Socionomstudenter utomlands

Senaste tiden har varit en del pluggande oc skrivande på våra berättelser kring intervjuerna. Vi har även bytt grupp och jag och några tjejer är på Al Basma Center, som är ett dagcenter för psykiska funktionsnedsatta personer mellan 12-35 år. De har öppet 5 dagar i veckan mellan 9-13. De tränar för tillfället inför en jul show så på morgonen är de träningar inför detta och sen delas personerna in i grupper. I grupperna har de sen olika uppgifter, en grupp väver mattor och stickar mössor, allt tyg är donerat till dem. De andra grupperna återvinner strimlade papper som också doneras till dem och gör sedan nytt papper och saker att elda med i kaminen. Väldigt bra initiativ och ett härlig center. Liknar en del svenska dagcenter. Helt fantastiska personer, jag har skrattat så mycket de senaste dagarna med dessa underbara personer. Jag hade glömt hur skoj det är att arbeta inom LSS! Aningen segt då de märks att de snart har en show och kvinnan som handleder oss är ständigt på språng och har inte riktigt tid för oss, men men.

Jul showen som jag tidigare skrev om var himla mysig, de var väldigt over the top med glitter och ljus i alla dess färger. Packat med folk kan man minst säga att de var och de stänger inte av vägarna så de kör bilar i folkhaven, så himla dumt kan man ju tycka men men, it´s Palestine. Frasen börjar bli en av de vanligaste meningarna här för att på nått sätt förklara de som är märkligt och knasigt! Jag kastas tillbaka till min tid på ett barnhem i Uganda där frasen var its Africa. Just för att de är så mycket saker som är annorlunda och icke fungerande, kaos på ett roligt sätt!

Nu är jag hemma om två veckor, känns galet! lite skönt med, längtar efter en skön säng och familj och vänner men även tråkigt att lämna detta äventyret! Jag har lärt mig så galet mycket, vet inte hur jag ska lyckas få ur mig alla känslor, tankar och kunskap till alla hemma. Det känns för stort för att förklara på nått sätt.

Det har verkligen slagit mig senaste dagarna att jag befinner mig i ett krigsområde, det är så tydligt när man går på gatan och verkligen tittar på det man ser. Det är ett land i krig, de har varit ett land i krig och de kommer inte sluta snart. Husen är trasiga, halvbyggda och allt är så extremt smutsigt och skitigt. Har verkligen aldrig upplevt ett land som ser ut som detta. Samtidigt är de så vackert på många sätt. Har aldrig vart med om ett land som har så mycket berg och dalar, det går verkligen upp och ner hela tiden, förstår att ingen cyklar här! Det är åsnor och får och fårahedar överallt som går omkring, landskapet är brunt och beige och alla dessa vackra moskéer överallt får landet att kännas som en saga. Detta gör mig också arg, så mycket vackert och fint som har förstörts av kolonialiseringen här. Såg på väggen här om dagen, “A state is not only what it does, its also what it tolerates” tyckte de var himla gripande citat och så himla sant.

Nu lyssnar jag på arabisk musik, dricker deras goda te (med tok mycket socker i) och njuter av myllret som omger hostellet vi bor på med ständig rörelse och folk! Kommer definitivt sakna Palestina!