Busy days!

16:57 by socionomstudenter

Tjaba!

Ja då var det väl verkligen dags för en liten uppdatering igen. Vår kära Fatema har åkt hemåt och vi har fått börja klara oss på egen hand. Det går rätt bra ändå. Mentorskapsprogrammet som jag skrivit om innan varit en del i det arbete vi gör har nästan kommit igång. Det var ju Fatema som drev det arbetet och det hann avslutas fint med en liten utbildning för mentorerna och ett tillfälle där mentorerna fick träffa barnen. De sågs på ett kulturevent där det var dans, musik och filmvisning, mycket trevligt. Poängen är att nu organisationen själva ska driva vidare projektet men jag och Therése kommer självklart finnas som hjälp om så behövs. Exempelvis kommer vi hålla ytterligare utbildningar för mentorerna i personlighetsutveckling och barns rättigheter.

Det arbete som jag och Therése annars fokuserar på är att jobba med barnens självkänsla och självförtroende. Vi är på Chilla fem gånger i veckan varav två av dom är paxade för gruppaktiviteter. Vi målar, leker lekar, spelar spel, har små ”lektioner”, pysslar, går i skogen och allt möjligt roligt. Poängen är att vi ska i denna process fokusera på barnens positiva sidor och boosta dem med det dem är bra på. Under tidigare månader har det varit mycket fokus på barnen svagheter och vad de kan behöva hjälp med, därför kände vi att det var dags att byta linje. Genom det här är tanken också att de på olika sätt kommer öva sig i att samarbeta, ta ansvar och lösa konflikter. Varje gruppaktivitet startar vi med ”nallekort” som är ett redskap för att uttrycka och få hjälp med att sätt ord på sina känslor. Känslor är det andra fokuset vi har. Att hjälpa barnen att identifiera känslor, varför de känner den känslan och vart det känns. Detta gör vi de resterande dagarna med det vi har döpt till en ”känslokarta”. Här får barnen de dagar vi är där sätta ett kryss på en skala med smilies som går från jätteglad till väldigt upprörd. Detta har visat sig vara ett väldigt bra redskap då det lätt får igång ett samtal om situationer som uppstått och hur barnen hanterat dem både praktiskt och känslomässigt. Vårt mål är att med arbetet öka barnens självinsikt, men som tidigare sagt också deras självförtroende och självkänsla.

Hittills har gruppaktiviteterna gått väldigt bra. Ibland, som idag, är det svårt att få barnen att lyssna. Detta beror säkert på att de är barn men en stor del ligger också i kommunikationssvårigheterna vilket gör att de inte alltid förstår vad vi säger och tappar fokus. Detta kan lätt skapa en frustration då de också pratar med varandra på Malaylam, som vi inte förstår ett ord utav. Det visar sig ibland att det sägs fula ord mellan barnen och att de hamnar i konflikt utan att vi är medvetna om det. Detta känns problematiskt då vi gärna vill hjälpa till att lösa konflikterna när de uppstår. Idag berättade en flicka för oss om hur ett annat barn varit elakt, vilket vi inte alls hade märkt av. Jag får en känsla av att det är mycket vi missar, i barnens personligheter men också generellt i vad som händer på Chilla. Frustrerande helt enkelt… Men vi kämpar på!

Nu är det hårt arbete som gäller sista tiden, det är mycket vi ska hinna med. Inte bara arbetet på Chilla även massa plugg! Vi planerar också för en makeover i ett av rummen, till ett fint lekrum. Tillsammans med barnen ska vi måla väggar och möbler så det blir färgglatt och härligt! Ser verkligen fram emot detta!

Häj!

 

IMG_6162

IMG_6258

IMG_6263

IMG_6264

IMG_6265

IMG_6284

IMG_6336

IMG_6376

Comments are closed.