Socionomstudenter utomlands

Tja bloggen!

jodå så att nu är vi snart på väg mot Sydamerika; Emma, Moa, Olivia, Lalita och Ebba. “Äventyr mina vänner”,..Lalita brukar säga det och nicka bestämt, jag brukar svara “ja vi behöver äventyr i livet, så är det!”.  Att vara på väg ut i världen med allt en behöver samlat i en väska är en oslagbar frihetskänsla för mig!  Känslor i gruppen är nu “tacksamhet” (Emma), “att något är pågång” (Lalita), spännande (Moa), pirrigt (Olivia och Ebba). Gruppen sitter just nu runt ett bort i Malmö hemma hos Ebba och äter sushi. I morgon är det resdag.

I veckan har vi haft förberedelser inför praktiken ihop med Anna Rubio Lind, lärare på Linneuniversitetet. Det var ett par dagar som verkligen fångade intresse där vi fick ta del av Perus historia av kolonialisering och dagens globalisering som kan ses som en modern tappning av samma mönster där västvärlden suger ut naturtillgångar från andra delar av världen för att främst öka välfärden i väst. Man rättfärdigar detta genom att hävda att befolkningen där får arbetstillfällen och lyfts ur fattigdom när det oftast handlar om att vi i väst ska få mer för mindre pengar och dessutom dränerar jorden på dess resurser genom utvinnandet av olja, gas, kål …. i en rasande fart under tiden. Det är sjukt men vi som har makt att ändra det har ju det bekvämt så ja… vad gör vi? fortsätter ha det bekvämt? ja precis,.. det är så vi gör. Jag vill återge en konversation mellan en Afrikansk kvinna och en västerländsk journalist ur en av dokumentärerna, Jurist och miljöaktivist Seody White sätter ord på sanningen som vi blundar för.

västerländsk journalist –Why would you say that there are poor countrys in the world?

Seody –I think the whole aspect of acepting that others can have, and others can not have. Its that filosofy that others can have mutch mutch mutch more while some have nothing. That is the critical issue that we see as normal, that we have normalised the consept. I think this is something we over the next hundread years will have to think through. I use to be quite optimistic but as the world goes on im becomming quite pesimistik. We need a revolution to change this so that the poor gets acces to the resorses equally.

västerländsk journalist –But that will cost human lives and blood? 

Seody – Why should it cost human lives and blod? This is the point. Its becaus of people holding on to it. Thats the ting,…we have to change our mindset. Becaus people still belive that they have right to it (välfärd i överflöd) thats why they think it will take human lifes to get to equality. Listen! its not right, everybody knows it but still…Thats why im saying we need a rewolution. Not a war revolution but a mindset revolution.

 

Vi i västvärlden oavsett vad vi tjänar lever i rikedom i förhållande till alla andra delar av jordens befolkning, medans 700 000 människor fortfarande lever i extrem fattigdom (läs en dollar om dagen). Ekonomisk tillväxt kan öka välfärden och det är så vi idag försöker lösa fattigdomen men detta dränerar jorden på dess tillgångar och är därför inte hållbart. Vi behöver lösa tillväxten utan att dränera jorden och finna andra sätt att öka välfärden. Under kursen kommer vi ta del av vad socialt arbete har för roll i detta och hur utveckling och utrotning av fattigdom skall kunna ske utan att samtidigt förstöra vår jord. En av de nödvändiga åtgärderna för detta är att vi i väst tänker över vad ett gott liv är/rimligen kan vara, vad är behov och vad är “vill ha” i vår levnadsstandard. För att jorden skall hålla behöver vi ändra vårat sätt att leva som en av de punkterna i åtgärdslistan. “billigt och bra” i klädbutikerna för oss kan betyda extrem fattigdom och farlig arbetsmiljö för en arbetare i klädfabriker. Att öka standarden genom att erbjuda arbetstillfällen i andra länder genom exploatering kan innebära för en familj i Indien att flytta från ett tält till ett rum stort som ett svenskt badrum där barnen sover på golvet. Om en hållbar utveckling skall ske gäller det att befolkningen i fattiga länder själva får leda den utvecklingen istället för att bli beroende av exploaterande företag. Det går framåt, man talar om att hållbarhet är ett nytt paradigm som måste till för att planeten ska ha en framtid men det går sakta eftersom ekonomiska intressen och ovilja att släppa taget om rikedomen bromsar processen.

Detta och mycket mer har vi fått en snabb inblick av från Anna. Mycket spännande tycker vi och vi förstår att vi bara hunnit snudda vid något mycket komplext. Efter tiden i Peru är vi kanske klokare om vi lyckas bemästra spanskan. Några av oss kan lite spanska, själv kan jag säga häst på spanska, vi får väl se hur det går med fördjupningen ;D

 

Nu rullar vi ut sovsäckarna o laddar för äventyr. Det blir magiskt!