Socionomstudenter utomlands

Hej igen!

Denna vecka har barnen varit väldigt lugna och lyssnat på personalen, förhoppningsvis beror detta på att barnen varit på Stand i några veckor och känner sig trygga och “varma i kläderna”. Aktiviteter vi gjort med barnen under veckan är ansiktsmask, utflykt till lekplatser, promenader till stranden samt spelat olika instrument. Jag tycker det är roligt att vi gör varierade saker med barnen. När jag kommer till jobbet blir jag alltid överraskad med nya aktiviteter personalen har kommit på. Personalen anstränger sig för att göra saker som barnen tycker om.

Jag har haft handledning och vi pratade mest om hur jag kan öva på att bli mer professionell, genom att exempelvis distansera mig från barnen och inte bli “bästis” med dem utan mer som en hjälpare. Vi pratade om att det är viktigt att gå in i rollen som vuxen och exempelvis visa barnen vad som är okej att göra samt vad som inte är okej att göra.

Det har kommit en ny praktikant till Stand, jag tycker hon verkar snäll och uppför sig väl.

Här är vår nya praktikant! Kvack kvack.

Vi hörs snart igen! / Ida

Hej på er!

Denna vecka har jag fått lära mig mer om en metod som kallas “Skills and Action”. Denna metod hjälper oss att förstå hur man ska hantera konflikter med andra. Exempelvis att det är bra att kommunicera när det uppstår ett problem. Metoden följer tre steg, första steget är att STOPPA när man anser att det finns ett problem. Det andra steget är att  TÄNKA till vad man kan göra åt problemet och det tredje steget är att GÖRA något åt problemet. Barnen på Stand har fått läsa på om detta för att kunna använda sig av den vid behov.

Jag har varit med både killarna och tjejerna denna vecka, jag tycker det är intressant att skifta mellan dem för att jämföra skillnaderna mellan dem. Exempelvis att killarna oftare har slagsmål och tjejerna oftare diskuterar med varandra.

Under veckan har jag haft mitterminssamtal med min handledare och vi pratade om mina styrkor- och svagheter och hur de kan ha påverkat min utveckling under praktiken så här långt. Jag fick berätta vad jag ansåg varit bra på praktiken samt om det var något jag skulle vilja förändra. Nu ska jag äta lunch!

Vi hörs snart/ Ida

Hejsan!

Dagarna bara springer iväg och jag älskar min praktikplats mer och mer. Jag tycker det är kul att reflektera över att jag lär mig nya saker på praktiken varje dag. Denna vecka har jag för första gången fått prova på att vara med killarna. Detta var inte planerat men eftersom många utav tjejerna har åkt hem och hälsat på sina föräldrar behövdes mindre personal i tjejgruppen. Jag är förvånad över att killarna lyssnar ofta bättre på mig jämfört med tjejerna. Min teori är att killarna vet att jag är en ny, ung kvinnlig personal, vilket kan innebära att killarna känner skam om de inte lyder mig. De vet att om de bryter mot reglerna som finns på Stand så blir det konsekvenser, exempelvis att jag leder dem till deras rum och att de får stanna där och tänka över sina “hyss”. Tjejerna skulle kanske inte tycka det var lika jobbigt om jag tog dem i handen och följde dem till deras rum.

Jag har varit ledare för olika aktiviteter denna vecka, jag har varit ute och cyklat med killarna samt lärt dem ord och meningar på olika språk. De har uppskattat dessa aktiviteter dock vet jag inte om det är på grund av att aktiviteten har varit rolig eller om det är för att en ny i personalen (jag) har lett aktiviteterna.

Igår var vi på utflykt med killarna till Cornwall Park, vi kom iväg senare än vad som var tänkt vilket ledde till att vi fick åka bil upp till toppen av berget istället för att gå. Killarna verkade dock inte vara ledsna över detta, snarare tvärtom.

Vi hörs snart igen! / Ida 

Cornwall Park

Hej igen!

Tiden springer iväg. Denna vecka har vi haft en ny intagning, det vill säga att nya barn har kommit till Stand. Jag kommer att fortsätta vara tillsammans med tjejerna under denna intagning. Enligt mig är det bra att arbeta med samma grupp under en längre tid för att hinna lära sig ordentligt hur arbetet fungerar. Killarna visar ofta ett aggressivt beteende mot den kvinnliga personalen, därför kan det vara bra att börja arbeta i tjejgruppen.

Under denna intagning kommer jag att få ett större ansvar jämfört med tidigare intagning. Jag kommer få hålla i aktiviteter med barnen på egen hand. Oftast utgår man från ett tema som man gör olika uppgifter till. Nästa vecka kommer jag exempelvis ha temat “Internationella upplevelser” med barnen. Min plan är att låta barnen måla olika flaggor från olika delar världen, lyssna på  internationell musik samt lära barnen några fraser på svenska.

