget någon skillnad i ett socioekonomiskt utsatt och idrottssvagt område som Araby utifrån ledares och deltagares perspektiv?
  • Vad har miniorlandslaget haft för framgångsfaktorer, barriärer och utmaningar utifrån ledares och deltagares perspektiv?

Undersökningen har gjorts via observationer och intervjuer av ledare och medverkande. Resultatet visar att miniorlandslaget har gjort skillnad i stadsdelen Araby. Runt 50 nya barn och ungdomar är nu medlemmar i en idrottsförening. De har fått lära sig nya idrottskunskaper, men också hur man uppför sig under träning och inför ledare. Nyckeln för att lyckas med en satsning som denna är många engagerade ledare. Utmaningarna som kommer med projektet är hur de ska få med barnen till ordinarie verksamhet i föreningen eftersom den bedrivs flera kilometer därifrån. Planen är att verksamheten fortsättningsvis inte ska bedrivas i projektform, utan finnas inom ramen för ordinarie verksamhet.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

IFK Värnamo vill finnas i flera orter

2023-05-15

Foto: Axel Boberg / BILDBYRÅN

All Posts

IFK Värnamo startade år 2021 Nattfotboll i centralorten Värnamo. Verksamheten äger rum på fredagar kl. 22:00-24:00 och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-18 år. Under år 2022 utvecklade föreningen Nattfotbollen och drog i gång en motsvarande verksamhet i Rydaholm. Initiativtagare är den kände fotbollsspelaren Alhassan ”Crespo” Kamara. Du får mer information om verksamheten och dess ambition genom att ta del av en intervju med Kamara.

En intervju med Crespo Kamara genomfördes av CIU:s David Faxå. Se den för att få fler inspel och vinklar på IFK:s satsningar.

Östers arbete med nattfotbollen blir bara större och större

Foto: Mats Glemne

Östers ”Nattfotboll” genomförs varje fredag kl. 21:00-24:00 under perioden oktober-april för ungdomar mellan 13-25 år i Växjö med omnejd. Den stora inomhusarenan Tipshallen består då av många mindre planer och deltagarna delas in, efter en gemensam samling, i olika lag som möter varandra. Vid den inledande samlingen tas värderingarna med verksamheten upp och hur vi ska vara mot varandra. Bland annat använder man materialet från Goodsports som nämndes ovan. Nattfotbollen har blivit mycket populär och lockar i snitt 300-350 ungdomar vid varje tillfälle och ett rekord slogs i februari i år med 423 deltagare.

För att arrangera denna omfattande verksamhet finns många ledare – totalt upp mot ett 50-tal. Förutom ledarutbildningar erbjuds ledarna ett mentorsprogram. Programmet innebär att ledare blir tilldelade en mentor från offentlig sektor, ideell verksamhet eller näringsliv – inte minst för att underlätta vägen in till arbetslivet. Vidare följer föreningen upp ledarnas välmående kontinuerligt via samtal både individuellt och i grupp. Dessutom finns ett nära och betydelsefullt samarbete med andra parter som kommunen, socialtjänsten, polisen, näringslivet och andra organisationer.

För att få en uppfattning om Östers Nattfotboll kan du se mer på klippen nedan (0:25-6:25 in i första videon).

Idrottens arbete för att motverka segregation

2023-04-14

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

CIU:s nyhetsbrev belyser under både april och maj månad idrottens viktiga arbete för att motverka segregation och verka för inkludering. Det är en komplex fråga på olika sätt och tanken är att april månads nyhetsbrev ska försöka visa på de breda penseldragen, det vill säga ge en bild av situationen, syftet, utmaningarna och lärdomarna som framkommer i olika undersökningar. Inte minst är det av intresse att fånga de erfarenheter som gjorts – både för att insatser som pågår ska vidareutvecklas och att nya satsningar ska starta från en bättre utgångspunkt. Nästa nyhetsbrev i maj månad riktar sig däremot gentemot ett konkret exempel på arbete för inkludering och för att minska utanförskap – nämligen något som vanligen benämns Nattfotboll eller Midnattsfotboll.

