Sista veckan pa Stand

23:23 by socionomstudenter

VECKAN SOM VARIT

Nu har var sista dag kommit har pa Stand for Children, vilket for blandade kanslor med sig. Det ar valdigt sorgligt att lamna allt, framforallt barnen men aven all personal. Samtidigt kanns det skont att nu vara klar med den har delen av var praktik for att forst ha ungefar en vecka ledigt och sedan komma hem till Sverige och paborja var praktik dar. Denna dag kommer spenderas till storre delen nere i skolan for att stotta lararna under rasterna. Vi kommer ha en gemensam avslutning innan vi gar hem dar vi kommer tacka for var tid har och fa saga farval till barnen som har sin sista dag har pa fredag.

Under denna vecka har vi varit i boendedelen (Residential) och hjalpt till i skolan under rasterna, samt i barnens whares. Mandagen borjade med en genomgang om Community Social Work har pa Stand ledd av Teamleadern pa CSW. Vi fick lara oss hur deras arbetsprocess ser ut fran att de far en ansokan till att de antingen far en plats pa Stand eller far stod i hemmet. Har fungerar det lite annorlunda an i Sverige. Nar en ansokan gors i Sverige sa skickas den till Socialforvaltningen dar ansokan behandlas och beslut fattas angaende insatser. Har i Nya Zeeland skickas ansokan till den organisation eller myndighet som ar mest lamplig enligt personen som gor ansokan. Denna person kan vara vem som helst som anser att en ansokan ar nodvandig. Vi fick aven veta att ingen har anmalningsskyldighet har i Nya Zeeland, vilket alla som pa nagot satt arbetar med barn har i Sverige.

Under genomgangen fick vi ta del av en av de teorier de anvander sig av, vilken ar en behovstriangel (se nedan, bild 1). Triangeln visar pa olika faktorer som kan vara orsaken till att barnen ar i behov av stod. Socialarbetaren anvander sig av denna triangel for att tydliggora brister/svagheter runt barnet, men aven for att ta fram styrkor att anvanda sig av i arbetet. I vissa fall ar det hos barnen problematiken finns, i andra ar det miljon som brister eller sa ar det hos familjen problematiken finns. Dessa faktorer har brytits ner i mindre delar for att fa en tydligare bild av pa vilket satt barnen drabbas, och darifran kunna satta in ratt insatser. Vi fick aven information om att varje familj far en Keyworker, en specifik socialarbetare, som jobbar narmare familjen och forsoker uppmuntra aven faraldrarna till att vara delaktiga i barnens utveckling, exempelvis genom Parental Workshops. Aven vid avslutad visetelse pa Stand sa kvarstar relationen mellan familjen och den tilldelade Keyworkern for att forsoka uppratthalla framgangarna som familjen gjort.

Denna vecka hade vi aven individuella handledningstillfallen med RSTL (Residential Shift Team Leader) for att folja upp angaende var individuella utveckling under vara veckor har pa Stand. Vi pratade bland annat om vad vi tyckt om att jobba har, vilka teorier som vi har uppfattat att personalen jobbar efter, fatt feedback om vara insatser samt fatt mojlighet att ge konstruktiv kritik pa organisationen som helhet. Vi alla upplevde handledningstillfallet som valdigt bra och nodvandigt. Dock anser vi att det hade varit bra om vi fatt mojlighet att ha ytterligare ett tillfalle lite tidigare under praktikens gang.

 

SLUTLIGA KOMMENTARER

Eftersom det ar var sista dag idag sa ar det har aven vart sista blogginlagg som vi tankte avsluta med nagra tankar om praktiken har pa Stand for nastkommande socionomstudenter. I det stora hela sa har vi haft det jattebra har och det kanns som sagt vemodigt att lamna. Denna intagningen har varit valdigt lugn vad vi har forstatt pa ordinarie personal. Enligt dem brukar barnen var betydligt svarare att hantera och inte alls lika lugna som var grupp. Det kan ocksa ha att gora med att det har varit en betydligt mindre grupp an vanligtvis. Trots detta har det anda varit utmanande vissa ganger speciellt for oss som aldrig arbetat med barn forut men ocksa med engelska som andrahandssprak. Det har ibland varit svart for oss att vara pedagogiska och overtygande pa engelska men det har anda fungerat och vi har utvecklats sa mycket under dessa veckor sprakmassigt samt i var blivande yrkesprofession. Vi kanner att 7 veckor har i Nya Zeeland och pa Stand har varit for lite och skulle rekommendera minst 10 veckor, detta for att battre komma in i arbetet. For var del har vi haft lite tur i oturen da vi kom i en period som borjade med “Holiday-week” som varade 1 vecka, training-week som varade 1 vecka och slutligen skulle vi baka ihop 3 omraden (skolan, boende och CSW) pa 3 veckor vilket vi trodde skulle racka men som sa har i efterhand var alldeles for lite. Tyvarr fick varken Linda eller Rebecca mojligheten att folja med pa nagot hembesok eller skolbesok med CSW vilket var valdigt synd. Vi upplever allihop att vi blev raknade som personal direkt pa bade gott och ont da det ibland kandes som vissa i personalen forvantade sig att vi exempelvis skulle veta hur saker och ting fungerade och vart utrustning fanns. Det kandes inte heller alla ganger som all personal forstod att vi faktiskt har engelska som andrahandsspark och att engelskan har till viss del skiljer sig fran var skolengelska. Vissa ganger har det kants som att kommunikationen brister mellan de olika professionerna inom organisationen, exempelvis upplevde vi det som att personalen pa boendedelen inte blivit informerade om var roll och vara arbetsuppgifter. Detta ledde till att vi ibland fick ansvar som vi inte borde haft som i sin tur ledde till forvirring for bade oss och personal. Trots detta har det overlag varit valdigt intressant, larorikt och utvecklande. Det har varit en fantastisk mojlighet som vi inte angrar for en sekund, och vi rekommenderar starkt att komma hit till Stand-familjen.

Nu arbetar vi 4 timmar till innan vi tar en valfortjant semester 🙂

 

/Linda, Nohaddra och Rebecca

 

 

FullSizeRender

 

IMG_1990

 

 

IMG_7609

 

 

Comments are closed.