Samtal, bemötande, kommunikation och äventyr

March 7th, 2015 by socionomstudenter

Hej

I veckan som gått har jag blivit mer och mer introducerad till hur arbetet fungerar inom wellbeing teamet och på Frankston High School. Jag har bland annat fått ha en del samtal med elever och även ringt hem till föräldrar angående studenters välmående. De flesta av de elever som jag kontaktade föräldrarna för hade haft hög frånvaro eller befann sig inom risk att hamna på efterkälken.

 

Jag upplevde att möta elever gick bra trots min ringa erfarenhet av samtal i praktiken. Det jag försökte ha i åtanke var att bara vara mig själv, ställa öppna frågor och lyssna. Med lite information om personen kunde jag lyfta saker som vad positivt och bra i dennes situation.

 

Att ringa till studenters föräldrar var en alldeles ny upplevelse. Jag och Kirsten hade gjort upp en liten mall på bland annat hur jag kunde presentera mig, bemöta och på vilka frågor att ställa för att få information om eleven. Under samtalet skulle jag anteckna vad föräldrarna sa och sedan dokumentera detta. Jag förstod kvickt att det var viktigt att ge information om varför jag ringde, att det handlade om studentens välmående och frågade om vi på skolan kunde stötta eleven på ett eller annat sätt. Något jag snappade upp väldigt fort var att fråga om det var en lämplig tid att ringa eftersom jag märkte att vissa jag pratade med lät stressade på rösten och kunde därför vara smått irriterade. På detta sätt upplevde jag att jag kunde bemöta personen på ett bättre sätt. Överlag var föräldrarna glada över att någon från skolan kontaktade dem angående deras barn, att känna att skolan brydde sig om deras situation. Jag kunde dokumentera de uppgifter jag fick från föräldrarna och börja planera att möta upp med eleverna för att göra upp en plan. Skolsamordnarna som bland annat har till uppgift att ta kontakt med elever som har hög frånvaro från skolan hade även dem information kring elevernas situation. Jag gick dit för att få ytterligare information om hur vi på bästa sätt kan arbeta som ett team för elevernas bästa. Jag dokumenterade även den information som skolsamordnarna hade på eleverna och skickade sedan detta till Kristen och Michelle. På detta sätt kunde även dem få ta del av viktig information för att sedan diskutera idéer för att kunna hjälpa eleven.

 

Samtidigt som det var väldigt givande att ta kontakt med elevernas föräldrar och skolsamordnarna på skolan upplevde jag brister i kommunikationen vilket försvårade mitt arbete. Den lista av elever som jag hade fått tilldelad stämde inte överens med vilka skolsamordnarna hade velat ge mig. Vi beslutade oss om att arrangera ett möte för att komma fram till hur vi kan ge varandra värdefull information, så att inget utelämnas. Utöver detta fick jag under fredagen känna på hur det kunde vara under en fullspäckad dag och jag upplevde att stressnivån var högre en vanligt. Ett annat hinder för mig när jag skulle kontakta föräldrarna var att jag inte hade fått access till elevernas personliga uppgifter och fick därför gå till IT-avdelningen som fick hjälpa mig reda ut detta. Det tog tid och jag kände mig maktlös eftersom jag inte kunde göra mycket åt saken.

 

Medan vissa dagar har gått väldigt bra för mig har jag upplevt vissa dagar som mer ansträngande. Jag har under dessa dagar känt att jag inte kan göra det arbetet jag skulle vilja utföra eftersom jag inte riktigt kommit att reda ut hur vissa saker fungerar inom organisationen, vad jag får och inte får göra, vad jag kan göra osv. Under handledningstid har jag berättat detta för Kirsten vilket känts bra och har underlättat situationen för mig. Jag känner att jag har mycket kunskap som bara väntar på att få komma ut, hur jag har många idéer om kreativa sätt att arbeta på osv. men känner ibland osäkerhet. Jag tror att jag har lite bråttom med att kunna allt och får kanske lugna mig litegrann. Trots allt påminner jag mig om att jag fortfarande bara är student på praktikplats.

 

En bok som jag har läst i veckan heter Odd Girl speaks out – en bok ur brukarperspektiv om unga tjejers berättelser om ungdomsåren, om mobbning, popularitet och avundsjuka. Förutom att boken ger olika perspektiv på hur vi tänker och ser på saker olika, ger den också tips på hur man kan hantera vissa situationer eller bara förstå sig själv. Jag rekommenderar boken starkt, dels om man jobbar med ungdomar och dels för att den kan vara en ögonöppnare för fler perspektiv som rör mobbning, popularitet och avundsjuka.

 

Praktiken betyder mycket och jag är tacksam för att jag får denna erfarenhet. Den är viktig för framtida yrkesliv. Australien bjuder in till kreativitet och inspiration. Jag har funnit saker om mig själv som jag får chansen att träna på och som jag numera kan sätta ord på. Jag har hittat saker som jag tycker om att göra utöver praktiken, som att träna, äta god mat och att samtidigt njuta för stunden. Att ta varje chans att uppleva saker och må bra samtidigt.

Här är bilder från bland annat en trip till enastående Great Ocean Road, vilda koalor, skönt häng och restaurangbesök i South Yarra! En varm rekommendation om man någon gång åker till Melbourne är Great Ocean Road. Vackra vyer och ett fantastiskt landskap.

IMG_0578

IMG_0515

IMG_0488

IMG_0514

IMG_0501

IMG_0491

 

Xx

/Lisa

Comments are closed.