För att ge god översiktlig av idrottens arbete för att motverka segregation och minska på utanförskap har vi framför allt utgått från några rapporter som Riksidrottsförbundet har gett ut – En match utöver det vanliga och Idrottsrörelse och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. Men även en del andra artiklar etc. finns med i bakgrundsmaterialet (se källförteckningen längst ned!).

Idrottsrörelsens roll

I idrottsrörelsens värdegrund finns fyra grundläggande principer varav en benämns ”Allas rätt att vara med”. Där tydliggörs att bland annat att barn och vuxna – oavsett förutsättningar och bakgrund – ska känna sig välkomna till idrottsföreningarna. Vidare finns en deklarerad målsättning som säger att medlemmarna i idrottsrörelsen år 2025 ska spegla befolkningen i Sverige. Samtidigt finns det som bekant skiftande möjligheter att delta där exempelvis boende i socioekonomiskt utsatta områden och människor med utländsk bakgrund, särskilt flickor, inte medverkar i samma utsträckning som andra.

För att skapa mer jämlika förutsättningar genomförs olika initiativ och insatser på skiftande nivåer, många gånger med ekonomiskt stöd från nationellt, regionalt och lokalt håll. Exempelvis fick idrottsrörelsen ett extra stöd från regeringen i början av 2016 med tanke på idrottssatsningar för etablering av nyanlända och integration i utsatta områden. Vidare arbetar RF-SISU distrikten sedan 2017 med särskilda medel från regeringen för att arbeta emot segregationen i samhället. Därutöver arbetar bland annat regioner och kommuner med frågan och inte sällan kopplas föreningslivet in för att bidra på olika sätt.

Arbete mot segregation – en komplex fråga

Att på olika sätt verka för att minska segregationen/öka inkluderingen är en fråga med många olika delar. För det första är begreppen otydliga och svåra att definiera. Det handlar inte enbart om att människor med olika etniska bakgrunder ska ”blandas”, utan det inkluderar exempelvis också att värna om att idrottens fysiska och mentala nytta kan nå så många som möjligt.

Sedan är segregationen ett stort allmänt samhällsproblem som förstås inte idrotten kan lösa även om idrottslig verksamhet kan vara ett viktigt medel. Frågan spänner dessutom över allt från verksamhets-/operativ nivå till betydelsefulla ställningstagande och åtgärder på regeringsnivå. Vidare inkluderar området mer än etniska frågor som bland annat socioekonomiska utmaningar och boendesegregation.

Om man mer ser till idrottsliga erfarenheter kring det ”svårfångade inkluderingsområdet” har flera idrottskonsulenter som arbetar särskilt med inkluderingsarbete identifierat fyra trösklar. De är:

Etnicitet och kultur – bristande kunskap om och vana av föreningslivet och språkkunskaper.

Ekonomi – ekonomiska möjligheter som påverkar möjligheterna att delta i idrott.

Idrottsspecifika förutsättningar – bristfälliga kunskaper och erfarenheter av idrott i olika sammanhang, även fysiska förutsättningar.

Sociala sidor – idrottsföreningens föreningens förmåga och intresse att ta emot personer som inte tillhör normen.

 

En angelägen fråga blir då förstås hur dessa trösklar kan sänkas för att öka förutsättningarna för en framgångsrik och hållbar integrations- och inkluderingsverksamhet.

Andra grundläggande delar berör det synsätt som vi kan ha i en verksamhet som arbetar med inkludering. Vem är det som ska förändras? Det blir gärna, mer eller mindre omedvetet, att idrotten förväntar att individen ska anpassa sig för att ”passa in” i de idrottsliga aktiviteterna. Det kan också präglas av att ”vi ska hjälpa dom” eller ”vi vet vad ni behöver” i stället för att man utgår från målgruppen och att de utgör utgångspunkten – ”vi vet vad vi behöver”. Idrottsföreningens och dess ledares sätt att se på dessa frågor får förstås konsekvenser för den verksamhet som bedrivs.

