Socionomstudenter utomlands

Måndag 9/11
På morgonen vid 9 åkte vi från Arequipa till Chivay i Colcadalen. Färden genomfördes i en minibuss proppad med folk och tog ca 3 tim. Mestadels uppåt på krokiga vägar och med livsfarliga omkörningar. Landskapet var vackert med snöbeklädda bergstoppar och betande alpackor som vy. Ju högre upp vi kom desto dåsigare blev vi och ca 5000 m.ö.h. nådde vi högsta punkten innan färden började gå neråt mot dalen. Väl framme i Chivay checkade vi in på hostelet och drog sen och käkade med German på den traditionella marknaden. Första dagen var lugn och dedikerad åt aklimatisering till den höga höjden. Chivay ligger på 3600 m.ö.h. vilket vi märkte på vår tunga andning. På kvällen drog vi till ett café och tog en kaffe. Satt där och snackade med en sällskapssjuk fransman som inte hade pratat med någon på 5 dagar. Eller rättare sagt vi satt mest och lyssnade på hans monolog, men det var kul för han hade mycket spännande att berätta.

Tisdag 10/11
På morgonen åkte vi till grannbyn Coporaque, även den 3600 m.ö.h. Där drack vi först te hos en quechua-kvinna som berättade om alpackor, lamor, condoren och quechua-kulturen. Vi promenerade sedan runt lite i byn och besökte sedan en vårdcentral där en sjuksköterska arbetade. Hon berättade bl.a. om vanligt förekommande sjukdomar i byn (halsont och förkylning pga. det kalla vädret på vintrarna) och visade oss runt i lokalerna. Väl tilllbaka i Chivay besökte vi efter lunch en organisation som arbetade mot kvinnovåld i hemmet. I Chivay är det vanligt att mannen slår kvinnan då kulturen är som sådan att mannen står över kvinnan i hierarkin. Men åker man någon timme bort till en annan by är kulturen omvänd och det är kvinnan som är familjens överhuvud. Efter det besökte vi en advokat som hjälpte unga par under 18 år att skilja sig. Han medlade mellandem vem som skulle få vårdnaden om barnet och vem som skulle betala underhåll osv. Delad vårdnad om barnet finns inte i Peru.

Onsdag 11/11
Dagarna i Colca är varma och soliga och nätterna är råa och kalla. Alla nätter låg jag och Jonathan och huttrade under 4-5 filtar (i varsin säng) för det var så kallt. Ingen eld och inga element på rummet. Iaf tidigt denna morgon 05.30 åkte vi på en s.k. “Cruz el Cóndor” för att titta på när denna magnifika fågel flyger i dalen. Platsen låg ca 2 tim bort i dalen och längs med vägen gjorde vi lite olika stopp för att beskåda de storslagna vyerna över bergen och alla odlingsterasserna. Väl framme väntade vi någon halvtimme innan condorerna började flyga längs med bergsväggarna och även precis över våra huvuden. Det var häftigt, fåglarna med ett vingspann på tre meter är grandiosa att beskåda på nära håll. Resan avslutades sedan i Cabanaconde (3300 m.ö.h.) med en kopp coca-te och sedan tillbaka till Chivay. På eftermiddagen badade vi i thermal hotsprings som är varmt vatten från vulkanerna, riktigt varmt och gött!

Torsdag 12/11
Denna morgon åkte vi från Chivay till Canocota (3700 m.ö.h.) där vi skulle bo hos en familj två nätter. German mötte upp oss och vi drog till det lilla lerhuset där Julia och Pedro väntade på oss med frukosten serverad. Julia 60 bast och Pedro 65 bast var två härliga människor som är helt självförsörjande med sitt lantbruk. Efter frukost hängde vi med dem till hagen och kollade på när Julia mjölkade korna. Julia skämde bort oss rejält under vistelsen med god mat. Soppa, potatis, ost, alpackakött, bröd, te – allting helt organiskt, giftfritt, närproducerat, ekologiskt – you name it! Vi gick aldrig hungriga men vi frös häcken av oss på nätterna, satan va kallt det var där och regnet öste ner på kvällarna. Iaf efter komjölkandet drog vi till två skolklasser i den lilla byn som bestod av ca 50 familjer. Där berättade vi om Sverige och sjöng nationalsången. Efter lunch besökte vi “Tambos nacional” som är ett slags husprojekt. I rural areas byggs tambos som är hus för fattiga utrustade med sängar, kök, tillgång till internet och medicin mm. Efter kvällsmaten var vi proppmätta och satt och drack te och snackade lite med Julia. Vi var trötta med ville inte vara ohövliga och gå och lägga oss. Julia satt och skalade morötter och vi trodde hon ville ha sällskap. Iaf till slut gav vi upp och sa gonatt och begav oss mot rummet. Julia släckte då köket direkt och gick direkt och la sig. Det visade sig att hon också bara ville gå och lägga sig men ville inte vara ohövlig mot oss 🙂