Förutom att vara ledare för aktiviteter kommer jag att vara key-worker för ett barn. Det innebär att jag har ett ansvar för att detta barn trivs och mår bra, samt strävar efter sina personliga mål under tiden på Stand. Jag kommer dokumentera varje vecka vad barnet har gjort för att sträva efter detta mål.

Vi hörs snart igen,

Ida

Hej igen!

Femte veckan, innebär sista veckan på Stand för majoriteten av barnen. Stämningen bland barnen har varit varierande, de längtar hem men samtidigt kommer de sakna Stand. Min pojkvän har varit på besök på Stand under en dag och fått en bild av hur vi arbetar på Stand. Det är tillåtet att ta med en besökare så länge du inte visar barnens och deras föräldrars bakgrund. Exempelvis fick min pojkvän inte följa med när vi skulle ha personalmöte om barnens beteende under en morgon. För att få ta med en besökare till Stand måste du även höra med personalen om det är okej.

Sista dagen för barnen hade vi en avslutningsceremoni på Stand, barnen sjöng, spelade instrument och läste upp olika dikter på Maori (Nya Zeelands ursprungsspråk). Personalen delade ut diplom till barnen där det stod om deras utveckling under tiden på Stand. Efter ceremonin åkte barnen hem med sina föräldrar och vi i personalen sammanfattade dessa fem veckor med både positiva och negativa åsikter. Till exempel att vi samarbetat bra ihop men att vi behöver fler mobiler för att kunna kommunicera med varandra bättre.

Under de dagar jag varit ledig denna vecka har jag bland annat åkt till Britomart, ett toppenställe för shopping och restaurangbesök! Enligt mig påminner det om en storstad.

200 meter från tågstation Britomart.

Albert Park.

Auckland Sky Tower.

Restaurang Fort Street Union Public i Britomart – pizzorna är extremt goda, en liten pizza kostar ungefär 83 kronor, SÅ VÄRT!

Tågstation mot Britomart.

Hej allihopa!

Denna vecka har barnen varit iväg på en tre-dagars utflykt till staden Rotorua. Staden är känd för sina gejsrar, heta lergropar samt svavelhaltiga källor. Syftet med denna aktivitet är att barnen ska få komma ifrån vardagen och vara ute i friska luften. Dock är det inte alla barn som får följa med på utflykten. Om barnen uppvisar ett oansvarigt beteende cirka en vecka innan avfärd får de vara kvar och gå i skolan som vanligt. Ett exempel på oansvarigt beteende kan vara att ett barn upprepade gånger inte lyssnar till vad personalen säger. Innan avfärd var det mycket att förbereda. Personalen såg till att barnen packade sina väskor, fixade sovsäckar, gjorde scheman över vad som skulle hända, samt förberedde mat som skulle tas med på utflykten.

Vi hörs snart igen! / Ida

Hej igen! Har hört att hösten har kommit till Sverige, mysigt. I NZ börjar våren komma, mindre regn och blåst, cirka 12-16 grader. Denna vecka med barnen har gått väldigt fort. En anledning kan vara att jag känner att jag har blivit varm i kläderna med att arbeta på Stand och vet vad som behövs göras. Jag känner mig trygg med att prata med tjejerna i min grupp, vilket underlättar vår relation. Tjejerna verkar se mig som en del av personalen, vilket känns skönt. Jag har varit mycket i skolan tillsammans med barnen, så kallad TCE support. Vi har exempelvis spelat basket, sjungit och beskrivit vår egen idol. Barnen uppskattar praktiska ämnen.

Under denna vecka har jag börjat med att vara frukostvärdinna för barnen. Detta innebär att jag serverar frukost till barnen och ser till så att de inte bråkar med varandra. Jag uppskattar att jag får ta ansvar. Detta gör att jag utvecklas som person.

Utöver praktik och studier har jag varit på utflykt med Jordan och Mark, två nyzeeländska  kompisar. Vi åkte till Auckland Botanic Gardens. Måste tipsa om deras fik, 10/10!

Vi hörs snart igen! / Ida

Mark, jag och Jordan i Auckland Botanic Garden

Botanic Garden

Fika!

Hejsan!

Nu är jag tillbaka igen, hoppas ni har saknat att läsa om Nya Zeeland och Stand. Denna vecka har barnen kommit in i skolrutinerna och blivit “varma i kläderna” med varandra. Det märks tydligt då de exempelvis inte är blyga för att gå fram till varandra och prata. Jag har varit med barnen i skolan och hjälpt dem under lektionstid vid behov. Varje morgon har barnen sångstund i skolan på maori (Nya Zeelands ursprungsspråk), längtar tills jag kan uttala sångerna ordentligt, då kanske det blir en video här på bloggen. Barnen har ofta eget arbete i skolan, vilket innebär att de själva får välja vilket ämne de vill jobba med. När jag söker jobb i framtiden vill jag också jobba med något mer fritt, tycker inte om att vara beroende av andra.