 

Läs mer om de tre framgångsfaktorerna för lyckade integrationsprojekt här:

Idrottens arbete för att motverka segregation

Källor

  • Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.
    FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.
  • Fundberg, Jesper. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I antologin Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Johan Faskunger och Paul Sjöblom (red.)
    FoU-rapport 2017-1. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2017
  • Hertting, Krister & Inger Karlefors. (2021). “‘We Can’t Get Stuck in Old Ways’: Swedish Sports Club’s Integration Efforts with Children and Youth in Migration.” Physical Culture and Sport, Studies and Research
  • Norges Idrottsförbund. Aktivitetsguiden. (2023). https://www.idrettsforbundet.no/idrettskrets/oslo/inkludering/aktivitetsguide/  Hämtad 23-04-10

Framgångsfaktorer och utmaningar för lyckad integration

2023-04-13

Missade du del 1, där vi mer introducerar ämnet och tittar på fyra stycken identifierade trösklar? Läs då det här först:

Idrottens arbete för att motverka segregation

Foto: Nils Jakobsson / BILDBYRÅN

I olika studier som gjorts kring inkluderingsinsatser framkommer både framgångsfaktorer och utmaningar. Här följer ett försök att synliggöra dessa, inte minst som lärdomar och stöd i kommande satsningar.

Lokalkännedom/Områdeskapital

Lokalkännedom/Områdeskapital lyfts som en viktig faktor och innebär dels att ha en övergripande förståelse för hur levnadsvillkor påverkar arbetet med inkludering, dels att ha en god bild kring människors villkor och förutsättningar i det aktuella området. Det kan exempelvis konkret innebära att man har god kännedom om andra aktörer i området och hur man eventuellt kan samarbeta och/eller att det finns goda relationer till föräldrar som kan tillvaratas.

Det är dock inte nödvändigt att vara uppvuxen eller bo i det aktuella området för att ha lokalkännedomen, men det framkommer att det är en tydlig fördel om man någon gång i sitt liv har bott i ett område med olika sociala problem i högre grad än i andra områden.

Långsiktighet

Det är av vikt att idrottsföreningarna kan arbeta uthålligt och långsiktigt med inkluderingsarbetet. Vi vet att en hel del satsningar utförs i projektform som ofta innebär korta tider för genomförande och tillfällig finansiering. Risken är att det är (för) mycket som ska göras på kort tid och att satsningarna dör ut när projektpengarna tar slut. Projektet kan också vara en tydlig ”sidoverksamhet” i föreningen som också leder till att det upphör när resurserna tar slut.

Här blir det angeläget att man dels finner mer permanent (eller åtminstone mer långsiktig) finansiering från såväl idrottsrörelsen som från kommunalt och regionalt håll, dels att föreningarna verkar för att införliva en ny verksamhet i det ordinarie föreningsutbudet. Det sistnämnda kan innebära att idrottsföreningen behöver tänka i nya banor och förändra delar av sina aktiviteter – inte helt och hållet återgå till sina normala verksamheter när en projektsatsning upphör. Men det kan också betyda att den ”nya” verksamheten helt enkelt blir en etablerad del i föreningens utbud. Här kan i sin tur behövas stöttning och stimulans från idrotts- och distriktsförbund. Studier visar exempelvis att mer ”organiserad spontanidrott”, gärna i samverkan med skolan, har varit lyckade satsningar.

Kopplingen till föreningens ”normala” verksamhet väcker också frågor kring föreningens gemensamma intresse för att arbeta med inkludering kontra enskilda eldsjälars genuina engagemang. Det finns undersökningar som tydliggör att föreningens styrelse har en central roll för att antingen förhindra eller möjliggöra för engagerade föreningsmänniskor att på olika sätt verka för inkludering. Frågan bör alltså lyftas upp till de som styr i föreningen och det behövs ställningstagande och agerande kring inkluderingsarbetet från ”högsta ort”. Det kan exempelvis handla om att visa på vilken värdegrund och vision som håller ihop idrottsföreningen, och därigenom vilken verksamhet som ska inrymmas. Att ha en inkluderingssatsning som är mer eller mindre bortkopplad från föreningens övriga aktiviteter borgar inte för långsiktighet.