Fredag 13/11
På morgonen åkte vi från Canocota till Tuti (3800 m.ö.h.) och mötte där upp German. Vi gick till ett cafe där en trevlig quechua-kvinna bjöd på te och en typ sockerkaka gjord på quinoa som var väldigtgod. Kvinnan visade olika potatisar i flera olika färger som odlades där och berättade om ekologiskt lantbruk. Sen gick vi till tre olika skolor i byn och besökte tre klasser, låg- mellan- och högstadieklasser. Vi berättade om Sverige, svarade på frågor och sjöng nationalsången. German hade med sig bröd och bananer till eleverna. Sedan åkte vi tillbaka till Canocota och käkade lunch. Efter drog vi med German och jobbade på åkern med hans polare. Det var en hel familjen. En snubbe styrde två tjurar som drog plogen, några gick och hackade i jorden och några kvinnor satt potatis. Vi fick några hackor och hackade loss jord från grästovor. Som tack fick vi varsin bägare (typ 1 liter) mjöd som jag och Jonathan girigt började hälla i oss. Vi blev då hastigt stoppade av German som berättade att tidigare studenter som hade inmundigat samma dryck fått kraftig diarré. German ville inte vara ohövlig så han drack upp två bägare och gav bort en till en gubbe. På kvällen firade vi Julia och Pedros barnbarn Fatima som fyllde tre år med tårta. Hon fick en snickers och en clementin av mig och Jonathan som hon blev väldigt glad över. Sedan ville hon dansa så vi klädde upp oss i traditionsenlig poncho och Fatima i quechua-klänning. Söt unge.

Lördag 14/11
På morgonen sa vi hejdå till Julia och Pedro och åkte till Tuti och käkade frukost med German. Efter det åkte vi på utflykt till Colca highlands. Först Sibayo 3850 m.ö.h. sedan Callalli 4000 m.ö.h. Kollade torg, kyrkor, fina berg och kolgruvan som drivs av mexikanare och kontaminerar colca-ån. Befolkningen i Colca får stryka på foten då ekonomiska intressen prioriteras högre. I Callalli träffade vi Germans syster och ett gäng grabbar som höll på att bygga nytt hus till familjen. Då första cementplattan var gjuten och det skulle såklart firas. Motsvarigheten till en svensk taklagsfest kan man säga. Champagneflaska smälldes likt när man namnger en båt. Efter blev vi hembjudna till ett annat hus på mat och dryck, väldigt trevligt och speciellt. German sa vi hade tur, detta var inget han hade planerat 🙂 På kvällen tillbaka i Tuti besökte vi en tjänsteman för kommunen som berättade om sitt arbete med olika sociala problem i byn där våld inom familjen var vanligast. Efter åt vi en god middag ihop. Kurade sedan ihop oss i fosterställning under 3-4 filtar och sov.

Söndag 15/11
Hemfärd till Arequipa och till familjen vi ska bo hos. Kort sammanfattning Colca-dalen. Fantastiskt vackert, ren frisk luft, god, ekologisk, och bastant mat, trevliga människor, varmt på dagen, svinkallt på natten. Människorna är i princip självförsörjande och lämnar inget avtryck på miljön i negativ bemärkelse annat än alla de stenmurar för att skilja de olika familjernas jordlotter åt. Något vi i Sverige hade kunnat lära oss av.

/Johan & Jonathan