Socionomstudenter utomlands

De senaste dagarna har varit intensiva. Vi har tillbringat mycket tid tillsammans med Doktor D.S Pundir där vi har diskuterat och reflekterat kring socialt arbete
både på regional, nationell och internationell nivå. En av diskussionerna vi hade var att vi diskuterade vad socialt arbete egentligt är och hur man definiera det.
Vi fick fram definitionen som Doktor Pundir blev väldigt imponerad över som lyder:
“Social work – A tool in the ever evolving process of achieving an equal society, with justice, for all.” (c) 2013-04-09 Kim, Michael, Sven, Oskar & Karl. Vi valde att lägga fokus på processer, förändring och jämlikhet som vi tycker beskriver socialt arbete över hela världen.  Dessa diskussioner har vi varvat med olika former av fältstudier som kan vara exempelvis att besöka HIMAD:s olika arbetsgrupper
eller besöka lokalbefolkningen i dess respektive hembyar. En sådan by besökte vi i söndags. Byn som heter Roli beboddes enbart av personer från de lägsta kasten
(cast system, sök på google så finner ni mycket information) vilket innebär att man föds in i fattigdom och man har en ytterst minimal chans att ta sig ur den.
Detta besök berörde oss samtliga, mer än vad vi kunde ana. Den extrema fattigdomen och missären var svår att greppa. Trots detta kunde man se glädje i barnens ögon
antagligen på grund av att de inte känner till något annat liv. Vi mötte en familj (Se bild ovan) som bestod av tre generationer, varav mamman hade fött fem stycken döttrar
vilket innebär mycket lite inkomstgenerering till familjen men farmorn i familjen hade hoppet uppe att nästa barn skulle bli en pojk. Denna familj fick 250 rupies i månaden vilket i svenska mått är ca 30 kronor. Till råga på det så var pappan i familjen gravt alkoholiserad vilket resulterar i att han spenderar mycket av familjens pengar på alkohol. Ni kan själva förstå
hur ofantligt lite pengar det är vi snackar om.
Efter utflykten till byn så åkte vi på ett besök till en organisation vid namn KIMAT som sammarbetar med HIMAD genom SHG (self help group), vilket innebär inkomstgenererande arbete. Arbetet består av att sticka kläder som sedan skickas till ABC:s kontor i Sverige som i sin tur säljer dessa vidare. Detta är kvinnornas första möjlighet till en egen inkomst.
Kvinnorna var mycket intresserade av modet i Sverige så vi fick lämna lite tips på hur de kan anpassa sina produkter för den svenska marknaden.
Nu i dagarna så håller vi på och planerar inför våra individuella workshops som vi kommer ha för första gången den 12/4 för 20-25 barn/tonåringar på centret.
Något vi verkligen har fått erfara är att planering och framförhållning är inget som läggs stor vikt vid här i Indien. Att informera om något som ska hända inom de närmsta
24 timmarna är något som känns onödigt.

Det är också ganska konstigt hur snabbt man anpassar sig till att leva utan tillförlitlig elektricitet, då strömmen här i området går fem gånger om dagen och är borta i allt mellan
fem minuter till ett helt dygn åt gången.

Vi har börjat planera inköpen som vi ska göra för våra donerade pengar som ska satsas på centrets bibliotek för att bidra till ett attraktivt center för barn och ungdomar.
Har ni några tips så är ni välkomna att kommentera här i bloggen alternativt höra av sig till någon av oss som är här.

Nästa vecka så är våra introduktionsveckor över och då kommer mer tid läggas på praktiskt arbete vilket vi alla ser fram emot.

Vi önskar er kära läsare en fortsatt trevlig vecka!