Ett närmare arbetssätt

Som har antytts tidigare kan det behövas ett närmare arbetssätt för att både nå de som åsyftas och för att de ska fortsätta i verksamheten. En del i detta är då den lokalkännedom som har påtalats, en annan handlar om ett närmare samarbete med föräldrarna för att skapa förståelse och tillåtelse för barn och ungdomar att delta. Den bristande förståelsen hos föräldrar beror dock inte huvudsakligen på ett ointresse utan snarare om okunskap – både om hur föreningslivet fungerar och att, och på vilket sätt, man som förälder förväntas att engagera sig. Detta blir då även en del av den segregation som finns på andra och mer påtagliga sätt.

En nyckelfråga är då hur man från idrottsföreningarnas håll kan nå föräldrarna. Det finns i sammanhanget goda exempel på hur föreningsföreträdare genomför hembesök och skapar en mer personlig kontakt som bidrar till ökat förtroende och tillit. Andra erfarenheter är att föräldraengagemanget kan öka om man inte bjuder in till ”klassiska föräldramöten” utan i stället arrangerar mer sociala mötesplatser, typ ”picknick”.

Ett intressant exempel på ett närmare arbetssätt är en norsk modell som man sedan flera år tillbaka arbetar med i flera kommuner och som benämns som Aktivitetsguider. Aktivitetsguider är en inkluderingsåtgärd för att minska kulturella, ekonomiska och språkliga barriärer för att delta i idrott. Exempelvis finns det i Oslo i fem områden över 30 aktivitetsguider som talar 18 olika språk som hjälper barn och unga mellan 6-19 år och deras familjer att hitta ett passande idrottsutbud.

Aktivitetsguiderna är till för dem som av någon anledning inte har hittat sin plats inom idrotten och som behöver hjälp. Det är en kostnadsfri tjänst där man anmäler sitt intresse. En aktivitetsguide tar sedan kontakt och får den information han/hon behöver – exempelvis var de bor, vilka utmaningar som finns och särskilda intressen. Därefter föreslås tillsammans en aktivitet och föreningen den är knuten till. Aktivitetsguiden handhar sedan till exempel föräldrakontakter, introducerar dem för vad det innebär att vara med i idrott, informerar om utrustning, avgifter m.m., deltar i träningspass samt sätter familjer och barn i kontakt med tränare. När barnet och familjen är trygga i klubben drar sig aktivitetsguiden mer tillbaka för att familjen ska bli självständig. De har fortfarande stöd i aktivitetsguiden framöver och kan be om hjälp om det är något.

Aktivitetsguiderna är säkerligen ett bra exempel på att det i många fall behövs ett närmare och mer omsorgsfullt arbete för att verkligen nå målgruppen på ett sätt som kan leda till långvarigt deltagande i idrottslig verksamhet. Samtidigt krävs det troligtvis både en stark finansiering och omfattande organisation för att erbjuda denna verksamhet.

 

Avslutningsvis vill vi, som vi inledde med, klargöra att både dessa rader och det samtal som genomförts är ett försök att visa på inkluderingsområdets komplexitet med frågor på olika nivåer. Förhoppningen är att framför allt de lärdomar som presenterats kan stimulera till nya och angelägna insatser för att ytterligare bidra till att minska på segregation och utanförskap. Vi kommer att i maj månads nyhetsbrev kika närmare på en växande verksamhet i form av s.k. Natt-/Midnattsfotboll.

Källor

  • Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.
    FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.
  • Fundberg, Jesper. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I antologin Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Johan Faskunger och Paul Sjöblom (red.)
    FoU-rapport 2017-1. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2017
  • Hertting, Krister & Inger Karlefors. (2021). “‘We Can’t Get Stuck in Old Ways’: Swedish Sports Club’s Integration Efforts with Children and Youth in Migration.” Physical Culture and Sport, Studies and Research
  • Norges Idrottsförbund. Aktivitetsguiden. (2023). https://www.idrettsforbundet.no/idrettskrets/oslo/inkludering/aktivitetsguide/  Hämtad 23-04-10