Socionomstudenter utomlands

Hej allihopa!

Nu har 2 veckor gått sedan jag kom till Nya Zeeland. Tiden går så snabbt men det känns som jag har varit här ganska länge, typ flera månader hahah. Började känna mig hemma rätt så fort och lärt känna alla så pass “bra” att det känns som man känt dem hela sitt liv. Det kan vara för att folk är mer öppna här än vanligt vilket är väldigt skönt.

Praktiken går bra, börjar få koll på det mesta nu när det kommer till hur socialarbetare jobbar med barnen rent praktiskt. Jag har varit med tjejgruppen sedan jag kom hit och ska vara det denna vecka ut. Vi har gjort så mycket med dem. Några exempel är att vi har åkt till simhallen 3 gånger, haft en “spa”-kväll och fått måla deras naglar, fått våra naglar målade, gjort hårfrisyrer på dem och barnen fick även hena (som är en form av typ “tatuering” som försvinner efter ett par dagar).

Vidare har vi varit ute och spelat fotboll/sport, haft en mini-utflykt i naturen, haft film-kvällar, pyssel-dagar där de får måla på papper och eller sy olika saker. Aktiviteter har barnen varje dag och brukar uppskattas. Många utav dem har gått igenom en tuff barndom. Barnen här kanske har föräldrar som har psykiskt och eller fysiskt misshandlat dem hemma och då menar jag inte att de ger dem en örfil då och då, utan det finns barn här som har blivit slagna till golvet, på huvudet och sparkade/ trampade på magen, straffat dem genom att inte ge dem någon mat och berättat att de är värdelösa, oälskade etc. Det är tufft. Det är mentalt påfrestande att få höra var och ens historia. Barnen här verkligen kämpar och jobbar med mina mål, vilket är helt fantastiskt. Det finns hopp för var och än, även de allra svåraste och mest skadade barnen. Personalen jobbar stenhårt med att ta hand om var och än genom terapeutiska samtal, vara goda föredömen för dem, visa dem kärlek och ständigt uppmuntra vad de gör bra. Personalen finns alltid tillgängliga för dem oavsett om de har en riktigt bra dag här eller när de har det riktigt tufft. Det glädjer mig att det finns människor som kämpar med dem och inte mot dem som kanske resten av deras omgivning gör.

Hoppas ni andra har det bra!

Blessings <3

Hej allihopa!

Bara så ni vet så blogg-postar jag alla dagar jag tidigare har skrivit nu på en och samma gång. Jag har nämligen haft lite problem med inloggningen men det löste sig nu!

 

Dag 1: Lördag 8 september

Äntligen framme i Auckland! Jag tror det var 23,5 timmars flyg totalt sett, exklusive de 2 stycken byten emellanåt, som gjordes i Moskva och i Singapore. Jag kände knappt av att det tog så lång tid som jag förväntade mig. Tiden gick väldigt fort konstigt nog. Jag körde på film-maraton i princip hela vägen, med mat och dryck pauser som levererades var 2-3:e timma. Helt ärligt, Singapore Airline- I love you! De har en sådan bra service!

En sak jag inte tänkte på när jag anlände till Auckland flygplats var att jag hade några äpplen med mig i väskan som jag hade glömt bort. Så när vi skulle gå på sån här väsk-kontroll och de fick se det var jag tvungen att betala 400 dollar (!) i böter för det (motsvarar 2 400 kronor! :I Mhm… I know). Detta för ett par äpplen… inte värt. Så tips om ni ska flyga hit, ta inte med er någon mat ALLS. Man får mat hela tiden på flyget och ni kommer ändå behöva slänga allt om ni inte äter upp det innan du anländer. Det är superstrikt med det här. Mitt viktigaste tips hittills som jag inte hade någon aning om till er som kommer hit.

Kvinnan som jag ska bo hos om 2 veckor, Jojo, kom och hämtade upp mig. Såå tacksam! Just nu bor jag hos hennes kompis Janet i 2 veckor och sedan ska jag flytta in till Jojo och ska bo där under den resterande tiden. Idag har Jojo visat mig runt lite i staden, jag fick handla mat och köpa SIM-kort. Jag måste bara säga att first impression var WOW- SÅ FINT! Det är bokstavligen himmelriket här. Stränderna, bergen, naturen, vägarna, husen och allting är så fint! Rekommenderar starkt att turista just här om man vill åka någonstans.

Jojo tog mig även på ett besök till Stand Children Service, där jag kommer spendera mestadels av tiden. Det verkar vara ett jättebra ställe för barnen att bo på och det liknar ungefär ett stort dagis/skola/fritids- byggnad fast med 3 sovsalar, 2 stycken till pojkar och 1 sovsal till tjejerna.

På kvällen blev jag bjuden på middag av familjen jag bor hos för tillfället, så fint utav dem! Vi åkte sedan till kyrkan tillsammans (rättare sagt, jag ville hänga med! Hade igen aning om att de också älskade Jesus!). Janet gick till vuxen-gudstjänsten och jag, Janets dotter och den andra utbytesstudenten gick iväg på youth-meeting byggnaden bredvid, där vi fick lovsjunga, lyssna på när en ungdom fick dela vad Gud har gjort i hans liv, lyssna till ungdomspastorn som delade hur otroligt awesome vår Gud är (!), och sedan hade vi grupptid där jag fick lära känna fler ungdomar/unga vuxna. Det hela slutade med att vi övade in en dans som vi ska uppträda för församlingen i oktober! Så roligt! Jag måste bara säga att jag älskar människorna här. De är så varma, hjälpsamma och intresserade av vem just jag är. Känner mig så hemma här och är evigt tacksam att Gud öppnade denna möjlighet till mig.

