April 2017 - Socionomstudenter utomlands

Hälsningar från Colca

2017-04-18

Buenas tardes amigos!
Vi befinner oss nu i de vackra landskapet Colca och för tillfället i den största staden Chivay. Vi har varit här sedan i Lördags och hunnit med att bada i varma källor, se kondorer och cola valley samt besökt tre olika organisationer inom socialt arbete. Dessa organisationer innefattar ett hälsocenter som jobbar med mående samt välfärd. De arbetar mycket preventivt med basic frågor såsom information kring vikten av att tvätta händerna och tillfälliga insatser till olika grupper, ofta kopplat till olika helgdagar. De har till exempel utbildning för mödrar för att belysa vikten av rätt nutrition för deras barn. De arbetar inte mycket med alkoholism men menar ändå att det är ett problem men som inte prioriteras på grund av politiska beslut. Vi ställer oss lite undrade till detta då vår handledare har förklarat att många här har drogproblem och obehagligt nog brukar befinna sig i bergen för att råna turister som då anses vara ett lätt byte på grund av utsattheten. Det är även många turister som årligen försvinner i bergen, vår handledare menar att det är på grund av mord av delvis drogmissbrukare. Vi fick även besöka ytterligare en kvinnojour som tillhör samma organisation som den vi besökte i Arequipa. De arbetar precis som i Sverige med den cykeln som kvinnor i våldsutsatta relationer ofta befinner sig. Cykeln innefattar toppar och dalar i relationen, ångerfyllda våldsutövare vilket normaliserar våldet och gör det svårt för kvinnorna att bryta sig ur. De arbetar även med att reda ut vilka faktorer som gör att kvinnorna stannar i relationen, de menar, precis som i Sverige, att det ofta är en komplex kombination av ekonomiska och känslomässiga band som måste redas ut en i taget för att kunna hjälpa kvinnan. De jobbar dock inte med vårdutövaren men personal berättar att det har påbörjats ett projekt i Lima kring detta och att de inväntar resultat från detta för att se om det är något de kan ta till sig. Vi fick även besöka en organisation vid namn Demuna som arbetar med upplysning kring barns och ungas rättigheter direkt med individerna men även generellt i befolkningen. De största problemet anses vara ekonomi i förhållande där mamman är ensamstående men på grund av pappans försörjningsskyldighet finns det ingen hjälp att ge.
Vi befinner oss i en fantastisk natur där det finns goda förutsättningar för att skörda och odla mat. Vår handledare uppger att 90 % av befolkningen här är självförsörjande. Han berättar dock även att ett antal länder för några år sedan gick ihop för att avleda vattnet som kommer ifrån bergen (som tidigare gick till befolkningens marker) till betesmarker för kor som används till mjölkproduktion. Denna mjölk transporteras sedan till de länder som avlett vattnet (Sverige är en av dessa länder) vilket skapar en fruktansvärd effekt för lokalbefolkningen och deras möjlighet till att odla och ha tillgång till (sitt!) vatten.

Imorgon beger vi oss ut till mindre byar för att sova och spendera vardagen med familjer av lokalbefolkningen. Vi ser fram emot vandring i bergen, mjölka kor och göra ost. Vi är så tacksamma att få ta del av denna magnifika kultur och att ha en personlig guide, vår handledare, som ursprungligen är ifrån Colca. Vi får dessutom uppleva allt det här fantastiska men även reflektionsväckande och frustrerande på skoltid.

Hasta luego

2 veckor senare

2017-04-11

Hejsan bloggen!

Vi får ursäkta att vi dröjt så länge med att uppdatera er, vi vet att ni har väntat med spänning. Det har i vilket fall gått två veckor sedan vi landade i Peru och det har varit en fantastiskt lärorik och rolig tid. Det bästa är att det återstår fem veckor. Nedan kommer en sammanfattning om vår tid hittills.