Denna vecka har jag även varit med på ett personalmöte, då vi diskuterade vilka aktiviteter som är möjliga att göra med barnen med tanke på organisationens resurser och ekonomi. Barnen hade kommit med förslag tidigare, exempelvis; att åka skridskor eller åka till en nöjespark. Vi pratade även om vilka barn som fungerade bra ihop och mindre bra ihop, när barnen ska sova sover de två stycken i samma rum. Detta diskuterades för att försöka undvika konflikter vid sovdags.

När jag inte haft praktik eller pluggat så har jag unnat mig själv lite nöje. Tror det är viktigt att bryta av vardagen för att orka med jobb och plugg. Jag har varit inne i Auckland City och hängt hemma hos Jordan (en kille som jobbar på Stand).

Jag hemma hos Jordan, var snabb och lade mig i hängmattan!

Auckland City

Fantastisk natur på NZ!

Bild från skolan

Vi hörs snart // Ida

Hejsan!

En vecka har gått sedan jag kom till Nya Zeeland och jag gillar det redan. Jag har min praktik på en organisation som heter Stand for Children, organisationens mål är att hjälpa barn (5-12 år) som har det svårt hemma av olika anledningar, exempelvis för att barnet har en diagnos eller för att föräldern/föräldrarna har alkoholproblem. Barnen både bor och går i skolan på Stand. De första två dagarna var det introduktion, vilket innebar att jag fick en helhetsbild av vad socialarbetarna gör på dagarna. Uppgifterna kan handla om att se till att barnen sköter sin hygien, städar efter sig samt är trevliga mot de andra barnen. Jag kommer vara i en grupp med tjejer mellan 5-12 år de första fem veckorna. Denna vecka har barnen varit i skolan och haft stort fokus på att lära känna varandra. Detta för att skapa en känsla av gemenskap.

Vi hörs snart igen!

// Ida

Hej!

Denna vecka avslutade jag min praktik på Stand for Children i Auckland, Nya Zeeland och detta kommer därför bli mitt sista blogginlägg här på bloggen. Denna vecka har jag bara varit på min praktikplats för att ha en avslutande handledning samt för att säga adjö till all personal. Jag har haft en helt underbar praktikperiod på 17 veckor här i Nya Zeeland och jag tycker att det definitivt har varit värt att vara här under hela min praktikperiod. Jag har fått lära mig väldigt mycket om organisationen Stand for Children och blivit väldigt insatt i det arbete som sker med barnen. De sista 3 veckorna från mitt förra blogginlägg har jag spenderat i Pohutukawa Whares som är boendedel för tjejerna. Det har varit en lugn grupp med få barn och jag har (vad det känns som för mig) kunnat arbeta med barnen som vilken ordinarie personal som helst. Denna barngrupp som jag arbetat med stannar i 5 veckor och jag har nu under den 3 veckan sagt adjö till barnen. Det har varit väldigt tråkigt att lämna alla barnen men också all personal som finns på Stand for Children. Det har varit otroligt enkelt att komma ensam student från Sverige till Stand for Children och känna sig välkommen i organisationen. Jag har känt en otrolig samhörighet och fått mycket stöd från de arbetsgrupper som finns på Stand for Children då vi både har hittat på aktiviteter och arbetat mycket tillsammans för att klara av det ibland tuffa arbetet med barnen.

I fredags anordnade personalen på Stand for Children en fin avskedsceremoni för mig där det bjöds på tårta och sjöngs Maori sånger. Detta är något som är väldigt vanligt på Stand for Children då man både välkomnar ny personal och tar avsked för personal som skall lämna organisationen enligt maori traditioner. Jag fick också en fin avslutningspresent som tack för mitt arbete på organisationen.

Slutligen vill jag passa på att rekommendera Stand for Children till framtida studenter på socionomprogrammet då jag har lärt mig otroligt mycket om organisationen och det sociala arbetet på Nya Zeeland. Praktikplatsen kräver dock att man kan arbeta självständigt och kunna organisera sitt eget arbete då man har liknande uppgifter som ordinarie personal. Jag upplever dock att detta har varit väldigt lärorikt för mig som student och jag tar med mig många fina minnen och erfarenheter från Nya Zeeland!

//Nicole

Denna bild sammanfattar min vistelse väl här i Nya Zeeland. Underbar natur blandat med lek och allvar tillsammans med barnen på Stand for Children.

Bild från en avslutning då två stycken ur personalen slutade i organisationen

Avslutningspresent: Tröja och Maori sten

Hej då från Nya Zeeland (Personal på organisationen Stand for Children)