 

 

Dag 2- söndag 9 september

Idag har jag bara tagit det lugnt. Har varit ute och gått lite för att bekanta mig med området och försöka lära mig hitta till lite olika ställen. Jag har tänkt att jag ska förbereda mig lite inför imorgon med t.ex. frågor om Stand samt kolla igenom de uppgifter som behöver göras för att påbörja dem så fort som möjligt. Det är så skönt att bara få en dag att vila, läsa, lyssna på poddar och musik, vara ute och gå, ha tid och göra matlådor o s v. Jag är så tacksam för allt <3

 

Dag 3- måndag 10 september

Idag var min första dag på Stand Child Service och det var över förväntan! Otroligt fina, välkomnande och härliga människor som brinner för vad de gör tog emot mig med öppna armar och jag kände mig väldigt omhändertagen. Pene, min supervisor (handledare) har huvudansvaret över mig under min praktik och hon är hur gullig som helst. Jag måste bara säga att jag har märkt en skillnad med svenskar och kiwi folket (de som bor här kallas för det). Människor här är mycket mer varma, öppna och framförallt HJÄLPSAMMA med allting jämfört med Sverige. Exempelvis får fick jag både skjuts dit och tillbaka hem av personal utan att fråga om det. Det är typ självklart för dem att de ska hjälpa till. Jag har flertals gånger blivit bjuden på mat av familjen, både personal och familjen har sagt till mig att jag när som helst kan säga till dem om jag vill att de visar mig runt i Auckland city eller om jag vill att de kör mig till andra platser för att turista här, personalen beskriver allting för en och är generellt sätt väldigt hjälpsamma med allt <3

Vad jag fick göra idag var en runda med introduktion, hälsa på de fina barnen (åhh jag hoppas att jag får vara mer med dem under min praktik!), hälsa på personal och sedan läsa igenom 3 tjocka häften (över 200 sidor) PLUS att det är 3 arbetshäften till dessa på ca 100 sidor. Efter att jag läst igenom allt plus fyllt i alla arbetshäften så får jag gå vidare till nästa steg, vilket är att göra ett TEST. Yes, ni läste rätt, eller som de kallar det “Theory assigment”. Det är efter testet jag faktiskt kan börja praktisera på riktigt. Jag behöver även ha ett möte med Pene typ snarast för att kunna göra min praktikplan för hösten. Jag är en aning stressad över den nu men jag tror vi fixar det. Häftena som jag måste läsa igenom är 1) Introduction- Reference Manual, den handlar om själva organisationen, historia, strukturer, hur de arbetar här säkerhetsaspekter, etik, arbetsvillkor med mera. 2:a häftet handlar om Health and Safety och det 3:e häftet om: Working With Children and Their Families. Har kommit hem nu och ska fortsätta läsa dem. Ha det så fint allihopa och jag hoppas att ni också stortrivs på er praktik!

Ka Koa! (börjar lära mig lite Maori nu 😉 betyder hej då :D)

 

Dag 4- tisdag 11 september

Andra dagen på Stand! Idag fick jag sovmorgon till klockan 14.00 så jag hann med att studera materialet lite mer och plugga in det. Jag hade ett möte med Pene, min handledare, vilket känns jätteskönt! Vi har planerat upp hela hösten nu och hon är så otroligt omtänksam, klok och varm person som visar stor hänsyn till personal- vilken förebild. Tänk att hon är bossen över hela organisationen för Auckland och tar sin tid för att hjälpa mig och lyssna på vad jag har att säga, komma och kollar till mig, frågar hur det går, om personalen sköter sig fint gentemot mig osv. Pene om du läser detta vill jag bara säga I LOVE YOU.

Anyway, jag har fått fler böcker att läsa och jag har fortsatt att läsa mig in på organisationen idag också, fick även mer information av min Teamleader om hur de arbetar med barnen mer praktiskt sätt, kramade om tjejerna och vara lite med dem innan de gick och la sig. Jag blev bjuden på middag av Stand- kyckling och ris :’) Så tacksam för allt, på riktigt. Vid 22.00 slutade jag för dagen och fick sedan skjuts hem av min Team Leader. Detta är drömyrket för de som jobbar här. Om man älskar barn, vill hjälpa utsatta barn och familjer med olika bakgrunder och älskar Nya Zealand- så rekommenderas det här stället starkt. Sånt bra gäng som jobbar här! Det enda som jag tycker är lite svårt nu i början är att försöka höra vad de säger p g a deras dialekt. Vissa gånger får de upprepa vad de säger ett par gånger tills jag ba “Ohh you mean a “car”? Like a caR? So sorry! I use to say car with a R in the end of the word so that’s why I didn’t understand.” Hahah! Yep, de brukar inte säga R:n i slutet av orden och deras uttal kan vara riktigt grov ibland. Så mina öron har träningsvärk för tillfället men Pene lovade mig att jag kommer börja tänka på engelska snart. Jag berättade för henne världens mest pinsamma händelse som skedde. Vill ni veta? Okej hahahah! Det var en liten flicka som kollade på TV. Så om jag skulle ha frågat henne på svenska skulle jag ha frågat henne något liknande med “Hej! Vad kollar du på för program på TV:n?”. Om jag översätter detta rent bokstavligt till engelska blir det typ:

“Hi, what are you looking at…? Oh I don’t mean to be rude you know, just wonder what you looking at?

Hahahah och personalen där ba ” We are actually watching ….”

Aa ni ser ju. ‘Watching’ Elin inte ‘looking’! Min engelska behöver bön. Jag hoppas lära mig språket innan jag åker hem i iallafall. Hoppas ni andra har det bra <3

Buena noches amigos!