Våra första två dagar bestod av vi att på egen hand fick utforska Lima. Vi chockades av det varma vädret och de stora portionerna mat vi blev serverade. Efter två dagar begav vi oss med nattbuss mot staden Arequipa som är den näst största staden i Peru med över 1 miljon invånare. Morgonen efter mötte vår fantastiska handledare German upp oss för att skjutsa oss till vårat hotell. Följande två dagar bestod av att tillsammans med German och Kati, vår översättare, lära känna staden vilket innebar mat, sightseeing, matmarknad och massa frågor från vår sida.

Nu har vi hamnat på torsdagen den 30 maj vilket var vår första riktiga dag av praktik då vi fick möjligheten att åka upp i bergen till landsbygden, en av de fattigare delarna av Arequipa. Där besökte vi en advokat som jobbade med ekonomiskt bistånd samt ett hälsocenter som jobbade med framför allt upplysningar och hembesök hos familjer som hade problem hemma såsom våld i nära relationer eller alkoholism. Vi hade även möjlighet att, tack vare vår handledare som har orimligt många vänner överallt, få äta lunch hemma hos en kvinna som bodde i området. Vi blev serverade egenodlad majs, potatis och hemmagjord ost.

På fredagen den 31 maj hade vi besök av en professor som föreläste och diskuterade Inkas historia med oss. Vi fick ett väldigt intressant perspektiv på hur en hållbar utveckling skulle kunna se ut om vi tog lärdom av Inkas sätt att leva, det vill säga som en del av naturen och allas lika värde. Inka riket är sett som den första välfärdsstaten då det var ett rikt samhälle samtidigt som alla ansvarade för varandra. Varje barn som föddes ärvde en bit land som de fick förvalta hela livet vilket gjorde att befolkningen inte behövde oroa sig för försörjning och kvinnorna behövde inte vara beroende av männen. Invånarna jobbade för den som var sjuk och det som gynnade alla såsom vägar och tempel ansågs vara ett gemensamt ansvar. Kvinnor och män var jämställda och kvinnor ansågs besitta stor kunskap om hur en förvaltade och styrde ett rike.

Efter en intensiv vecka var det dags för helg då det blev sushi, indiskt, parkhäng, drinkar och tid för att checka av turistattraktioner.

Den 3 till 5 april bestod av föreläsningar på hotellet, vi fick en översikt över hur sociala problem är utspridda i Peru, där fattigdom anses som det största problemet. Fattiga är även den del av befolkningen som är mest utsatta för klimatförändringar. Vi i väst påverkar den fattiga befolkningen bland annat genom att exploatera mark som de har använt för odling i landsbygden vilket gör att de blir indirekt tvingande att flytta till stan för att försörja sig och få mat. Då de tidigare inte levt på dessa sätt eller har kunskap om hur en lever ett urbant liv skapar detta frustration vilket även i sin tur kan leda till våld. Jag har antecknat 10 sidor från denna föreläsning så ni vet var ni hittar mig om ni vill veta mer. Vi fick även en historisk genomgång av hur socialt arbete har utvecklats i Peru, vilket som precis i Sverige började med filantropi. Denna dag flyttade vi även till värdfamiljerna vilket har varit så mysigt och givande.

Torsdagen den 6 april fick vi besöka “emergencia de mujer” vilket är ett center för kvinnor och män som blivit drabbade av våld i nära relationer vilket precis som i Sverige inkluderar sexuellt, verbalt, psykiskt och fysiskt våld. Organisationen hjälper främst kvinnor då de precis som i Sverige är mest utsatta för våld i nära relationer. Hjälpen innefattar hjälp att anmäla och föra fallet vidare till rätten, samtal med psykolog, möjlighet att skickas vidare till ett shelter. De jobbar även preventivt genom föreläsningar i skolor, universitet och olika evenemang i samhället. Vi chockerades över att det var hela 16000 rapporter år 2016 och 10 mord på kvinnor i hemmet samma år. På kvällen åkte jag (Moa) och Emma med dottern i vård värdfamilj på motorcykels race. Det var en unik upplevelse på många sätt men framförallt för vi fick bevittna hur ungdomarna mutade polisen för att hen skulle försvinna från platsen.

Fredagen den 7 april fick vi besöka en grundskola där vi fick möjlighet att leka och sjunga svenska och peruanska sånger med barnen. Vi hade även givande diskussioner med lärarinnan i klassen. Efter detta tog vi helg vilket vi firade med goda drinkar och dans. På Lördagen besökte vi en katolsk kyrka tillsammans med en av värdfamiljerna, följt av drinkar återigen vilket kanske kan anses vara lite dubbelmoral. Jag och Emma hängde med dottern i våran värdfamilj på födelsedagsfest tillsammans med hennes vänner och fick möjlighet att dansa lite salsa. Söndagen bestod för Emma och mig av träning och 5,5 timmars matlagning med våran värdfamilj.

Nu har jag försökt ge er en så bra sammanfattning jag kan med mitt guldfisk-minne. Idag är det måndag och vi har besökt en institution för ungdomar med problematik såsom brottslighet, prostitution eller i form av att de har blivit övergivna av sina föräldrar. Denna organisation styrs av polisen och fungerar som en temporärt boende för ungdomarna innan de återförenas med sina familjer eller hittar annat permanent boende. Vi fick även besöka ett mentalsjukhus där alltifrån folk med alkoholproblem och psykiska sjukdomar bor under en kortare period för att sedan återvända till sina familjer och fortsätta behandling hemifrån.

VI har fått inblickar i den normaliserade rasismen mot ursprungsbefolkning som finns i det peruanska samhället, den extrema machokulturen samt sexismen som tydligt visar sig här. Men mer om detta i ett annat inlägg för nu ska jag äta chokladbollar som jag och Emma bakat med värdfamiljen idag. För övrigt äter vi mycket quinoa och majs vilket tycks finnas i varje måltid här
Hasta luego,

Moa

Torget precis vid vårar hotell

Matmarknad och all god billig frukt som finns här

Hela härliga gänget tillsammmans med våran goa handledare German.

Plaza de Armas, historiskt torg sen kolonismens tid.

En annan del av staden

Misti,en av vulkanerna som omger staden.

Kaunas- Litauen

2017-04-04

Hej!
Jag heter Fanny och just nu sitter jag på studentkorridoren i Kaunas. Kaunas är den andra största staden i Litauen och här kommer jag befinna mig under 2 månader för att göra en del av min praktik på ett institution där killar från 14-23 år befinner sig då de efter rättegång frihetsberövats. Det finns tre olika avdelningar belägna i olika hus. En där de bor medans de väntar på dom, ett fängelse där de avtjänar straffet och en utslussnings avdelning där de unga kan få möjlighet att avtjäna slutet av sin tid. Totalt är dem idag ca 100 killar. Jag har två handledare som jag praktiserar jämte, deras uppgifter är bland annat att anordna och genomföra olika program och behandlingar för att minska riskfaktorer hos ungdomarna för att de inte ska återfalla i brott efter de släpps ut, sköta all dokumentering, ta emot önskemål, klagomål och förbereder för flytt till annat fängelse, frigivning eller permission m.m.

De allra flesta killarna går i skolan på dagarna och om de vill får de även möjlighet att arbeta ihop pengar för att betala sina böter samt spara ihop ett litet kapital för när de friges. Många av de intagna kommer från barnhem, fosterhem eller familjer ej haft tillräckligt med resurser för att stödja barnet. På utslussningsenheten arbetar de därför mycket med att förbereda killarna för att leva ett självständigt liv och ge dem de verktyg som saknas för detta, vilket innebär allt de lär sig allt ifrån att odla sin egna mat samt laga den till att lära sig hur hjälpfunktioner så som vårdcentral, arbetsförmedling fungerar. Praktiken har hittills har varit väldigt varierad, socialarbetarna har hand om ca 20 killar och de sköter i princip allt gällande deras tid där och framöver kommer flera besökare som håller i aktiviteter där jag kommer att delta samt i institutionens egna program. Många av killarna är sociala och vill gärna prata och vissa vågar också pröva sin engelska , flera av de berättar att de hoppas kunna lämna landet när de friges för att arbeta i England eller norden om några år. Det är väldigt vanligt att killarnas familjer är splittrade då föräldrar och äldre syskon flyttat för arbete och nu önskar de följa efter för att få vara med sin familj, få hög lön och enklare hitta jobb.